Du, det din kompis behöver är dig som wing man, inte som någon jäkla spirituell guru!
Varför vill du försöka få någon att "inse" något som inte stämmer? Ensamhet och frånvaro av kärlek är mer än väl tillräckliga skäl för nedstämdhet och rentav klinisk depression. Depression är inte heller något som kan uteslutas av en undersökning. Det finns liksom inga vitalparametrar att undersöka utan - även om det finns standardiserade tester - är det till slut en tämligen subjektiv bedömning av en läkare. Och bara för att personen är glad ibland eller inte fått depression svart på vitt av en husläkare eller dylikt betyder det inte att personen mår bra psykiskt. Och det finns ingen anledning att betvivla dennes egna självdiagnos.
Det är nämligen INTE så att "brist på närhet" är psykosomatiska eller psykiska problem likt "om jag bara fick/gjorde X skulle allt vara bra" där X är något irrelevant som bättre utseende, en löneförhöjning eller den senaste stereon. Nej, närhet, kärlek och vänskap och sådant är tämligen fundamentalt för psykiskt välbefinnande så troligtvis är det avgjort så att personen kommer må bättre av dessa ting! Meditation eller annat (ny)andligt kommer bedömt inte att hjälpa.
Om personen fortsätter må dåligt trots normal mänsklig kontakt, ja då kan man tänka i andra banor. Men det första man ska prova, förutom den intimitet som personen söker, är i första hand evidensbaserad vård för depression. Depressioner *kan* häva sig själva, men det underlättar med hjälp för detta.
Om han är glad och uppåt - utom när han blir påmind om brist på intimt umgänge - så är det väl ett tecken gott som något på att just specifikt detta faktiskt är problemet. Så, jo, personen kan mycket väl bli lyckligare om han träffar någon tjej. Så hjälp honom i första hand med det, i andra hand med en vettig läkarkontakt som kan skriva ut antidepressiva (vilket kan häva passivitet och få personen att börja med själva förutsättningen för det lyckliga mötet, dvs att aktivt söka, varpå depressionen kan häva sig självt).
De "metoder" du föreslår är ej evidensbaserade, de verkar ej vara adekvata svar på ett ej av dig korrekt identifierat problem. Vi som inte är psykiatriker är lekmän. Det är helt okej. Men med oss lekmän kommer ändå ansvar att ge tips och råd som åtminstone inte går stick i stäv med etablerad kunskap. Och dina tips går emot sund förnuft, god etik, evidensbasering och utgår från en vrångbild av vad problemet i själva verket tycks vara.
Självklart kommer han bli lyckligare av att träffa en tjej. Det kanske inte räcker, han kanske lider av en endogen eller "ideopatisk" depression, men om du vill få någon att bryta dåliga tankemönster så försöker du hjälpa honom att få KBT, inte magiska kakor eller flum. Vet inte vad du riktigt har i åtanke, men listan över icke-fungerande metoder är lång och du skulle troligtvis aldrig föreslå så korkade saker vid benbrott. Men när det kommer till hjärnan så tror folk plötsligt att det är helt okej att förespråka dumheter. Det är det inte.
