Hur kan jag hjälpa min vän? (Spiritualism)

Hej!
Har en kompis som för det mesta är väldigt ledsen hela tiden och jag vill verkligen hjälpa honom att förstå att han inte kommer må bättre av att förlora oskulden, att köpa nya datorspel eller att vara med vänner hela tiden. Han måste börja söka inom sig.

Jag själv har börjat min inre sökan, har testat lite saker

(icke-relevant videoklipp), börjat meditera och läsa på om saker som är relevant så att jag oberoende av vad som händer känner att jag mår bra. Jag känner faktiskt att när jag accepterar min nuvarande situation och inte tänker alltför mycket på framtiden så är jag lyckligare, jag köper inte så mycket saker längre eller upplevelser för att jag ska känna mig lycklig. Men varje gång jag försöker prata om sånt för min kompis blir har väldigt negativ, rentav arg och tycker allt jag säger är skitsnack, han tror seriöst att han kommer hitta evig lycka i en sak eller en annan människa vilket är helt och hållet fel - allting blir tråkigt efter ett tag annars skulle vi inte ha skillsmässor och vi skulle absolut inte behöva köpa ny saker hela tiden.

Hur får jag honom att förstå att han har letat efter lyckan fel all denna tid och att han måste börja leta inom sig, har ni något bra videoklipp som kanske kan öppna hans ögon eller något tips?

Förlåt för lite slarvig text men pratade precis med honom så kände mig tvungen även om jag är trött.

Tack på förhand!

Vad jag vet så har han redan blivit undersökt och de kom fram till att han inte led av depression. Han är väldigt glad av sig när han är med folk men så fort han blir påmind av att han inte har tjej eller blir ensam så börjar han bli ledsen. Jag vill bara få honom att förstå att dessa saker inte kommer göra honom lycklig.

Aa instämmer, han söker dock inte heller utan sitter mest och är ledsen över att ingen tjej kommer över och raggar på han.

Haha xD, jag själv är också oskuld men jag vet att jag inte kommer må något bättre i längden av att hela tiden tänka på att jag skulle vara lyckligare om jag blev av med den, självklart kommer jag vara väldigt lycklig av att ha sex ett tag men om jag hela tiden blickar framåt på saker kommer jag hitta nya saker som skulle göra mig lycklig nu, jag vill få honom att förstå att det spelar ingen roll om han förlorar den nu för han kommer sen bara vara lika ledsen som innan - precis som med alla andra saker som han har blivit lycklig av ett tag men sen hittat nya saker att göra han ledsen över hur hans liv ser ut. Han måste lära sig att leva i nuet och leta i sitt inre istället över att hela tiden försöka hitta lyckan på materiel väg!

Instämmer, så längre man är innerligt lycklig finns det ingen anledning att förändra något. Men jag tror många mår dåligt eftersom dom försöker bli lyckliga genom att köpa nya saker, men det bevisar ju sig själv att du aldrig blir lycklig eftersom du fortsätter att köpa nya saker. Enligt evolutionen så överlever de bäst anpassade och kanske är det inte bara synliga saker som gör oss bättre lämpade att överleva? Hjärnan är ju också ett organ så jag tror att alla känslor vi känner är anpassade för att överleva. Men nu när vi inte längre behöver överleva men inte utvecklat våra hjärnor skapar det enorma konflikter inom oss själva. Det verkar nästan som att det bästa sättet att överleva är att hela tiden vara olycklig men konstant jaga lyckan vilket är precis vad vi nu gör - materialism.

Religion och spiritualism är inte samma sak. Religion är strävan efter att så bra som möjligt följa lagar som en annan människa har byggt upp enligt den personens spirituella resa, spiritualism är en inre utforskning för att uppleva din egna spirituella resa. Eftersom all slags religion kommit ur grundarens spirituella resa medans spiritualism är att utforska sin egna resa, skapa sitt egna förhållande till saker och ting.

Citat ifrån boken Waking up: A guide to Spirituality without Religion av Sam Harris:
"Most cultures have produced men and women who have found that certain deliberate uses of attention—meditation, yoga, prayer—can transform their perception of the world. Their efforts generally begin with the realization that even in the best of circumstances, happiness is elusive. We seek pleasant sights, sounds, tastes, sensations, and moods. We satisfy our intellectual
curiosity. We surround ourselves with friends and loved ones. We become connoisseurs of art, music, or food. But our pleasures are, by their very nature, fleeting. If we enjoy some great professional success, our feelings of accomplishment remain vivid and intoxicating for an hour, or perhaps a day, but then they subside. And the search goes on. The effort required to keep boredom and other unpleasantness at bay must continue, moment to moment ... Is there a happiness that does not depend upon having one’s favorite foods available, or friends and loved ones within arm’s reach, or good books to read, or something to look forward to on the weekend? Is it possible to be happy before anything happens, before one’s desires are gratified, in spite of life’s difficulties, in the very midst of physical pain, old age, disease, and death?"

Precis! Buddhism lär ju ut fantastiska sätt att meditera på.
Som nu exempelvis, mediterade i 30 minuter och jag har aldrig kännt en sån kraftig känsla av lycka som jag gjorde nu, bra mycket starkare känsla än en orgasm eller rus av någon magisk sak, vackert hur fantastiskt vårt inre är. Min kompis vill verkligen inte testa att meditera medans jag tycker han verkligen borde testa det. Något tips på hur jag kan få han att prova?

Jag är ingen buddist.

Har du läst vad jag vill få honom att göra? Jag vill få honom att börja söka inom sig själv, ta reda på hur han ser på världen och vad som gör han lycklig, jag har aldrig sagt att han måste lära sig meditation men det kan vara väldigt nyttigt för honom att vidga sina vyer och inse att han måste börja söka inom sig själv (och inte jaga saker hela tiden) och verkligen se efter vad som finns där inne.