Umgängesresor bonusbarn

Inget lätt beslut du har framför dig iom ert gemensamma barn men du vet vad som måste göras. Du har ju inget val längre. När det väl är slut så kommer det kännas som att ett ok har lyfts från dina axlar, garanterat. Om du stannar kvar med en kvinna som är på det vis du beskriver genom hela tråden så är det helt 100% ditt eget fel om du lider. Jag förstår om du har bekymmer med att träffa kvinnor med din egen diagnos men, det finns andra än en parasiterande kvinna som bara vill åt din försörjning. Du verkar vara en helt okej snubbe med hjärtat på plats, ser du inte som gollum så lär du ju finna en vettig kvinna förr eller senare, speciellt eftersom att du verkar vara engagerad i din egna bekymmer.

Jag bad min fru (som är bipolär även hon) läsa igenom hela tråden och hennes reaktion var rätt enkel: -"Men är han dum i hela huvudet, dumpa fanskapet och börja lev!".. Hon har en tendens att säga vad hon tycker

I nuläget är du mest bara utnyttjad, en situation som är jobbig för en vanlig människa, med din diagnos blir det bara än mer destruktivt. Ta dig ur det, snarast.

Kram på dig

Absolut, det är ingen lätt åkomma som en förkylning precis som du beskriver. Jag vet exakt vad det handlar om, har brottats med det där i 15 år nu i form av min fru och det är verkligen skitjobbigt.

Jag håller dock inte med dig, det är inte TS och sambo som måste gå till botten med sjukdomen, det är sambo som måste vilja det i första hand. Som utomstående till sjukdomen kan man bara influera, påverka, skapa en vilja men det är inte upp till mig som utomstående till syvende och sist, den som är sjuk måste först och främst ha en insikt om sin sjukdom och finns inte ens den, då blir det sjukt svårt för en annan vanlig människa att ens skapa någon påverkan alls. Man kan inte vara hobbypsykolog över tid och hoppas på att ha en positiv inverkan, det måste in professionell hjälp och hela köret snarast men det blir omöjligt om sambon inte ens har verklighetsförankring nog att förstå att det föreligger ett ganska ordentligt problem. Då slutar det antagligen bara med ytliga personangrepp och liknande till ingen nytta.

I det läget hade jag vägt kärleken/känslorna jag känner för personen emot sannolikheten att man kan få ett väl fungerande liv tillsammans.

Ska också nämna att det inte alls är ovanligt att kvinnor utnyttjar sådana här lägen till 100%. Man får en diagnos om något (även i mild grad) och sedan manipulerar och parasiterar järnet och bara lever på män tills de tar slut och sedan ger sig på nästa man. De här ska man se upp med och utifrån det TS beskriver så verkar sambon i det här fallet vara högst medveten och också väldigt manipulerande på ett ganska vidrigt vis.

Min fru sade till mig för länge sen: -"Ber du mig någonsin dra åt helvete, då går jag". Jag var bara 25 då och förstod väl kanske inte riktigt vad hon egentligen menade men jag har numera begripit.. Vissa linjer inom ett förhållande bör man inte korsa oavsett vad, återigen, utifrån vad TS skrivit och beskrivit så är många linjer korsade och jag tror inte att det där går att reparera fullt ut. Inget är omöjligt men oddsen ligger definitivt inte till TS fördel, speciellt med tanke på de problem TS själv har att dras med.

Jag tänker bara utifrån: Vad är bäst för alla involverade inklusive barnen?

Jag förstår inte hur du kan acceptera hennes beteende?

Kunde inte låt bli att svara. Till TS vill jag bara säga att det är dags att vakna upp. Jag har själv varit där i en massa år. Blev kallad egoist osv. Det gör ont i min själ när jag läser hur TS behandlas av sin "sambo". Hur många ggr kan du vika ned dig? Det viktigaste är att du börja samla på dig underlag. Du kommer få ta strid om vårdnaden av ert gemensamma barn. Jag säger att du ska syns hennes bluff och använda dig av retorikens kraft. Hon har ingenting, inget jobb, inga pengar. Fråga henne hur hon skulle klara sig själv. Tyvärr, det största misstaget är att du har barn med denne person. I mitt fall där jag är i en ny relation, men jag skulle inte tveka att be denna dra åt helvete om sådana ultimatum ställdes. Man viker inte ned sig på det sättet.

Skickades från m.sweclockers.com

Men vafan.. "Du får inte träna"? "Du får inte umgås med vänner?"..

Sätt dig själv i tredje perspektiv här ett bra tag och fundera lite till... Kan det vara så att hon söker total kontroll över ditt liv och dig?

Det här är värre än jag först trodde.. Jag tycker du har offrat för mycket redan nu och du går raka vägen in i en vägg av ångest och panik. Stanna upp och tänk efter väldigt väldigt noga.. Det här du gör just nu, handlar det verkligen om kärlek eller handlar det mer om kontroll och tvångstankar från hennes sida.

Om du inte älskar henne väldigt väldigt mycket, lämna det hela så fort som möjligt, gör det bästa av situationen. Det är inte ofta jag säger just det men i det här läget är det helt befogat, rädda dig själv i första hand, jag kan inte se hur ni ska kunna ha en solid bra framtid tillsammans, jag tror verkligen på kärlek men det här är.. något helt annat.

Att du ska kunna vända det här till något bra, något positivt, som ni tillsammans kan blicka tillbaka på om 20 år och säga bra saker om.. Det finns liksom inte. Du däremot löper enormt hög risk att på sikt må riktigt riktigt dåligt, sådant det tar år att ta sig tillbaka ifrån.

Tycker inte du ska lägga ner 100% på ett forum mest riktat mot väldigt unga människor heller. Du jobbar ju, finns det hälsovård inom företaget? Kolla i så fall om du kan få tala med beteendevetare eller psykolog, svinviktigt, gör det! Utan omsvep eller trams, gör det bara, få ur dig allt du bär på.. En skicklig person väcker tankar som du kanske inte tänkt eller vågat tänka som får dig vidare på din väg i livet.

En partner som förbjuder en massa saker (som inte är olagligt). Alla som läser den här tråder förstår vad din partner försöker göra. Nämligen bryta ned din sista uns av självkänsla du har. Bli så jävla sunkig att ingen annan vill ha dig. En sådan destruktiv person och fortfarande försöker du hitta på ursäkter för att rättfärdiga hennes beteende. Nä, tyvärr. Det här blir inte bättre. Låter du det här fortsätta så blir det du som hamnar på psyket och tappar vårdnaden av ert gemensamma barn. Hur sunt tror du det är för barnet? Var är ditt ansvar som förälder? Det är mer på spel än att du ska få ligga med en fast partner. Det duger inte när de dåliga stunderna är betydligt oftare än de bra. Gör slut och bli en rakryggad man.

Skickades från m.sweclockers.com

Hårda ord men inte osanna för det. Håller helt med i analysen av vad din partner försöker göra egentligen..

Jag vill också än en gång trycka på vikten av att söka professionell hjälp, att posta på swec och få en smärre boost för egot är väl fine men det ansvarsfulla nu är att ta hjälp på riktigt vis.

En anekdot som jag ändå tycker hör hemma här:

Ett ex innan min fru.. Hon var rätt smart, riktigt snygg, fantastisk i sängen rent personkemiskt.. Slutade med att hon manipulerade sönder halva min bekantskap, jag pratade inte ens med min allra bästa vän på flera år, med flera andra riktigt goda vänner tog det också år att reparera den skada hon åstadkom. Helt galen situation men jag var kär och fullständigt blind och hon gjorde lite som hon ville och än idag förstår jag inte syftet alls men det viktiga är att det tog slut och att man fick en chans att reparera och att se tillbaka och lära sig. En kvinna som söker total kontroll, av vilken orsak som helst.. Då är det läge att dra öronen åt sig och att ifrågasätta motiv. Jag tror att en lagom dos skeptisism är hälsosam rent allmänt i relationer. Som ung man är det lätt att hamna i klorna på en sån här tjej/kvinna som är helt jäkla galen egentligen och allt man ser är en snygg fasad åtföljd av ett grymt bra ligg och sen barkar det bara iväg åt skogen. För att sätta ribban på galenskapen så påstod hon tom under lång tid att hon var gravid med vårt barn.. Sen fick hon missfall under en påhittad misshandel.. Helt åt skogen vansinnigt.. Så långt kan en människa gå för att uppnå sina konstiga sjuka mål..

Det finns många crazy dudes därute.. Men det finns lika många crazy bitches. Hur crazy dudes beter sig vet nog de flesta av oss, men hur crazy bitches beter sig däremot är inte lika känt men det betyder inte att de inte finns, de är bara sjukt mycket mer manipulativa.

Dumheter, hon har inte gjort någon uppoffring och du ska inte heller göra någon. Så länge hon kan lämpa av sina problem på dig så kommer hon att göra det och du kommer därmed att bära hennes och dina egna, existerande problem. Det är den "vinsten" du gör av att hålla henne över ytan.

Vi är nog rätt många här som varit med om samma sak, liknande saker; värre och enklare men summan är följande:
Diagnos, Diagnos, Diagnos. Diagnos in i förbannelse.

Klarar du inte av att stå på dig för att detta ska ske så måste du dra dig undan, att stanna kvar är ett självskadebeteende och sannolikheten att hon tar itu med sina demoner innan du går under av dina är obefintlig.

Hon har totalt förstört sin ekonomi för all framtid och du är beredd att följa hennes ekonomiska råd och tömma kreditkort för hennes skull?

Skärp dig innan du har kronofogde (tidsfråga) på dig, för systemet bryr sig om kvinnor med barn men knappast tvärtom.

HON förstör sitt liv, inte du, eller ska du vara hennes plastpappa i resten av ditt liv mot ingen tacksamhet?

En del i att bli man är att göra saker som är jobbiga, men man vet är rätt!

Lämna!

Som en 21-åring som växt upp med skilda föräldrar kan jag säga att jag hade det mycket bättre med skilda föräldrar som var glada, jämfört med ett par föräldrar som bodde i samma hus och bråkade och tjafsade varje dag. Om föräldrarna känner att dom behöver separera så ska dom göra det. Var inte rädda för att barnet mår dåligt av det, barnet mår troligtvis bäst om förädrarna mår bra.