Döpa sina barn eller inte?

@maLakai: Har första barnet på gång inom någon vecka.
Vi kommer inte att döpa.
Vi har bägge gått ur kyrkan.

Helt absurt att tvinga in en unge i det innan denne kan bestämma själv, samt känns det medeltida.
Vi kommer köra på namngivningsfest.

Finner det också meningslöst med dop, dock så behöver kyrkan pengar för att driva deras DNS-servrar i form av kyrk-skatt :/

En viktig sak att tänka på är att när barnet blir 14-15 och konfirmation börjar komma på tal så måste barnet vara döpt för att få konfirmera sig. Detta är ju, likt du säger om dopet, inte så mycket för sin kristna tro. Konfirmationen är snarare en trevlig upplevelse med vänner, för 10 år sedan när jag var 15 så var det i alla fall en stor andel som konfirmerade sig.

De av mina vänner som inte var döpta däremot konfirmerade sig inte och gick miste om flera sommarläger tillsammans vilket jag vet att de var lite ledsna över. Givetvis kan man vuxendöpa sig, men det ville inte mina vänner pga olika anledningar. Kan ju faktiskt kännas lite löjligt som 15-åring då det mesta är pinsamt

Att det skulle vara fel tycker jag inte, det kommer inte med några "nackdelar" förens den dagen barnet blivit vuxet och börjar arbeta. Då kan ditt barn ta ett eget beslut om huruvida det vill lämna svenska kyrkan.

En sak man ska vara medveten är att dop = man blir medlem i Svenska kyrkan. Jag är emot det av flera orsaker. Men främst för jag är inte troende och sedan är jag emot att betala 1,02% av min årslön till kyrkan, vilket är ett stort skämt. Jag har hög lön så 1,02% blir sinnessjukt mycket pengar för en person att betala, bara för att. Sedan tycker jag att svenska kyrkan sysslar mer med politisk opinion än religiösa aktiviteter, och då vänstervriden sådan. Så de har bränt sina broar för att jag ska tycka synd om deras verksamhet. Hade de fokuserat på människor och varit politiskt neutrala så hade jag varit betydligt mer positiv.

Låt barnet själv få bestämma när den växer upp är min åsikt i alla fall om ni nu ändå inte är troende.

Min far jobbar i Svenska kyrkan och tycker att traditionen med barnadop är extremt tråkig. Att en stor del av veckan går åt till ceremonier där ingen faktiskt är intresserad av de egentliga budskapen tycker han är absurt. Tänk själv att jobba på en arbetsplats där de flesta du träffar egentligen inte bryr sig om ditt arbete och din passion, utan bara ska ha det fint och gulligt.

Till att börja med: Grattis!

Många intressanta frågeställningar!
För mig som vuxit upp med mer eller mindre troende föräldrar hade jag på ett vis helst varit döpt då mina äldre syskon är det. Min far har alltid pratat om Jesus, Gud och Antikrist osv och det har väl skrämt mig lite. Men för er som inte är troende så kan jag tycka att det för barnets skull inte spelar någon roll egentligen. Tradition, visst, och en ganska trevlig tillställning är det ju. En kompis till mig har sagt att han inte vill döpa sitt barn eftersom han inte vill lova bort sitt barn till en viss religion, vilket känns ganska vettigt på ett vis. Får se hur det blir i den frågan, för kompromissen brukar väl bli att den kvinnliga halvan bestämmer i såna lägen.

Fördelen med att inte döpa barnet är ju att barnet själv kan välja när det växer upp.
En nackdel jag själv råkade ut för var att klasskompisar i låg- och mellanstadiet tyckte det var roligt att hitta på andra namn bara för att jag inte var döpt. Personligen tyckte jag inte det var lika roligt, men det kan ju vara ett mindre och mindre problem för kommande ungar eftersom färre döps. Då kanske det blir konstigt att vara döpt istället?

Alla föräldrar tvingar mer eller mindre på barnen sina egna värderingar, så jag tycker inte att det är mer eller mindre omoraliskt att döpa sina barn än något annat man gör som förälder.

Mina tankar om det hela.

Lycka till med ungen!

Tjena.
Först vill jag gratulera dig och välkommen till " vuxen världen "
Våra barn är döpta i kyrkan trots att vi inte är troende och numera har gått ur kyrkan. Svenska/Polska
Jag kan inte säga varför vi gjorde det " döpte i kyrkan " , men det kanske är en tradition som sitter långt bak i huvudet?
Jag ser inget fel i att göra det oavsett om man är troende eller inte , när barnen blir äldre kan dom ju själv välja om dom vill va med eller inte. Vår äldsta ska gå ur så fort hon blir 18 år.
Jag går på begravningar i kyrkan trots att jag inte är troende , det är väl lite samma sak där. Det är en gammal tradition.
Oavsett så grattis och hoppas ni får ett jätte fint liv tillsammans.
Mvh / Mangee

Tror du barnet skulle lida av att vara döpt? Jag tycker det var roligt att åka på konfirmationsläger då jag var 15 och umgås med kompisarna, hade jag inte varit döpt innan hade jag behövt döpa mig också för att få konfirmera mig.

Nej jag är inte det minsta troende men har svårt att se någon nackdel med att vara döpt men absolut, alla får göra som dom själva vill

Jag håller absolut med om att det kan vara mysigt med konfirmationsläger, och att ett dop kan vara en trevlig sammankomst för släkten. De nynazistiska grupperingarna har säkerligen också jättemysiga sommarläger för tonåringar, men det är som tur är ytterst få som låter sina spädbarn genomgå någon initieringsrit med hakkors och Hitlermustascher för att senare få vara med i klubben.
Tycker man inte det bakomliggande syftet är en bra grej skall man inte genomföra aktiviteten, och dop samt konfirmation är ytterst en religiös aktivitet. Att vi varit ett kristet land med en stark kyrkobunden tradition förtar inte innebörden.

Vill man ha en namngivning fungerar det minst lika bra som ett dop för att samla släktingar och vänner, och man kan därtill passa på att visa de äldre att det går utmärkt att skapa nya traditioner som bygger på egen övertygelse snarare än grupptryck.

Jag är ateist. Har gått ur kyrkan och inte döpt mina barn. Hade ingen namngivning eller annat dylikt heller. Man gör som man vill och det man känner för inte för att någon annan förväntar sig något. Lycka till med ungen!

Ja vad ska jag säga vill du ha den trevliga upplevelsen i kyrkan döp barnet och gå sen ur. Det du bör veta är att i SvK har man en exorcism på ungen med och det kan bli väldigt hett att fråga vad de menar med just den lilla bönen. På pastis blev folk arga eftersom de visste inte hur de skulle förklara för föräldrar och andra varför man gör något sånt på ett oskyldigt litet barn.

Det finns även frikyrkliga alternativ som missions efs m.m. Svenska Kyrkan är också en frikyrka. En del kyrkor utanför SvK har endast vuxendop andra har både och.

Ska du hålla dig till traditionen så är det faktiskt vuxna som döper sig och inte barn. Barndopet syftar till en andlig omskärelse kontra judarnas omskärelse. Bar/Bat mitzvah är judarnas höjdpunkt för barnet (budets dotter/son) jämfört med SvK:s konfirmation som egentligen är en bekräftelse på att du tror. Bör tilläggas att även judar har bad där man sänks ned t e x
för löfte eller ånger. En del teologer menar att man ska doppa hela kroppen och inte bara få lite vatten på huvudet.

Själv är jag barndöpt i SvK vuxendöpt i en frikyrka samt fick konfirmera mig med mina konfirmander eftersom jag läste till präst i SvK.
På pastis fick vi träna oss på att döpa dockor

För att göra det extra krångligt vet ett flertal präster som inte tror men ändå är prästvigda. Beroende på vilket stift du tillhör har varje stift en antagningsnämnd. De sysslar tyvärr inte med tro utan lämplighet. Har lämnat Svk då den plattformen inte passade mig alls.

Frågan kvarstår hur många är aktiva troende efter sin konfirmation eller om du är vuxendöpt via en frikyrka?
Statistiken visar att majoriteten av kyrkorna tappar medlemmar. Majoriteten idag av de s.k troende har varken läst ut bibeln minst en gång eller kan försvara sin tro via apologetiska samtal med andra troende.

Tillägg då man oftast får höra förklaring varför en del vill döpa sina barn. Dopet är ingen namngivningsprocess utan har en andlig innebörd. Dvs du ger inte barnet ett namn det är inte ett dop.

Oerhört märkligt att skriva in sitt barn som medlem i en religiös organisation om man själv inte är troende. Jag tycker personligen inte att det överhuvudtaget borde vara lagligt. Det beslutet får man ta själv i vuxen ålder.

Och om det inte framgick så har jag inte döpt min son. Vill han döpa och konfirmera sig i tonåren kommer jag inte motsätta mig det, men det är väl redan nu mindre än en tredjedel som konfirmerar sig, och det känns inte som att det kommer öka.

Edit: Kan väl tillägga att jag främst tycker att det är problematiskt att skriva in sina barn i kyrkan p.g.a. upplägget där de sedan med hjälp av staten kommer att driva in skatt av personen.

Personligen tycker jag det är sjukt konstigt att döpa sitt barn och sen konfirmera sig och sin kristna tro när man inte är troende.

Jag ser det personligen som respektlöst och lite skenheligt men jag är medveten om att jag är ganska ensam om den åsikten.

Angående konfirmation och att det är trevligt, det finns rid/segel/fotbolls/språkresor/kurser för barnen att socialisera på. Scouterna kanske, finns hur mycket chanser som helst för ungarna att ränna iväg som inte innefattar en vit lögn

PS! Jag är inte troende men tycker ändå på något sätt att kyrkan är lite helig.

Jag tror att många glömmer bort vad ett dop egentligen innebär. Det är betydligt mer än en namngivningsceremoni även om man kanske inte tänker på det just för att det är så självklart i många familjer. Det är väl trots allt de sista åren som ifrågasättandet av dopet har börja komma fram.

Jag tror mer att i ett land med så många kulturer, värderingar och åsikter så ska ett barn själv få ta beslutet om hur det vill göra när det är moget att ta det. Därför tror jag mer på en namngivningsceremoni och att barnet sedan får ta beslutet.

När jag konfirmerade mig för över 10 år sen så var jag inte döpt, jag fick döpas under konfirmationslägret framför alla. Inte en höjdare att gå runt med en vit "klänning" medans mina vänner var normalklädda. ^^

Konfirmation är väl lite mer att man får presenter och får dra på läger.

Skippa dop. Förlegat trams som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Att ha en namngivelsefest kan man väl dock ha. Kör en rolig grillfest eller nått.

Jag hade skippat det men min dotters mamma insisterade pga tradition och jag valde bort den striden så hon blev döpt.

Ett dop är överhuvudtaget inte en namngivningsceremoni, även om många inbillar sig det.
Barn har redan fått sina namn innan de döps.

Ett dop är en rit för att uppta den döpta personen i den kristna gemenskapen.

Att döpa är att skänka pengar till kyrkan för ingenting, gör det inte om du inte är religiös. I moderna samhället är det nog normalare att inte göra det än att göra det. Jag önskar att jag aldrig hade fått inträde till svenska kyrkan av mina föräldrar, jag gick ur efter dem snott pengar från mig genom deras skitavgift i några år.

Jag har gått ur kyrkan och vi ska bara ha namngivning för vårt barn nu. Det blir ingen stor ceremoni utan mer som en lite större/avancerad fika. Detta mest för att släkten jag inte träffar i vanliga fall ska få ett bra tillfälle att komma och träffa barnet om dom vill.

Förstår inte varför man ska ha dop eller konfirmera sig om man inte är troende.

Jag är både döpt och konfirmerad mot min vilja, och anser att ingen ska utsättas för detta ofrivilligt.