De/dem

En för mig väldigt enkel regel är att översätta till vi och oss.
Vi = de och oss = dem

Det handlar nog oftast om att folk skriver "dem" i tron att det är så "dom" stavas. För annars hade det förmodligen varit ungefär lika vanligt att se "de" i stället för "dem", men så är det inte.

Skickades från m.sweclockers.com

Meh, jag har gett upp hoppet när det gäller detta. När "dom" till och med blivit okej att använda i skolan i skrift så är det en förlorad kamp. Funderade ett tag på att skoja till det genom att använda de/dem i tal men faller för lätt tillbaka till att använda "dom" i tal.

Detta påminner mig om när personer använder "han" istället för "honom". Låter korthugget när man pratar, ex: "skulle hämta han" istället för "skulle hämta honom". Frågade en kollega varför hon gör så men fick inget bra svar. Dialekt?

Internet kommer att förstöra språket helt ta bara alla särskrivningar.

Förstår faktiskt inte varför alla har så stora problem med detta. Det är väl ungefär samma som engelskans de=they och dem=them? Och jag stöter inte på att folk skulle skriva fel där.

Har dock hört från en kompis, att deras svensklärare lär ut att "alltid använda dem"! Hur kan detta få ske?!

Själv använder jag "dom" när jag pratar. Ibland faktiskt i skrift också, beror på situation och hur formellt man vill uttrycka sig. Men skulle hellre be folk skriva "dom" om man är osäker. Det ser inte så fint ut, men det är åtminstone inte rakt ut fel.

Suck, det finns väl värre saker än folk som inte kan skillnaden på de och dem. Det finns många som inte kan hantera vanlig punkt och frågetecken. Samma med folk som inte kan hantera enkel meningsuppbyggnad, utan skriver ihop meningar. Jag ser exempel på det i den här tråden.

Särskrivningar har en egen liten plats, tveklöst.

Oj oj, jag ser att den här tråden kan spåra...

Ska man vara petig är ju dom intaget i SAOL från 1998 som alternativ till både de och dem

Skickades från m.sweclockers.com

Lite relaterat. Läste "Bara knyt, Alfons!" för treåringen igår kväll, ett exemplar från när jag var liten – tryckt 1988. Visserligen en barnbok, men noterade att "dom" används friskt. Så att det ordet är en ny trend för en lat generation och så vidare som diskussionerna ibland landar i är nog lite efterkonstruktion.

värst av allt är det när folk skriver utan vare sig versaler eller skiljetecken gärna också helt utan något försök till styckesindelning ibland lyckas dem däremot hitta ett komma som slängs in likt en artonåring hinkar bärs ,,det vill säga att dem saknar helt finess.

jag kan förstå folk som stavar fel det är endå något vi alla gör emellanåt och vissa har svårare för det än andra men jag har ingen förståelse för folk som inte ens verkar göra en anstränging att få sin text att se bra ut,,det är en sak om man skriver avslappnat till sina polare eller kanske till och med forum som sweclockers. men jag ser det asså ganska ofta när de typ skriver i mer officiella sammanhang.

Är man osäker på hur man skriver så kan man testa att läsa texten högt i huvudet, kommer du till ett ställe i texten där du gör en paus så behövs det troligtvis en punkt eller komma. Mycket svårare än så är det inte.

För att inte tala om hur enkelt det är att skriva ut versaler, det lär man sig väl innan man ens får kliva in i klassrummet? Som någon annan var inne på så behöver det absolut inte tyda på någon bristande intelligens men däremot visar det på lathet och respektlöshet för personen som ska läsa texten.

Disclaimer: Jag är ganska kass på grammatik och att korrekturläsa det jag skriver, speciellt om det är i forum och dyl. Hycklare? Javisst

Nåt annat som ofta används lite knasigt är var och vart.

Var - en plats
Vart - en riktning

Var bor du?
Vart ska du?

..eller om man bör ovanför Gävle: Vars bor du?, vars ska du? (ungefär som dom)

Ingen av tumreglerna ovan är bra, för de täcker bara in två av tre fall. Heter det enligt de tumregler ni föreslår "de flesta gillar glass" eller "dem flesta gillar glass"?

Nej, eftersom "de" inte bara är ett pronomen, utan även en artikel, är följande tumregel mycket bättre:

Om ordet "oss" fungerar (meningsbyggnadsmässigt; inte nödvändigtvis betydelsemässigt) på samma plats i meningen ska det vara "dem". Annars ska det vara "de". Exempel är guld:

• "Erik kan hämta dom."
  "Erik kan hämta oss" är en rimlig mening. Därmed ska det vara: Erik kan hämta dem.

• "Dom är snälla."
  "Oss är snälla" är inte en rimlig mening. Därmed ska det vara: De är snälla.

• "Ge mig dom där bollarna."
  "Ge mig oss där bollarna" är inte en rimlig mening. Därmed ska det vara: Ge mig de där bollarna.

"Dom" kan jag förlåta, men "mej", "sej", "dej" etc irriterar mig.. Och att använda versal för ord som "du" i mitten av en mening gör mig bara arg.