Hur planerar ni er ekonomi?

Något liknande har jag och min sambo faktiskt planerat inför.
Eftersom hon endast får studiebidrag innebär det att jag står för den största delen av utgifterna.
Räknar på följande för att veta hur mycket vi båda ska betala på hyran(den största utgiften):

Min lön + sambons bidrag(+lån) = totala inkomsten.
Min lön / totala inkomsten = min andel som jag ska betala.
Sambons bidrag(+lån) / totala inkomsten = sambons andel som hon ska betala.
- Vilket just nu blir ca 70/30. Sätter sedan in 300kr/mån på en fond för lite sparande mest för att få undan något

Egna utgifter står vi själva för, t.ex. min bil betalar jag (införskaffades innan jag träffade nuvarande) själv, och sambon står för hennes mobil+abonnemang.

Innan vi blev sambos hade jag en egen hyresrätt vilket gjorde att totala hyran för oss båda landade på ca 12kkr/mån.. nu är det istället ca 8kkr dock utan ett bostadsbidrag, men det blir ändå billigare 😁

Kör mest lite Jolo faktiskt....
gift och vi har två tonårstjejer..

Jag har ganska bra koll i huvudet, frun totalt ointresserad av budget och planera. Vi har provat budget lite då och då men har aldrig funkat..

Har men ett vettigt sparande och man anpassar sina inköp/ utgifter efter vad som kommer in så går det fint att vara lite spontan. Det funkar bäst för oss.

Har väl, vad många, skulle kalla "dålig koll". Jag har låga fasta utgifter och bryr mig inte särskilt mycket om den saken. Att jag betalar 499 kronor för ett lite snabbare bredbandsabonnemang istället för 399 kronor är inget jag fokuserar på. Det kanske man "borde" göra. Men sammantaget så är de fasta kostnaderna väldigt låga.

Samtidigt så har jag bra koll på andra områden och sparar 10-30 tusen i månaden, dels för framtida bruk, oförutsedda utgifter men också för att kunna vara ledig under exempelvis sommaren eller jul (har inga semesterdagar). Sparar egentligen "för mycket" i rena kontanter men jag vill ha absolut likviditet om något skulle hända.

Har i princip bara jobbat hela tiden sedan jag gick ut från gymnasiet och arbetade som mest i tidiga 20 års åldern. Då spenderade man cirka 80-90h i veckan på jobbet några år i följd. Oftast åkte cirka två tredjedelar av lönen in på mitt sparkonto på Avanza.

Är i 30-års åldern idag, ensamstående utan barn men sånt kan ju komma att förändras i framtiden. Pengarna ligger kvar i fonder och pillar inte på dem så väldigt mycket. Köper det jag vill ha men överkonsumerar inte, sparar måttligt. Har inget behov av att styra min ekonomi i detalj utan det brukar sköta sig själv ganska bra. Det som blir över åker in på ovannämnda bankkonto.

Bra tråd! Tips uppskattas om man någon gång skapar familj och måste bli lite mer strukturerad.

Skickades från m.sweclockers.com

Vi gör så också.

När jag var sambo delade vi 50/50 på alla gemensamma utgifter/inköp och betalade bil/telefon/personliga saker var för sig. Den som inte var föräldraledig betalade lite mer de åren det var aktuellt dock.

Nu försöker jag hålla några månadslöner på ett buffertkonto och peta in lite pengar i fonder när det blir över. Brukar se över försäkringar/abonnemang i början av varje år.

Jag och sambon delar på alla boendekostander men vi står för transport var för sig då det skiljer. Då jag inte konsumerar så mycket investerar jag 70% av min lön i ISK, hon köper kläder för sina pengar som blir över, ointresserad av att spara.

Fast amortering ger också ränta-på-ränta-effekt i form av mindre räntekostnad för varje månad som går. (Så underskatta det inte, sen ger det frihet att komma under 50% av värdering av boendet för att kunna sluta amortera om man hamnar i knipa (sjukdom, arbetslöshet o.s.v.)

Personligen har jag målet att ha amorterat av bolån innan pension, får se hur det går, bor i stockholm, så det är ju en _viss_ utmaning i det.

Matematiskt är det där chanslöst mot att investera pengarna i dagsläget.
Det är ju inte direkt så att pengarna är borta för att man lagt dem i aktier/fonder och man kan snabbt amortera när det faktiskt behövs.

Men känns det bättre att amortera så ska man såklart göra det, det är ju helt riskfritt.

Det är flertalet lösöre utöver möbler som kan utgöra samboegendom. Det är dock korrekt att en bil inte utgör samboegendom.

Skickades från m.sweclockers.com

Betalar räkningar, optimerar räkningar ibland dvs försöker hålla de så låga som möjligt och säger upp sådant som är onödigt osv.

Så jag börjar med att betala räkningar sedan spar jag en lagom slant på kontot som jag uppskattar skall räcka till rörliga utgifter och resten åker över till sparkonto, varpå jag för över en del från spar till tex aktier om jag finner något jag vill köpa eller öka innehavet i.

Jag studerar nu så det blir ju inte så mycket sparande vissa månader, speciellt de månader som blir mindre inkomst med tanke på att jag ej tar fullt lån. Då kan jag istället gå minus på sparkontot dessa månader. Men jag tänker att det ger sig sen när jag har högre inkomst och kan då spara desto mer och även slösa lite mer :).

Skickades från m.sweclockers.com

Absolut, är helt med på det, allt beror på en riskbenägenhet, ville bara lyfta fram att amortera också ger samma effekt även i mindre omfattning med dagens räntor men risken är 0% jämfört med att investera som alltid har någon risknivå. ...sen blir ju kalkylen också en annan om (när) vi någonsin kommer upp igen på ”normala” räntenivåer (5-7%)

Absolut, men det handlar inte om det, utan om du tror att du kan få bättre avkastning än räntan på dina lån. Mellanskillnaden är din vinst. Icke att förglömma har vi även i Sverige det härliga ränteavdraget som ännu mer gynnar lån.

Långsiktigt kan man med stor sannolikhet (baserat på år av år av historisk data) räkna med att investerade pengar växer med i genomsnitt 5% och nu är jag väldigt konservativ. Det innebär över tid att amortera på lån med lägre ränta inte är ett effektivt användande av sina pengar. Och framför allt inte nu med historiska superlåga räntor.

Om du började investera pengar istället för att amortera så är det inte långsökt att säga att du efter några år nästan uteslutande kan betala räntor på villalån och amortering enbart på avkastningen. Vips så har du en ”arbetare” som betalar av åt dig.

Skickades från m.sweclockers.com

Du kan byta bank och flytta de gamla amorteringsfria lånen. Däremot kan du, som skriver, inte flytta.

Mja, vi avrundar så smått en extremt lång högkonjunktur för tillfället, så skulle nog avvakta ett par år för att satsa pengarna runt botten av nästa lågkonjuktur istället för att vara med på nästa resa uppåt.

Själv ska jag bara amortera ner till gränsen för amorteringskravet och sedan investera.

Håller helt med, presenterade mest en rak motsats till ”allt överskott ska användas till amortering”. Buffert på sparkonto med låg ränta för X månader, investeringar med olika tidshorisonter, amorteringar är alla del av en bra riskjusterad ekonomi.

Inget krångligt egentligen, men jag tror att många skulle få mycket bättre ekonomi efter att par år utan att ändra inkomst om man bara var villig att ta lite mer risk och läste på hur pengar fungerar.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag och min fru delar på alla inkomster och utgifter, inget mitt eller ditt. Då vi är gifta, har barn och hus känns det som det bästa alternativet. Det är väldigt sällan tjafs om pengar hos oss. Det är snarare så att vi båda håller igen med inköp, då allt tas från vårt gemensamma konto.

Bra tips, håller helt med!

Ett exempel: vi köpte nytt hus för ett par år sedan där endast grundmålad fasad ingick. Målning skulle kosta över 100 000 kr i arbetskostnad. Jag kan vara ledig rätt länge för den summan skattade pengar. Jag målade på kvällar, helger och en del av semestern. Det var slitigt och tog tid, men bra blev det och vi sparade väldigt mycket pengar!

Skickades från m.sweclockers.com

Exakt samma här. Vi för in exakt lika mycket till vårt boendekonto som täcker ränta och ammotering samt en liten buffert fall i fall diskmaskin eller dylikt pajjar.
Jag kör med kreditkort så kör allt via det. Så när kreditkortsräkningen är betald och pengarna är insatta till det gemensamma så tar jag resten och pumpar in i fonder och aktier.

Vad krångligt och tråkigt de flesta verkar ha det. Jag ser inte det som det här är mitt och det där är ditt utan kör mer på spåret det här är vårat. Ett konto, två löner, delar alla utgifter (räkningar, lån, hus, bilar o.s.v.), gemensamt sparande, lika mycket i individuellt pensionssparande och lika mycket i fickpengar. Inte gift.