Filmbolag jagar Pirate Bay på felaktiga grunder

Är det? Du duckar ju för frågan om omfattningen av tappet i omsättningen. Rimligen är det så att om omsättningstappet skall bokföras på något sätt så måste det finnas siffror som de går efter, därav mina olika scenarier med frågor om hur stort tappet blir och hur man skall räkna.

Jag vill mena att utan att veta hur många som hade betalat för filmen om piratkopiering var en omöjlighet så kan man inte sätta några som helst summor på det eventuella tappet. Lika lite som du kan veta hur många kunder du förlorar om du driver en glasskiosk vid stranden och det är mulet en dag. Det finna absolut folk som kan tänka sig att gå ner och bada och köpa glass trots avsaknaden av solsken, men hur många de är kan du inte veta. Nej, liknelsen i övrigt har ingenting med piratkopiering att göra. Jag bara menar att ett påstått omsättningstapp på grund av piratkopiering är en flumfaktor som omöjligt kan omvandlas till faktiska belopp, och därmed saknas all grund för att "bestämt vidhålla" sådana förluster, eller omsättningstapp som du nu säger, vilket är ett rimligare begrepp även i mitt tycke även om jag inte håller med i sak.

Även om man köper det upplägget så är ju det påstådda tappet i så fall ingenting som påverkar bolagets resultat. 0Kr i intäkt är 0Kr i intäkt är 0Kr i intäkt.

Om jag står och säljer knark på gatan och det finns en efterfråfan, men vissa låter bli att köpa för att de tycker jag har en ful keps på mig, ska jag då räkna min keps som orsaken till omsättningstapp?

Ursäkta?? Får jag diskussionen att låta svart eller vid?? Jag som i varenda jävla inlägg försöker nyansera saker så gott det går. Men OK Mr "Jag har rätt och du har fel!" Det är säkert jag som vill få allt till svart eller vitt :/ Jisses!

I första delen av meningen säger du att det inte handlar om förlusten utan om friheten man tagit sig, men i samma mening, efter strecket, hänvisar du till ett tapp i omsättningen, bestäm dig.

OK, då är jag med.

Och det beror, menar du, på piratkopiering för privat bruk där den tänkta förövaren inte tänkt betala för verket ifråga om piratkopiering inte fanns? Intressant i så fall att företag kan gå omkull för att folk nyttjar deras immaterialrättsliga verk utan tillstånd, så att det blir +0Kr på kontot, men skulle klarat sig om folk helt sonika lät bli att köpa verken om piratkopiering inte fanns, vilket också skulle ge +0Kr på kontot. Måste vara någon dimension av ekonomi som jag helt missat här.

Yes box. Då är det ju också bra att kunna komma med hårda siffror som visar hur mycket man menar att man tappar, och inte vara så diffusa som de är,

[/quote]
https://www.macgasm.net/news/iphone-news/ios-game-battle-dung...
[quote]

I det fallet verkar det ju handla om att icke-betalande kunder drev upp driftkostnaden för servrarna, så det är egentligen utanför det vi diskuterar. Om du har en aktiv kostnad per användare oavsett om denne betalar eller ej, ja då kan man faktiskt prata om riktiga siffror som piratkopieringen kostar, så i det här fallet, när man aktivt påförd och i allra högsta grad bevisbar kostnad per användare så är det mycket lätt att hävda att det är skadligt, och i detta och liknande fall skulle jag aldrig få för mig att säga att det är OK eller säga till andra att det är OK, I detta fallet så är ju serverkapacitet en ändlig resurs som kostar pengar att utöka, så det öet är mycket mer jämförbart med stöld än alla andra tafatta och direkt dåliga jämförelser i tråden.

Med det sagt så ändrar det inte min uppfattning om påverkan eller snarare avsaknad därav vad gäller exemplarframställning som inte kräver en aktiv arbetsinsats eller investering från rättighetshavaren för att vara möjlig, så hade det här spelet varit ett offline-spel så hade jag fortfarande hävdat att en eventuell nedläggning på grund av dålig försäljning lika gärna kunde bero på svalt intresse som piratkopiering, eller att det är mulet ute.

nej jag duckar den inte utan du visar bara att du inte ens är i närheten av att förstå. Ditt hat mot företag är allt för tydligt. Jag har redan förklarat och gett exempel, bara att gå tillbaka i tråden och fundera lite.

Det är förståeligt att du inte har en aning om företagande och gissningsvis relaterar du allt till privatekonomin. Minskad omsättning, omsättningstapp och liknande definieras som förlust. Det är samma sak i vår värld. I din värld är att köpa en produkt för 100kr och sälja den för 50kr en förlust medan för oss företagare är en produktionskostnad på 100kr och förväntad försäljning per enhet 300kr men på grund av piratkopiering får man bara ett snittpris på 150kr en förlust - trots att man går i vinst i förhållande till produktionskostnaden. Det handlar inte om en flumfaktor, utan om okunskap från ditt håll.

Det här är bara inte sant. Om jag tillverkar en app som tio betalar för och tio piratar har jag förlorat tio affärer. Men jag tar inte upp det som en kostnad utan enbart som färre sålda appar.

Larvigt försök - men ja. Grundtesen är att sälja en produkt eller en tjänst, paketera den och enligt en ISO-standard erbjuda den på ett sådant sätt som möjliggör en affär. Varför tror du det finns uniform eller klädkoder?

jajamen, det är du som försöker måla upp 1-5 scenarion som hur man än svarar inte ger en korrekt bild. Det är möjligt att du själv inte inser detta men så är det. Där av mitt jag har rätt och du har fel.

Som sagt - din okunskap skiner igenom. Den frihet du tar dig skapar ett direkt tapp i omsättningen. Det är en förlust. Men det betyder inte att jag förlorar pengar till den grad att jag går minus rent finansiellt utan förhoppningsvis mindre plus.

Det är en hypotes som inte är i närheten av någon verklighetsförankring. Förstår heller inte hur du vrider på saker tills du själv inte vet ens vad du svarar på. Om inte piratkopieringen fanns betyder det inte att försäljningen skulle upphöra, förstår du väl? Återigen ett komplett svart/vitt argument från ditt håll.

Fast återigen behövs det inte om du bara tänker till lite och läser mitt gamla svar om exemplet på den där 199kr filmen.

Men driver du med mig nu? Med handen på hjärtat står du ens för den där meningen?
Citat från länken
"UNFORTUNATELY WE HAVE TAKEN BATTLE DUNGEON DOWN FOR THE FORSEEABLE FUTURE. THIS WAS DUE TO HIGH LEVELS OF SERVER LOAD CREATED BY LARGE NUMBERS OF PIRATED COPIES OF THE GAME."

De fick ta ned servrarna i månader för att folk ville spela ett spel de inte betalat för, vilket drabbade de som hade köpt spelet, tillverkaren som inte kunde leverera tjänsten och fick betala tillbaka till de som köpt spelet. En oerhörd förtroendefråga. Det här är ett perfekt exempel på när piratade verk gör direkt skada. Sedan finns det svårare och mer diffusa fall, ja absolut.

Du måste förklara för mig följande: Du laddar hem Avengers Endgame bluray variant från valfri torrent sida och ser den för första gången idag. Den kostar 59kr på CDON inklusive moms. Du spenderar tre timmar på att se filmen. Tycker du på fullaste allvar att du inte orsakat Marvel Studios en skada då dels genom att inte betala för filmen, dels för att du tagit dig rättigheten att se något du inte borde få se?

Det jag i alla fall försöker förstå mig på är hur man kan mena att pengar man aldrig skulle ha fått oavsett omständighet kan räknas som en tappad omsättning, men jag har inte fått något svar på det. Utan svaren jag fått verkar bara stämma om man hade köpt filmen om piratkopiering inte varit möjlig, men jag pratar om när någon konsumerar ett verk illegalt, och alltså inte betalar för den, men inte heller kunnat tänka sig köpa den om piratkopiering varit en omöjlighet. Hur man kan se det som ett tapp i omsättning begriper jag inte. Man skulle ju i båda fallen aldrig fått pengarna.

Jag svarar främst på det fetmarkerade, DVS: "Skapar man film så har man inte rätt till kompensation, även om du tycker det är värt tiden att titta på den, eller?"

Mitt resonemang (för femtioelfte gången) går ut på att om man gillar produkten, priset och paketeringen så skall man betala för den, ja.

Men, och det är nu det börjar bli intressant. För de flesta fysiska produkter så är det så att jag oftast har ångerrätt, DVS jag kan köpa produkten, och i de flesta fall testa den, bestämma mig för om jag är nöjd, och lämna tillbaka den och få pengarna åter om jag inte är det. Men så fungerar det ju inte (med några få undantag) med upphovsrätt. Om jag köper en film. och det visar sig att jag tycker den är kass, så har jag ingen möjlighet att kräva pengarna tillbaka om jag är missnöjd, utan jag får snällt köpa grisen i säcken,. förlita mig på recensioner, vänner och bekantas omdömen etc men det hindrar ju inte att jäg ändå tycker att den är skit, och inte värd pengarna jag spenderat. I det läget har jag spenderat pengar, slösat tid och är helt rättslös vad gäller att utkräva kompensation för det hela. Är det då så orimligt att man först laddar ner, konsumerar, och sedan betalar om man gillar det man konsumerat, som sagt var.

Gillar man så tycker jag man ska betala.

Gillar man så tycker jag man ska betala.

Gillar man så tycker jag man ska betala.

Har jag gjort det tydligt nu eller kommer du fortsätta att hävda att jag är av åsikten att kreatörer inte skall ha kompensation för sina verk?

Man har redan fördelen att man kan ta betalt för arbete som utfördes för många år sedan, och att rättigheterna överförs till ens efterlevande i 70 år efter ens död. Varför skall man då också ha fördelen att kunna ta fullpris utan risk för återbetalning även när konsumenten inte gillar det de köpt? Det finns ingen rimlighet i det överhuvudtaget.

Visst, det finns vissa distributionsplattformar som erbjuder ångerrätt (tror det var någon spelplattform typ steam), och visst, det är på frivilligbasis även vad gäller fysiska produkter, men har i det närmaste blivit en standard, och tills vi kommit dit även med intellektuell egendom så ser jag inget fel i att man tar sig friheten att konsumera först, och sedan betala om man gillar produkten, paketeringem ,och priset, för som sagt... Gillar man så tycker jag man ska betala.

Ok. Då är jag nästan med, tror jag. Men i teorin så är ju varenda människa med en inkomst en möjlig köpare som man, rent teoretiskt kan få pengar ifrån varför räknas inte de som aldrig hört om filmen och därför aldrig tänkt köpa den till samma skara som sett filmen, men i alla fall aldrig tänkt köpa den? Är det någon förlegad kvarleva från hur man tänkte kring fysiska produkter, där varje konsument antingen är en köpare eller har stulit produkten, och då alltså rom sagt förverkst möjligheten till inkomst från just det exemplaret? För i så fall verkar det ju som om ekonomer inte riktigt greppat det här med att intellektuell egendom har ett oändligt antal möjliga exemplar, inte att jag har dålig koll på vad en intäkt är. Men det kanske är så att det där systemet är så djupt rotat att det är svårt att ändra på? I så fall kommer aldrig en ekonom kunna förklara för mig varför piratkopiering, oavsett anledning, är skadligt. Pengar som inte finns films ju inte och det blir bara värre om man hävdar att en presumtiv förlust vsrs storlek man själv kan bestämma efter eget godtycke är en sak som finns på riktigt och som andra bör respektera.

Mycket har du fått bra svar på redan så jag skjuter bara in lite mer saker som komplement här:
Det blir mycket hypotetiska antaganden men det är också därför det finns schabloner. Många schabloner, så som milersättningen, är förlegade medan andra är hyfsat uppdaterade. Vi pratar alltså inte om kronor och ören - om det inte finns en tydlig bevisning i ett mål. Detta är inte flumfaktorer utan det är så företag och myndigheter verkar.

Det är inte av intresse - använder tio personer appen utan att betala för det är det ett inkomstbortfall x10. De utnyttjar tjänsten och där med är det ett bevisat tapp.

Förvisso men den föll rätt platt, ett attraktivt yttre säljer. Bara att fråga alla influencers eller alla glada hemsidesnickare.

Nej - av samma anledning fick du inga svar på just de frågorna.

Du har redan fått svaret på frågan av @asphyxie men skulle vilja lägga till ett femte alternativ: Du laddar ned filmen men tittar inte på den. Ingen skada skedd då du inte brukat varan och som digital produkt har den inget bäst före datum som exempelvis mat. Du har inte sett verket och skaparen har inte haft obehöriga som tittat på filmen. I alternativ då, där jag har köpt Diablo men inte spelat spelet är jag den perfekta kunden för Blizzard på samma vis som den som snor spelet och spelar det är den sämsta.

Fast här har du alltså nyttjat filmen. Medan en person betalar och en person inte betalar så menar du att Marvel Studios inte halverar sin omsättning. "Reda pengar" är pengar företaget har dragit in på tidigare försäljningar men även pengar som de borde fått för att du har sett filmen räknas precis lika mycket. Det är inte verklighetsfrånvänt utan precis så det fungerar.

Ja. Din bortgång är inte relevant. Det är inte heller en ursäkt men det är en förklaring till bortfallet.

Du är i en gråzon, vi har alla varit där. Jag tror att ditt exempel faller inom begreppet privatkopiering och inte piratkopiering. Det är absolut inte ett nollsummespel utan det en vinst för företaget och underhållning för dig. Skillnaden är att du såg filmen före du betalade den istället för att betala först och titta sen. Gissningsvis anser filmbolaget att du missade en del av helheten i filmen genom att du kanske inte fick med dig extramaterial, bloopers och vad det nu kan vara när du laddade hem filmen första gången. Men nej, ett tapp i omsättningen är det inte.

Tror du kan ha helt rätt i din analys

@asphyxie: Oavsett om man gillar verket eller ej så är det en förlorad inkomst - det är konsumtionen som är avgörande, inte vad man tyckte.

Varför ska jag låta bli när det inte orsakar någon skada för företaget (på ett sätt som man inte beöver vara ekonom för att begripa)? Gillar jag produkten så får de ju mer riktiga pengar än om jag helt sonika inte testat alls och då omöjliggjort att kunna bli positivt överraskad och betala för något som jag annars kanske inte hade gjort? Att jag inte gick "rätt väg" borde väga lätt när företagen får pengar de annars aldrig sett röken av.

Är det alldeles säkert? Tänk om min främsta källa till nya filmer är min favorittorrent-sida och jag bara klickar hem något slumpmässigt under "top downloads" och tittar på? När det är gratis behöver man ju inte lägga någon ekonomisk värdering i det.

Jag förstår hur du tänker om fenomenet hade gällt fysisk optisk media. Då blir det automatiskt en värdering som måste göras eftersom du spenderar en del av dina pengar. Men riktigt så är det ju inte med pirateriet, utan det kan snarare vara så att man drar ner massvis av film, kanske 50-60 stycken på en kväll, och sedan typ skummar igenom dem och tillslut bestämmer sig för att titta på en som verkar bra, så nej jag skulle inte påstå att nedladdning eller visning av en viss film är förknippat med att man tycker den har något värde. Det finns mycket skit man stöter på också. Men med digitalaa verk så tar det ju inte upp någon fysusk plats eller så så det blir inte att man behöver fundera så mycket.

Inte vet jag. Hur är det relevant för diskussionen? Eftersom jag själv är av den åsikten så hoppas jag såklart att så många som möjligt gör så, så att bilden av pirater förbättras och så vidare, men hur många andra som gör så har jag ingen aning om. Jag kan bara stå upp för min egen moral och förklara hur jag rättfärdigar mina egna handlingar. Vad andra gör får stå för dem, men jag kommer inte överge mitt synsätt (baserat på den information och moraliska grund jag nu står på) om jag så var den enda som var av den här åsikten och andra istället förespråkar piratkopiering för att "gratis är gott". Men det är klart att jag försöker dra mitt strå till stacken genom att påverka andra i den riktningen. På forum, där det blir mer av en diskussion, på min webbsida etc, så jag jobbar aktivt på att sprida tankesättet, och min önskan är såklart att jag kunde svara "Alla", på din fråga. Men jag kan ge mig fan på att det även då skulle gnällas på piratkopiering, då i alla fall vissa rättighetshavare skulle fortsätta hävda att de gått miste om pengar från folk som laddat ner en produkt, inte gillat den, och därför inte betalat.

Vi har snott in oss rätt rejält i en begreppsförvirring här så jag känner att det är bättre att svara i en klump än att fortsätta hacka sönder saker ytterligare. Jag har kommit till insikt med att ekonomi och ekonomi är olika saker, och därav förvirringen. Jag skall inte ens försöka ge mig på att gissa vilka termer som används eller vad kontona heter, men det jag har menat (och trorr att du har menat) när vi pratat om "förluster", "tapp", etc är det som på ett privat bankkonto haft ett minustecken framför sig, och när vi pratat vinst, inkomst etc så har jag endast menat sådant som på ett privat bankkonto har ett plustecken framför sig, och jag tror du nämnde att jag tänker i privatekonomiska termer och ja, nu när jag fått lite mer förståelse för hur en ekonom tänker så är det definitivt så det ligger till. Och jag har svårt att förstå hur något annat än ett minustecken framför en summa i praktiken skulle kunna omsättas till verkliga förlorade pengar som i förlängningen gör verklig skada för företagen ifråga, särskillt när det verkar vara så att företagen kallt räknar med piratkopieringen som något som gör skada, men inte har närmare koll på faktisk omfattning etc, och mitt icke-köp, som ingen vet om, kan omvandlas till någonting praktiskt är fortfarande väldigt svårt för mig att greppa.

Sedan känns det också som diskussionen i stort blir ett minfält av termer och begrepp, så det är som gjort för förvirring, det blir lite "Nu ska vi se sa den blinde till den döve" över det hela.

Men att piratkopiering kan göra skada är vi helt klart överens om. Som i artikeln du länkade. Inte bara det att de inte betalade för något de bevisligen uppskattade, eftersom de använde onlinetjänsten, utan att de också blev en aktiv kostnad för skaparen. Jag tycker det är vidrigt, och har ingen sympati för dem alla. Men att det är att likstäla med fall där jag inte hade kunnat tänka mig betala om piratkopiering inte fans, oh då inte varit en källa till inkomst oavsett köper jag inte. Jag har inte sagt att du sagt så, du har ju själv pratat om att det finns gråzoner nu, så jag tror inte vi står så långt ifrån varandra egentligen utan det mesta handlar om att vi är vana vil att samma ord betyder olika saker, och med det i åtanke kommer det förhoppningsvis gå bättre att fortsätta diskussionen

Enligt mitt sätt att se det, ja, förutsatt att alla som gillade filmen faktiskt också är bemedlade att betala. Det betyder dock inte att jag tycker man har rätt att ladda ner saker och använda dem om man gillar dem, men inte har råd att betala om det skulle visa sig att man gillar det man laddar ner, då får man helt enkelt låta bli. Man bör alltid ha råd att kunna visa sin uppskattning i de fall man gillar något. Annars faller hela idén med att rösta med plånboken. Så jag tycker följande.

Ladder ner > konsumerar > gillar > betalar - OK

Ladder ner > konsumerar > gillar inte > betalar inte - OK

Ladder ner > konsumerar > gillar inte > betalar - Bortkastade pengar och missbruk av konsumentmakten, men naturligtvis helt rätt rent juridiskt

Ladder ner > konsumerar > gillar > betalar inte - Inte OK, snålt, gnidet och stärker bilden av att pirater går efter devisen "Gratis är godd", vilket förstör för oss andra som ser ett högre mål och syfte med företeelsen.

Ladder ner > konsumerar > gillar > betalar inte, men inspirerar en vän att köpa, eller drar in pengar på annat sätt genom att t. ex köpa produkten till sitt företag och använda det både där och hemma - OK, eftersom man då ändå röstat med plånboken genom att se till att skaparen fått pengar den inte skulle fått om man aldrig laddat ner produkten.

Det finns ett tredje sätt att räkna på här.
Och det är väl detta som man oftast utgår ifrån.
Det utgår ifrån hur upphovsrättslagarna är skrivna. De tar inte hänsyn till, intention, kvalité på verket, hur mycket man lägger på media per månad eller hur mycket pengar man har.

Nä - här har man utgått ifrån det faktum att den som sitter med upphovsrätten för ett verk också får bestämma hur verket distribueras.
Om någon tar sig rätten att distribuera verket utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd så kan upphovsrättsinnehavaren driva en juridisk process om kompensation för att man spridit verk som man inte hade fått tillstånd att sprida.
Jaja. Det jag säger är givet. Alla vet detta. Men det är viktigt att understryka.
Det spelar här alltså ingen som helst roll om den som piratat verket tänkt betala eller inte, hur bra denne tyckte verket var eller andra vinklar kring inställning. Nä det handlar helt enkelt om att man tillgängliggjort sig ett verk utan att man fått lov att göra detta - och enligt lag kan man då i efterhand säga att du får betala för det där lagövertrampet vad du än tyckte om verket eller om du inte har pengarna.
Eller ännu enklare.
Du har gjort något du inte får göra och här kommer ersättningskravet för övertrampet.

Ja, det är nog alla med på. Det är nog ingen som rimligen kan mena att man inte får räkna med att dömas enligt gällande lagar om man begår lagbrott. Det som främst diskuteras är väl i förlängningen om det borde vara så, dvs är nuvarande lagstiftning rimlig i förhållande till påstådda skadeverkningar. Och är man vän av äganderätten för äganderättens skull, och tycker att det i sig har sådant värde att själva kränkningen, oavsett övriga konsekvenser, är så allvarlig att lagarna är rimliga mot bakgrund av det, ja då är det ju svårt att diskutera saken överhuvudtaget. Utan diskussionsunderlaget bygger väl främst på vad man anser att kränkningen har för praktiska konsekvenser utöver själva kränkningen i sig.

Oj. Ja den tror jag är svår att ro i land. Jag ser ingen rimlig juridisk lösning som skulle få in så mjuka värden så som "andel som ändå inte tänkt betala för innehållet de piratkopierar".
Så även om det inte finns ett 1:1 förhållande mellan piratkopior och antal uteblivna försäljningar (för givetvis är det ju inte så), så är det ändå väldigt tydligt vad som gäller med nuvarande lagar. Det går att förstår att om man gör övertrampet så kan de fakturera en i efterhand, även om man inte tänkt köpa verket.
Det går att förhålla sig till och det är kristallklart.
Och egentligen inte helt orimligt heller kanske.

Det jag har svårare för när det kommer till upphovsrätt är en helt annan del. När upphovsrätten nu är så pass stark och omfattande. Varför i hela friden ska den vara längre än 15 år totalt? Där har jag svårare att se någon rimlighet alls med nuvarande upplägg! På riktigt alltså. Det ni diskuterat, ja där ser jag två sidor av myntet. Jag förstår ditt förhållsningssätt också. Men tokerierna kring 70 efter skaparens död - ja nä där har jag svårt att se det från något annat håll än att det rakt av är fel.
Meeen, det är ju ett helt annat område än det ni är inne på sedan innan. Kanske mindre intressant för andra ;).

Jag är med dig, och just de synpunkterna är ett viktigt verktyg i diskussionen. Om man tror att piratkopiering är skadligt så ja, då är det klart att det är en nackdel för "IP-företag" att deras verk kan kopieras ett oändligt antal gånger väldigt lätt och relativt riskfritt, och det är en nackdel som andra företag inte behöver dras med.

Men, vägs det då inte upp (med råge) av att man kan ta betalt för gammal skit man gjort för völdigt länge sedan, (Jag blir fortfarande lika ställd varje gång jag ser pengar trilla in från mitt album jag gjorde 2008), att den rätten gäller 70 år efter upphovsmannens död, och att i många fall så kan man få pengar helt utan motprestation, som för privatkopiering hos CopySwede, STIM-pengar med mera. Sådana fördelar finns inte hos andra brancher.

Så jag undrar då: Om man ponerar att branschen helt kunde bli av med de (påstådda) negativa effekterna av Piratkopiering, men i utbyte så gäller bara upphovsrätten i säg 15 år från det att verket skapades, oavsett om upphovsmannen är i livet eller ej, och det blir inga pengar från CopySwede, STIM, osv. Vad skulle de välja? Är piratkopiering så illa för branschen att fördelar som de får jämfört med andra branscher inte med råge kompenserar för det?

@Ozzed: Jag tror att en femtonårsprincip är lite väl kortsiktig om man ser till hur kulturbranscher har fungerat rent historiskt, även om jag till viss del förstår din poäng.

Om vi ska ta ett exempel så fanns BMX-filmen Rad som bäst utgiven på Laserdisc i över 30 års tid, vilken var väldigt svår och ffa dyr att få tag på. Både sett till tillgängligheten och åldern på det utgivna exemplaret, så kan jag förstå om man rättfärdigar piratkopiering av just den Laserdisken. Men nyligen släpptes filmen på UHD-BD, där distributören själv har lagt ner tid och pengar på att restaurera filmen från kameranegativet - vilket är väldigt tidskrävande av egen erfarenhet. Den upplagan som släppts och nu även blivit slutsåld har genererat tillräckligt med pengar för att täcka utgifterna samt kunna lägga på något nytt projekt.

Tycker du verkligen under de omständigheterna att det är konstigt att arbetet som har lagts ned skyddas av upphovsrättslagen, fastän filmen är 34 år gammal? I fallen med "modernt" distribuerad film och musik så är de i grund och botten redan anpassade till den marknad som finns idag, varpå de kan finnas på iTunes eller motsvarande som en kassako utan att man anstränger sig något. Men ser man till äldre kultur, vilket också är vad frågeställningen gäller, är det bara en liten bråkdel av allt arkivmaterial som är digitaliserat och som kan visas upp idag.

Jag kan absolut förstå att man bör se över möjligheterna till distribution och göra mer tillgängligt för gemene man, men om man tar bort upphovsrätten helt för material som passerat en så kort tidsgräns är jag rädd att mycket av kulturarvet kan gå förlorat. Kanske inte i första hand på så vis att det försvinner från arkivhyllorna eller eldas upp, men möjligheten att kunna fortsätta föra över innehållet till digitala bärare kommer att försvinna om det inte längre finns något juridiskt underlägg som skyddar materialet från att kopieras fritt. Det blir en dominoeffekt som jag tror att ingen i kultur- eller arkivbranschen vill ha.

Ja, det blir helt klart så att det blir knepigt om den som äger rättigheterna har gamla orginal som i sig då är låsta, rent fysiskt, och kan man inte få betalt för arbetet att restaurera och släppa verket i format som folk kan ta del av så lär det förståss vara måttligt intresse från rättighetshavaren att göra just det. Men det går ju att lösa genom att (förhoppningsvis på frivilligbasis) upprätta en lista över vilka verk som finns, och sedan köra något liknande crwodfunding för att finansiera restaurering och nylansering, så att de som är intresserade är med och betalar. Det löser förståss inte problemet om syftet med restaureringen blir är att kunna tjäna pengar på samma sätt som ett verk som släpptes igår, men det är en bit påväg.

En annan aspekt är att med nuvarande lagstiftning så kommer sådanna verk ändå att så småningom uppgå i public domain, men ingen kan ta del av det och ingen har ett intresse av att restaurera, så verket förblir orört, otillgängligt och gammalt och kanske förstörs av ålder, en brand i lokalen det förvaras i eller vad som helst, så hanteringen av frågan är aktuell även med nuvarande 70 års upphovsrätt. Sen kan vi såklart drabbas av liknande saker som "Sonny Bono Copyright Term Extension Act." även här, så att Disney kan fortsätta ha Musse Pigg ifred, men någonstans kommer det ju att finnas en gräns, annars kommer alla tillslut ha någon avliden släkting som någon gång varit känd och varit upphovsman till något som det fortfarande rullar in pengar för, och med det så kollapsar till slut ekonomin. Nu kommer det förstås ta tid, då de flesta säljer sin upphovsrätt till något bolag, men det är ändå en del som behåller den själv, och tllslut blir det så många att situationen blir rörig och ohållbar.

Jag håller med.

Privatkopieringsersättningen är djupt orättvis mot oss som konsumenter, till den grad att jag till och med skulle säga att den är omoralisk. Helst ska den tas bort helt, eller så ska vi som konsumenter ges möjligheter att faktiskt privatkopiera. En variant kunde vara att man inte kunna få ta del av Copyswedepengar om man använder kopieringsskydd på sina verk.

Ska man prata om vad som är moraliskt under rådande omständigheter så skulle jag säga att det är moraliskt rätt (men inte nödvändigtvis lagligt) att kringgå kopieringsskydd och liknande för att kunna utnyttja de rättigheter man faktiskt har under privatkopieringsundantaget. I det ingår dock inte automatiskt rätten att t.ex. rippa en DVD och lägga upp på Pirate Bay för hela världen att ladda ner.