Billig projektorer eller TV?

Frågan om "TV eller projektor" var mer relevant för kanske 10 år sedan när TV över 42 tum var riktigt dyrt och man fick vettig duk och vettig projektor som körde 90-110 tum för samma pengar. Men då var budgeterna i jämförelsen något annat och mer runt 20.000 kronor.

Idag är TV-apparaterna bättre, större och påtagligt billigare – och allt mindre känsliga för rummet. Medan projektorer är en försvinnande marknad som inte alls har sett samma utveckling på produkter.

Då som nu är svagheten med projektorn att bilden inte är bättre än vad rummet tillåter. Och som skrivet är 5000 kronor otillräckligt för vare sig bra duk eller bra projektor – inte ens i ett perfekt rum.

@Swennis: Den breda projektormarknaden har tynat bort sedan länge. Backa till 00-talet och du hade tillverkare som Mitsubishi, Sharp, Sanyo, Nec, Panasonic, Philips, Hitachi, Toshiba (samt fler som jag glömt nu) samt även Sony vilka alla riktade in sig på en konsumentmarknad runt 20.000 kr och lägre. Ingen är kvar med hemmabioprodukter av den sorten. Det är education och konferensrum som är marknaden idag för lågprismodeller. Vilket också ändras ju fler som inser att en 75-tums TV ofta gör samma jobb bättre.

Idag har vi kvar Epson och en del DLP-taiwaneser som bygger närmast identiska produkter likt det från Benq, Optoma och Viewsonic. Samt en mer high-end-inriktad marknad med främst Sonys och JVC:s modeller.

Kostnaden för en vettig projektor och en vettig duk blir lätt upp mot 50.000 plus. Jämför med vad 75 tum och 85 tum kostar idag på en toppklass-TV som fungerar mycket bättre i ett vardagsrum och dessutom är helt överlägsen när det kommer till sådant som HDR.

Så det som finns kvar för projektorer är de dedicerade hembiorummen med gedigen mörkläggning och stora dukar. Projektor med högkontrastduk är alltid en kompromiss och i bästa fall betalar man väldigt mycket pengar för en bild som är kanske något större än en TV men ger sämre bild. Magnituden ljussvagare än en modern TV, vinjettering, glittriga dukar etc. Detta är kompromissen för att få 90 tum i vardagsrummet. Vilket accepterades som kompromisser på den tiden när en 50-tums TV kostade ungefär lika mycket.

@Swennis: Jag har en Sony VPL-VW550ES som tyvärr mest bara står och samlar eftersom jag numera testar TV hemifrån och därmed så gott som alltid har en kapabel TV hemma där HDR är överlägset.

Alla HDR-kapablar apparater gör tonemapping i någon form för att komprimera dynamiken till något den klarar av. Skillnaden är att en TV som klarar 1000 nits inte behöver göra så mycket tonemapping alls. OLED:n som gör 700 nits behöver heller inte få till påtaglig tonemapping. Blir lite tuffare för dussin-LCD:n som gör 300 nits och där märker man att HDR blir mer av en axelryckning.

Då gör en bra projektor (1000 lumen på 100 tum gain 1.0) runt 120 nits. Så... ja...

Jag tror också att projjar i hemmet på sikt kommer att försvinna även om vi inte är riktigt där i dagsläget .
Varför jag tror det är för att de största tvarna idag är ungefär lika stora som den största duk man kan få plats med i ett vanligt rum, visserligen är stor tv svindyrt men jag kommer ihåg den första plasman vi sålde, en Pioneer för drygt 100 000 kr och det gick även ett antal Sony 36" platta (inte tunna) 16/9 crter på den gamla goda tiden när hembiotvar kom.
Idag finns det skärmar på över 200" som visserligen är dyra men priserna kommer att sjunka på dem också så att de kommer ner till entusiastprisklasserna snarare än lyxprisklassen.
En 200" panel för under 100 000kr hade nog blivit kommersiell och kring 50 000kr ja då är projektorn död för hembiobruk.