Sista meningen avslöjar din bias.
Apple har extremt kompetenta, och erfarna, konstruktörer, uppbackade av resurser som ligger helt utanför de allra flesta HiFi-företags ekonomiska ramar. För att inte tala om deras programmerarresurser, som kodar mot ljudchip som Apple själva tagit fram.
Som sagt, de här produkterna är självklart kontroversiella, dels för att de fungerar på ett sätt som den småskaliga HiFi-industrin inte kan emulera så lätt, dels för att de görs av ett Megaföretag som säljer till miljoner människor istället för några tusen. Om bra ljud inte är exklusivt är det svårt att känna att man tillhör någon elit som HiFi nörd.
Om man jämför KEF:arna med Apples HomePods (som kostar en bråkdel) så har Apple lägre gränsfrekvens (!), jämnare frekvensgång i faktiska rum (de kalibrerar in sig automatiskt), och lite andra digitala tricks för sig. KEF erbjuder högre ljudtryck. Kontentan kan bli (har inte lyssnat på de aktuella KEF:arna) är att det beror på prioriteringar vilken väg man går.
Jämförelsen är extrem, men egentligen visar bägge produkterna på en framtid där den digitala ljudkällan når hela vägen fram till det reproducerande elementet. Vilket är utmärkt, och banar vägen för väldigt välljudande produkter till måttliga priser.
Om man skiter i HiFi-branschen för ett ögonblick och bara ser till människors möjlighet att lyssna på välljudande musik, så är vi på ett fantastiskt bra ställe nu, där kombinationen av strömmad musik (gigantiskt urval, lätt att publicera nytt material) och direkt mottagning till digitala hörlurar och högtalare demokratiserar musiklyssnande enormt jämfört med när alla var tvungna att äga sitt eget musikbibliotek och inreda sitt hem med en massa HiFi-elektroniklådor och sladdar kopplade till högtalare stora som telefonkiosker eller åtminstone små byråar.
Och fast mitt hjärta fortfarande klappar lite fortare när jag tänker på min DynaVector Karat 23 RS med nålarm i rubin (!), så var det inte bättre förr. Den tiden är, för 99,99% av folket, över. Och det är bra.