Jag skrev helt uppenbart inte att man "som föreningsägare" kan styra över fastighetsvärden, tvärtom. Och nej, kommunen kan inte ensamt bestämma hur mycket de ska ha för marken. Köpare av marken i det här fallet är företag som ska bygga bostäder eller annat, varav följer att priset för marken måste vara förenligt med vad det går att ta betalt på marknaden och de avkastningskrav som finns. Annars går kalkylen inte ihop.
Tror du att kommunen ska hyra ut marken gratis för att statslåneräntan är låg? Så fungerar det givetvis inte och inte heller hyr kommunen ut marken till staten. Att statslåneräntan är låg beror på att detta är så nära en riskfri ränta man kommer. Detta är inte detsamma som avkastningskrav i vilket sammanhang som helst. Det kan givetvis visa sig vid rättslig prövning att tomträttsavgälden ska bestämmas med utgångspunkt i någon annan nivå än just det som för närvarande tillämpas. Att kommunen ska betala tomträttsinnehavaran för att de har nöjet att ha sin byggnad på marken torde dock inte bli fallet.
Innebörden av praxis i detta sammanhang:
https://www.alltomjuridik.se/ordlista/praxis/
Det är alltså inte skilt från lagstöd, som du försöker få det till. Den som vill borra i detta kan förstås leta upp relevanta prejudicerande domar för att se hur domstolarna har resonerat.
Att det finns exempel på stora avgäldshöjning är inte heller något mitt inlägg emotsäger, återigen är det tvärtom. Det är ju den stora vinsten med att äga marken att man är oberoende av hur marknadspriset utvecklas, däremot dock inte av t ex ändringar i fastighetsbeskattningen eller räntenivåer på fastighetslån.
Frågan om räntan nämns för övrigt t ex i SOU 2012:71, såsom följer:
"Vi har behandlat frågan om avgäldsräntans nivå i avsnitt 6.5. Vi har där förespråkat att avgäldsräntan fastställs i lag och utredaren har föreslagit att den bestäms till 2,75 procent. Detta har gjorts med utgångspunkt i föreliggande bedömningar av nivån på den lång-siktiga realräntan. Någon anledning att ha olika avgäldsräntor för olika tomträttsändamål föreligger inte. Den alternativa avkastning som fastighetsägaren skulle ha erhållit om han, i stället för att upp-låta tomträtt, hade investerat det kapital som tomträttsfastigheterna representerar på den allmänna kapitalmarknaden är ju densamma, oavsett vilken tomträttsupplåtelse som det har varit fråga om.
Utredaren föreslår därför att det även i fråga om tomträtter, avsedda för flerbostadshus, ska gälla en i lag angiven avgäldsränta om 2,75 procent."
I 6.5 finns alltså ett längre resonemang. Notera att allt som föreslås i SOU inte faktiskt blir lag, men det hela är ändå illustrativt.