Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

En litet intressant aspekt i en ledare i GP.

https://www.gp.se/ledare/mp-s-makt-%C3%B6ver-energifr%C3%A5go...

Det inger inte förtroende genom att förhala och komma med sena beslut, eller för den del hoppa av när det börjar bli svettigt och låta det bli ett "Någon Annans Problem"™ (Douglas Adams hade väldigt rätt där)

Kärnkraften lever också med ett annat problem - förbrukat bränsle har åtminstone tidigare inte fått upparbetas, anrikas och kunna återanvändas som nya bränslestavar eftersom då skulle det vara risk för att Svenskt kärnbränsle skulle bidra till spridning av kärnvapen.

Jag tycker det är så konstigt att "miljörörelsen" är kvar i samma tänk gällande kärnkraft sedan det röstades nej på 70-talet. Att en miljöförespråkare tycker att deponi i 100 00 år istället för 1000 år är den bästa lösningen är så orimlig.

Det mest ansvarsfulla är att låta kärnkraften löpa hela linan ut. Använd bränslet så mycket som möjligt.

Som vanligt är teknikoptimismen stark bland kärnkraftsförespråkare. Självklart hade fjärde generationens verk varit väldigt bra och trevliga på alla sätt och vis, men de finns ju inte än liksom. Det finns konceptdesigner, experimentella reaktorer i labbmiljö och så men det finns ju ingen som fungerar i kommersiell skala. Man kan förstås tycka att vi borde satsa på det med forskning och så, men är vi det bästa landet att göra det? Gen IV-gruppen har medlemmar som USA, Kina, Japan och Ryssland, med enormt mycket större budgetar och en forskarkompetens som vi bara kan drömma om. När (eller om) de får ihop något som fungerar och som är kommersiellt gångbart så lär vi utvärdera vår situation igen, men tills dess måste vi agera utifrån vad som faktiskt finns, inte förhoppningar om teknisk utveckling framöver.

Jo, samtidigt är det ju en fråga om resurser och fördelningen av dessa. Kärnkraftsforskning är extremt dyrt. Japan byggde exempelvis en testreaktor med start på åttiotalet som de har försökt starta några gånger, till en kostnad av över en triljon yen, alltså hundra miljarder kronor.

Vi hade ganska bra kompetens på området men mycket av den har ju försvunnit genom åldrande (pensionsavgångar och förstås död) sedan vi beslutade att inte satsa på kärnkraft.
Skillnaden är att förnybart blir bättre konstant. Exempelvis blir solpaneler bättre för varje år, ökar sin effekt för samma yta samtidigt som kostnaden går ner. Vindkraft blir också bättre tack vare nya designer, nya material, bättre förståelse för vindrörelser och så vidare. Alltså bygger den optimismen på faktisk statistik. Om din granne satte upp solpaneler för tre år sedan och du sätter upp samma mängd solpaneler idag så kommer du att få ut mer av dem än vad han får.

Jag vet inte vad som är rätt eller fel väg att gå.

Men jag tänker mig att det är rimligt att ta i beaktning att om man önskar ha kärnkraft för att få ner mängden restavfall så kan man nog inte räkna med att få till kärnkraft på plats i Sverige som ska täcka den förväntade ökningen i efterfrågan närmsta tiden.

Vill man däremot ha mer kärnkraft på plats för att lösa elbristen så kommer de som byggs närmsta tiden inte minska - utan tvärt om öka på mängden restavfall som behöver långtidslagras.

De här hålls nog isär av den del. Men generellt sett låter det som att de två sammanflätas på ett sätt som kanske inte riktigt stämmer med hur förutsättningarna ser ut.

Som du säkert känner till var det i Sverige inte fullt accepterat att utveckla kärnkraftverken under många år:
I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet fanns en 6 § som från 1 februari 1987 löd: "Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor." Denna lag avskaffades först 2006. Detta har såklart hämmat utvecklingen av kärnkraftverk i Sverige. Vi ska ju inte glömma att vi på 60-talet hade lyckats utveckla en helt egen kärnkraftreaktor, R1, som faktiskt hade kunnat drivas efter 2020 då den till stora delar innehöll kraven som finns på oberoende härdkylning.
Sedan finns det ju stora skillnader mellan hur vi agerar mellan länder. Här pratar vi om att gräva ner bränslet i 100 000 år. I USA låter man det delvis stå torrlagt på land. Här tänker jag lite att vi alltid ska vara duktigare än alla andra länder. Jag har ett exempel: Alla tryckvattenreaktorer i världen har synlig plåt på insidan av inneslutningen. Hur gjorde man i Sverige. Nej vi ska gjuta in plåten i betong för att skydda den mot missiler (flygande föremål från rörbrott mm). Det man inte tänkte på var hur man sedan skulle inspektera den. Men tanken var god

Sedan tycker jag teknikoptimismen är otroligt stor bland de som hänvisar till solceller och vindkraft. Smarta nät kommer snart att slå igenom? Vad ska vi göra tills dess? Intermittent elförsörjning i pedagogiskt syfte hade varit uppfriskande och nyttigt för dessa individer. Som det ser ut under augusti har priserna varit nära 1 kr/kWh. Hade priserna varit så höga om det inte hade varit brist på el? Knappast. Tydligen är det bättre att importera smutsig kolkraft från Tyskland och Polen än att producera ren kärnkraftsel. Tyskland har ju valt att lägga ner sin kärnkraftflotta och köra kolkraft och naturgas istället. Hål i huvudet om du frågar mig. Jag hade hellre sett att vi exporterade el till våra grannar på kontinenten och på så vis tryckte bort smutsig el.

Några exempel på CO2 avtryck från olika kraftkällor:
Vattenkraft - 24 gCO2eq/kWh
Vindkraft - 11 gCO2eq/kWh
Kärnkraft - 12 gCO2eq/kWh
Solkraft - 45 gCO2eq/kWh
Pumpkraft - 35 gCO2eq/kWh
Biomassa - 230 gCO2eq/kWh
Kolkraft - 820 gCO2eq/kWh
Naturgas - 490 gCO2eq/kWh
Källa

Så ska vi bromsa väderförändringarna bör vi välja stabila kraftkällor som kan producera dygnet runt utan att ge upphov till stora mängder CO2. En intressant detalj är att det är bättre att köra dieselbil än elbil i Tyskland och Polen men avseende på CO2 som är det vi styr utsläppsrätter på

Precis. Så vi har inte kompetensen längre. Vi kan satsa på det, starta nya utbildningar för kärnfysiker och liknande, eller öka på de vi har, men det är ju inget som är gjort i en handvändning liksom, eller snarare dröjer det åratal innan folk är utbildade och ytterligare år tills de är erfarna även om vi startar utbildningarna nu.
USA's policy är att slutlagringen ska hålla en miljon år, så jag skulle inte säga att våra krav är så himla "duktiga". Dock har man ju samma problem där som vi har här, med långvariga diskussioner och utredningar om hur saker ska lagras, och vart, och man har inte landat i en lösning ännu, precis som här.
Samtidigt har vi ju ändå haft ett antal incidenter och varit nära en ganska omfattande katastrof åtminstone en gång. Det tyder på att våra säkerhetskrav inte har varit så överdrivna.
Alltid med dessa domedagsprofetior. Självklart hade det blivit problem om vi beslutade idag att stänga alla kärnkraftverk imorgon liksom, men det är inte vad som är på tapeten. Det investeras mer i förnybart hela tiden och det är på inget sätt omöjligt att klara vår elförsörjning på vatten, vind och sol. Vindkraften byggs exempelvis ut med en takt på 4,5 TWh per år vilket, om man räknar med ett uttag på 50%, motsvarar ungefär en kärnkraftsreaktor vartannat år. Dessutom kommer det att gå mycket fortare än att bygga ny kärnkraft som tar decennier, och förstås bli billigare.
Det är lite mer komplicerat än så eftersom priserna här beror på priserna på elmarknaden i stort. Men vi har inte haft några strömavbrott, vi har exporterat el alla dagar i augusti och i princip alla timmar utom i tisdags förmiddag men även då handlar det om väldigt små volymer import jämfört med hur mycket vi exporterar nästan alla andra timmar. Så har vi elbrist?

Sen är det förstås tråkigt för vissa företag att de inte kan bygga extremt energikrävande fabriker precis där de vill eller så, men det handlar om kapacitetsbrist i nätet, inte elbrist.
Det här tas upp så ofta att man nästan skulle kunna tro att det är sant. Vi importerar mestadels från Norge, inte från Polen, och vi exporterar många gånger mer än vi importerar.
Jo Tysklands beslut kan jag absolut hålla med om var lite förhastat. Men de har ju en plan att gå mot förnybart och andelen fossilt har ju minskat parallellt med kärnkraften. Deras plan är inte lika ambitiös som vår, men de siktar på att stadigt sänka utsläppen från elproduktion ner till 80% förnybart 2050.
Jo kärnkraft har absolut fördelar, men de där siffrorna kommer från IPCC 2014 så vind och än mer sol är väldigt mycket mer effektivt idag.
Den intressanta detaljen stämmer dock inte. För det första så använde de väldigt konstiga och föråldrade siffror för hur mycket påverkan batteritillverkningen gjorde, som inte stämmer alls med hur det ser ut i verkligheten speciellt inte för en Tesla då de bygger batterier med förnybar energi. De räknade med 170 Kg CO2 per KWh batterikapacitet medan Teslas batterier ligger på 65, och ett estimat för snittet för batteritillverkning för elbilar nu är 6 kg. Förbättringspotential finns dock om man exempelvis använder elfordon i gruvorna och så. Sen beräknade de förbrukning enligt NEDC och inte WLTP eller faktisk förbrukning från verkligheten. NEDC är baserat på labbtester utförda av fordonstillverkarna och är således ganska missvisande, det är därför vi bytte till WLTP. Kollar man isolerat på dessa förbrukningssiffror så innebär "real world" (nästan oavsett vilka siffror man tittar på) för MB att dess utsläpp går från 141 till 221 gram CO2/km medan Teslans går från 167 till 182 gram. De räknade också extremt lågt på hur länge ett batteri håller, enligt deras siffror skulle Teslans batteri vara uttjänt efter 15000 mil, eller 310 cykler om bilen går 485 km (vilket är vad en M3 LR går ungefär), och sen vara skrot. I verkligheten är batterierna byggda för att klara väldigt mycket mer än så, Samsungs batterier till BMW i3 har en kapacitet på 4600 cykler exempelvis, och även när kapaciteten går ner så kan ju batterierna fortsätta bidra på andra sätt. Och dessa siffror förbättras förstås hela tiden ju mer batteritekniken utvecklas.

Korrigerar man baserat på dessa konservativa beräkningar och jämför med originalstudien så går dieselbilens utsläpp upp från 141g till 221 medan Teslan går från 167g ner till 83. Och då har man ändå jämfört en tråkdiesel med en Model 3 som har väldigt mycket mer prestanda, och enligt Tysklands dåvarande energimix som ju stadigt förbättras.

@ingenjören Du som är i branchen (om jag förstått detta rätt) vad skulle du säga är den bästa strategin framåt om man skulle vidareutveckla kärnkraften i sverige? Folk pratar om gen IV reaktorer osv, men efter har följt en del projekt i sverige så känns det som att det är en oundvikligt fjasko att gå efter någon cutting-edge teknik, eller planera för något som känns så osäkert. Vad känns rimligast här? Köra på det vi har? Köpa in beprövade designer (kina bygger väl t ex väldigt många gen 3+)?