Era "AHA" moments

Kommer ihåg att jag blev sjukt imponerad av musiken till spelen Bubble Bobble och Outrun när jag 1988 kopplade upp min nya Amiga till föräldrarnas stereoanläggning i källaren. Det lät helt enkelt oerhört bra. Annars tyckte jag ju att Shadow of the Beast hade fantastisk musik, intro och scrolling också.

De minnen som har satt sig mest är nog de gånger jag har kommit på mig själv att bara sitta och småflina ensam framför datorn eller TVn. Några av tillfällena;

- Efter 4-5 uppspelningar av Cave Johnsons meddelanden i Portal 2.
- När man kliver in i hissen i Doom (2016) och musiken drar igång, följt av ett vältajmat *klick* av hagelbössan.
- Första gången jag åker ner till Siofra River i Elden Ring.

Mmmmm. Att vända på klacken och springa när man stöter på sin första Ancient Protector, innan man inser att han är snäll. Level 1-60 med min första karaktär var en aha-upplevelsen hela vägen. Eller snarare en "wow"-upplevelse.

VIC20 - Masken, programmerad i ram-minnet(?), vi hade ingen bandstation från början så datorn fick stå på 24/7 för att behålla spelet
C64 - Outrun, sjukt bra grafik och roligt tyckte jag.
Amiga 500 - Riddarspel, glömt namnet ... (man tornerade osv)
PC - WoW, första gången vi fick ner Ragnaros, what a feeling! Bara att få 40 pers att göra som de skall på samma gång ... På den hårda tiden när man dessutom inte kunde portala sig överallt

Alla "WOW" moments på sitt sätt

Lagforge some det hette... Jag satt på 512 mb ram och crashade varje gång jag flög in... Dagen man lyckades övertala föräldrarna att köpa en till minnesticka minns jag väl xD

Postal 2 för att det var ett så rått spel och dessutom mytomspunnet. Far Cry för grafiken, tyckte grafiken i spelet kändes nästintill identisk med trailern. Slutligen Wow TBC launch, det kändes som att man var med om nåt stort på något sätt.

Några starka minnen:

3dfx Voodoo och Quake.

Everquest på skolan på jullovet med polarna, första gången vi spelade ett MMO. Inga guider, bara ett rent äventyr. Allt var nytt och allt var ett äventyr.

När jag fick Red Alert 2 i julklapp och jag gick ner och spelade för mig själv. Helt uppslukad av spelet.

Dom första LANen med polarna när man spelade med Token-ring och termineringar.

Spela FPS med mus istället för tangentbord bara. Så svårt i början men så mycket bättre när man hade lärt sig.

Musik i Fasttracker.

När jag uppgraderade grafikkortet med dubbelt så mycket minne så jag kunde köra högre upplösning i Quake 2.

I nutid är det att få spela Rust.

Det mesta som redan är skrivit i tråden håller jag med om, men en av mina absolut första AHA var på min 10e födelsedag när jag fick en c64 och spelet jet set willy på kassett av mina föräldrar. Först fick vi inte igång och jag hann gå och lägga mig medan min far meckade vidare med azimuthen (if you know you know) för att slutligen komma och väcka mig så jag fick spela. Kommer foetfarande ihåg hur det kändes. Sen att jet set willy är ett av världens sämsta och svåraste spel någonsin förstör inte mitt minne alls av detta. Där och då grundlades ett livslångt intresse 😀

Need For Speed 2, med Voodoo kort, de var den första gällande grafik, FarCry är med på listan över WoW moment. men inte top top. de är NFS-2.

men ett WoW-moment spel mässigt, inte grafik eller sånt, det är ändå "nya" DayZ. det finns ett sånt sjukt djup i DayZ idag. helt sanslöst. helt klart ett riktigt survival sandbox spel. samt hur mycket DayZ scenen har utvecklats när man räknar med moddar osv.
första gången jag körde DayZ så var det en mod för Arma3, hade en server hemma för 10 år sedan. spelet har utvecklats (ink mods) galet mycket under 10år. PUBG spelet är en kopia på DayZ och en modd. som de rätt så slätt gjorde sin egen av vid sidan av. därför de var så lika under en långtid.

de jag gillar mest är DayZ servers, som är lite mer åt hardcore hållet, för det gör att folk skapar grupper och håller ihop. för de är svårt på riktigt att överleva solo.
"normal" servers blir väldigt lätt "PvP" servers direkt xD

så på så sätt kan man tacka DayZ mod scenen för att PUBG, Fortnight osv finns idag.

Beklämmande nog just i WoW och ganska tidigt också.

Första gången jag närmade mig Ogrimmar i betan med min lilla orc efter den långa färden genom Durotar kändes det enormt. Känslan kommer varje gång jag hör den musiken så får väl dra igång soundtracket då jag inte spelar längre.

Faktiskt. 3dfx var riktigt häftigt att se. Tomb Raider 1 och 2, Screamer Rally och sen första NFS Hot Pursuit är några jag minns med varmt hjärta.

Sen WoW såklart. Var redan i 30 års åldern när jag började spela det, men trots det när man efter stund insåg storleken på världen och alla små detaljer överallt, blev man smått överväldigad.

Men den absolut första var nog Last Ninja på C64. Första gången man klarade sig förbi träsket och draken innan buffen försvann, kände man sig rejält stolt. Galet. Ni som spelat det vet säkert vad jag menar.

Precis.

Tekniskt sett så är det egentligen tre punkter tror jag,
Först är övergången till glquake och de få spel med stöd för det med voodoo kort.
Sedan är nog övergången från alla inbyggda ljudkort AC97 dret till ett Asus Xonar.
Sist måste vara när man satte på sig ett oculus testkit på nån mässa och testade VR i UT2004 (?)
Extrapris för Sb Live! och soundfonts för den korta stund Midi användes för musik.

Kan komma ihåg när jag upgraderade datorn till en egenbyggd, va det AMD Athlon 64 X2 3000(?) med den gen gpu och ny skärm. Öppna upp Wc3 och Wow för första gången i 1080p. Se alla detaljer och färger.

Andra blev nog när jag införskaffade ny dator lagom till Skyrim kom ut, och öppna upp det för första gången. Efter man spelat Oblivion många timmar både med mods och vanilla så var det en stor upplevelse när man körde igång Skyrim. Sjukt att det är 11 år sedan det först släpptes. Samma dator har levt kvar (förutom gpu) till för ett tag sen då moderkortet inte ville hänga med mer.

Tror inte jag kommer få en liknande upplevelse igen. Kanske i VR när det blir ännu bättre om ett par år. Men det återstår att se, svårt att förutspå också

Ny DAC/AMP kombo och nya lurar, satt och smålog och njöt av musiken som aldrig förr. Har blivit negativt "wowad" lite många gånger senaste tiden som vid BF2042 betan som kändes som ett skämt eller FO4-storyn efter att ha haft måttliga förväntningar från en väldans massa timmar New Vegas.

EVE Online, 2009. Min första fleet, noobs var inte populära då så hade fått vänta ett bra tag innan jag fick gå med i en null-sec allians. Äntligen dags, hade krånglat med att sätta upp coms och mitt skepp i flera timmar. Så får vi en titan-brygga till stället där vi ska slåss. Så otroligt mäktigt skepp jämfört med mitt plutt-skepp, pinsamt hur impad jag var. Sen pumpar adrenalinet under hela fighten, så otroligt annorlunda mot allt annat jag spelat tidigare och fruktansvärt beroendeframkallande. Trist att man bara kan få uppleva det en gång, det var så häftigt.