Statlig e-legitimation ska utredas

Nationellt ID-kort är giltig i HELA Europeiska Unionen, inte bara schenen! Källa: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/res-till-h... Jag har använt nationellt ID-kort för identifiering/legitimering i: Tyskland, Storbritannien (när de var med i EU) Irland (2 gånger) och Nederländerna

Det är väl just det som skedde, BankID utvecklades först för "alla plattformar" (det var snarare "vissa plattformar") men sen skippade man allt som inte var kommersiellt lönsamt så det finns över huvud taget inte på prioriteringsordningen.

Tog med körkortet för att det finns bara 1 körkort. Ingen annan än Transportstyrelsen utfärdar det. Alltså känner alla igen det.
Som man skulle gjort med ett vanligt ID utfärdat av en myndighet istället för massa olika företag som gör SIS leg.

Det finns en hel branch som sysslar med liknande frågor, root-detection, genuine android, emulator detection, hook-detection, ...

I det här fallet så har de nog signalement på unika egenskaper hos den emulerade hårdvaran skulle jag tro

Det är väl just detta som blir första steget?
Att Freja redan idag kan användas hos Posten, Trafikverket etc (Egentligen överalls förutom polisen) gör ju tjänsten mer eller mindre redo. Du leggar dig med körkort hos ett ombud som signerer och vips, E-leg som faktiskt funkar.

BankID har inget med legitimation att göra, det är väl egentligen bara en 2FA-tjänst rent krasst...

Använder man inte säkra chip / "Enklaver" för att säkerställa riktigheten bakom BankID?
Dvs - Det kanske går att köra på Windows/ mfl mha F-TPM som då agerar enklav för alltesammans?
(Jag har ingen aning, gissar högt...)

Det mest troliga är att emulatorn berättar för appen att den är en emulator. Finns inget skäl att Google skulle göra en emulator som inte går att särskilja från en telefon, skulle bara innebära problem för dem.

[quote postid="19634422" userid="145339" name="SuperSverker"]
Det är väl just detta som blir första steget?
Att Freja redan idag kan användas hos Posten, Trafikverket etc (Egentligen överalls förutom polisen) gör ju tjänsten mer eller mindre redo. Du leggar dig med körkort hos ett ombud som signerer och vips, E-leg som faktiskt funkar.

Jo Freja fungerar på många ställen men jag personligen är inte redo att lämna mitt fysiska id hemma ännu iallafall. Det är märkligt att polisen inte godkänner Freja heller, det bör ju i teorin vara säkrare än fysiskt id. Sen vet jag inte hur bra det funkar i krogkön för unga, personligen är jag för gammal för att prova

Hela EU världen bör få igång digitalt ID för alla medborgare. Skulle lösa många sammhällsproblem. Sen är ju det inte gjort i en handvändning precis.

Axplock av upphandlade IT-system som kostade skattebetalarna miljarder:

Skolplattformen kostade 1 miljard att bygga – nu tvingas Stockholm böta

It-direktören om miljardfloppen: ”Tror inte det kan bli värre

Haveriet inifrån: Så gick Pust från succé till fiasko

Med avseende på integritet finns det massvis med artiklar på Sweclockers, SvD har en hel sektion "Övervakningssamhället", etc.

Du glömmer bort att vissa vill inte betala för att behöva använda BankID då deras hårdvara har mer än tillräckligt för att köra BankID men BankID spärrar möjligheten att använda deras produkt på det operativsystem man har. I år blev jag tvungen att köpa en dator för att köra Windows 10 bara för att BankID slutade fungera på Windows 7 trots att Windows 7 fungerar klockrent och med mindre problem än jag har med Windows 10.

Det handlar om att ha rätt typ av resursers på rätt plats. Utvecklare med kunskaper kring hur man utvecklar mjukvaror för flera datorplattformar ifrån samma grundkod finns på marknaden. Frågan är om man vet hur man skall rekrytera dom.

Behövs egentligen en baskod för grunden(denna blir helt portabel mellan alla plattformar), därefter en riktad mot datorplattformar(oavsett om det är Windows, *BSD, Linux m.fl), en annan för plattor/telefoner och sedan gränssnittet som dessutom kan vara samma för Windows, *BSD, Linux m.fl. och en annan för telefoner/plattor.

Qt har använts sedan minst 20 år tillbaks för att underlätta för utvecklare att bygga mjukvaror där huvudkoden är helt portabel och OS-specifika funktioner paketeras in(wrappers) i andra anropsfunktioner som sedan styrs rätt vid kompileringstillfället beroende på vilken plattform som man kompilerar mot.

Det stora problemet med Bank-ID sett som generell metod för identifiering och autentisering är att staten inte har kontrollen. Bank-ID ägs av Finansiell ID-Teknik BID AB som i sin tur ägs av ett konsortium av flera banker (Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank)
Bank-ID är ursprungligen avsett att tillhandahålla tillräckligt säker inloggning på din bank, inget annat. Att man sedan först accepterade Bank-ID som legitimation berodde på statens senfärdighet, man utvecklade inget statligt elektroniskt ID. Efter en serie av utredningar och utvärderingar satte man upp en mängd regler som Bank-ID vidareutvecklades till att uppfylla. Men fortfarande är det bankerna som äger Bank-ID och har kontrollen. De har naturligtvis ekonomiska ramar för vad man vill stödja.
Har staten andra idéer bör ett rent statligt elektroniskt ID-system skapas men det finns idag inte förutsättningar för.

Då kan du få implantatet i pannan så du kan dunka huvudet i apparaten som läser av implantatet.

Men men ... det fungerar ju bara om du har ett huvud

Jag har inte påstått att det inte går och, ja, det fanns ursprungligen ett Linux-stöd som man slutade med för c:a tio år sen. Bevekelsegrunden var ekonomisk, Finansiell ID-Teknik ansåg att kostnaderna för att upprätthålla Linux-stödet inte svarade mot nyttan.

Det finns inga förutsättningar för ett statligt elektroniskt ID eftersom man från statligt håll har bestämt sig för att låta kommersiella företag "spela" enligt det "spel"-regelverk man skapat. Självklart skulle man från statligt håll kunna bestämma rent politiskt att det skall skapas ett statligt ID som alla måste acceptera och att det ska bekostas av skatter o.s.v. men jag ser inte att något parti eller någon partigrupp bekymrar sig om att skapa incitament för en sådan väg framåt. Självklart skulle man även kunna ha krav i regelverket på vilka hård- och mjukvaruplattformar som ska stödjas. Det fanns ursprungligen en sådan klausul men den togs bort eftersom "hård- och mjukvaruplattformar är föränderliga till sin natur" (minns inte exakta lydelsen, det är länge sen jag var en av de som ingick i Linux-representationen vid E-legitimationsdagen, det årliga mötet om E-legitimation som hölls en gång i tiden och kanske fortfarande hålls (fick till och med viss ersättning från Ubuntu för jobbet))

EDIT: Jo, numera heter det "e-legitimationsdagarna" så några har tydligen tyckt att det var värt att fortsätta och utöka till mer än en dag. Går att Googla på och nästa tillfälle är i februari 2023. Men det kostar att vara med och mitt intryck var dåförtiden att där mest var folk som ville synas och att det var mest prat och mycket mycket lite verkstad.