Plats för lite gubbgnäll

Bristen på Raspberry Pi 4...

Finska Pinnar.
Detta hemska bakverk som är torrare än en pensionerad bibliotekarie och smakar förmodligen lika illa med.

En arbetskamrat liknar Mandelkubb med Absol.

Gissa vad som dök upp på fikabordet för ett tag sen!

Dessutom är de inte finska.

Ja, kanske lite torra. Men smaken är ok.
Så, mandelkubb istället, en riktigt färsk en är fin-fint.

Matrox grafikkort MGI QID-E128LPAF har max upplösning 1280x1024, men det har fyra DVI-kontakter på en bläckfisk. Förmodligen ett av de mera förunderliga grafikkorten som existerat.

Covid? En vän hade feber i 16 dagar när han blev sjuk i covid. Förövrigt så förstår jag hur du känner dig, i sex veckor har någon i familjen varit sjuk minst tre dagar per vecka, nu är det sambons tur och börjar själv känna mig lite krasslig. Minstingen började förskolan för fyra veckor sedan varav två av dessa har han redan hunnit vara sjuk.

Men angående grafikkorten så håller jag med och det värsta är de absolut billigaste grafikkorten. Tänkt köpa till ena jobbdatorn ett grafikkort som saknar extra strömanslutning men de vettigaste 1650 ligger på absurt höga priser, 2000kr+. Dessa har de definitivt inte köpt till höga priser med tanke på hur gamla de är och hur länge som de har tillverkats. 2019 när de lanserades var utgångspriset ca 1700-2000 kr.

Yep, så fick jag också hålla på, och varje gång det kom en ny kernel så gick jag köra recompile.

Hade en på jobbet som gick i sin dunjacka hela sommaren också. 34 gradera varmt, dunjacka! Inte bara så att han hade den över axlarna utan knäppt hela vägen med hättan uppe dessutom!

Hade en tidigare kollega som var på andra hållet. Så fort kvicksilvret gick över tio grader skulle det ut och vandras och gärna sovas under bar himmel. Slutade alltid med att han var sjuk 3-4 dagar efteråt. Samma människa som även fick akuta symptom bara någon nämnde ordet kräksjuka.

Att folk klagar på skolmaten. Jag slutade gymnasiet för drygt 10 år sedan. Jag tyckte skolmaten var bra genomgående, både i grundskola och gymnasium. Hur var det för er? Har ni perspektiv på det?

Hade en relaterad upplevelse i götet för några dagar sedan. Tjockisen bakom disken skämtade så mycket och tog tillbaka korven typ 3 gånger för att driva med en. Lämnade butiken smått förvirrad...

Vår mat var över lag under par helt klart. Men då fick vi aldrig nylagad mat eftersom våran skola inte hade eget kök som lagade maten. Vi fick alltid mat skickat till oss från andra skolor, som hade legat i värmeskåp under en längre tid. Hade troligen varit okej/bra om det var nylagat. Jag slutade gymnasiet för 28 år sen, så det kan ju vara skillnad nu.

Halvt på skämt, halvt på allvar... Jag insåg nog först, på riktigt, hur reellt det svenska klassamhället var när min fru, och hennes barndomsvänner (allesammans med börd från ett av de där områdena man ser på "Fashion house TV", ni vet), inte visste vad kycklingkebab i skolan var för slags rätt. Ni vet, de där bruna, tillika friterade (typ?), historierna som serverades med diverse obskyra tillbehör i "matan". Goda var de i vart fall. Har för mig att ris var bästa tillbehöret (men därom tviste de lärde antar jag).

Skolmaten var det väl inget större fel på egentligen. Gymnasiets mat var en uppgradering i jämförelse med högstadiets dito. Minns att det var ett jäkla snack om att kostnad per måltid var x.y SEK i högstadiet och något högre i gymnasiet (huruvida det var sant vet jag icke). Av någon anledning åt jag sällan i matan på gymnasiet. McD var en desto större favorit. Relativt oklart hur jag hade råd. Men, fet och glad var, och är, jag.

Skolmaten var onödigt konstig.

Vanliga makaroner fick vi sällan, typ varannan vecka vill jag minnas (dvs, jag fabulerar efter hur det känns nu att det var då), stuvade makaroner fick vi däremot varje vecka. Det var nog billigare, då ingen ville äta den gröten. Falukorv? Stuvad i ugn, så folk inte skulle äta för mycket. Köttbullar? 2x per termin. Potatis? 3x per vecka, alltid överkokt så den föll i bitar. Ris nån dag varannan vecka.

Däremot lärde jag mig faktiskt efter några år att tycka om ärtsoppa och blodpudding, det var skolans förtjänst. Det fick vi ofta, blodpudding & potatis eller ärtsoppa & potatis (givetvis inga pannkakor). Ris lärde jag mig också äta i skolan, hemma åt vi inga sådana exotiska maträtter.

Alltid 1 maträtt, förutom på gymnasiet då jag tror man kunde få vegetariskt alternativ om man sade till i förväg. Skolans 2 diabetiker fick givetvis specialkost, den såg god ut. Annan specialkost behövdes inte, de som var petiga i maten (jag, exempelvis), kunde väl alltid äta knäckebröd.

Minns en gång i andra klass när Solveig, stödläraren (inte min personliga, klassens), kom springande efter mig då jag bara druckit ett glas vatten och ätit ett knäckebröd, varpå jag hungrig och belåten hade lämnat matsalen. I panik försökte hon rädda mig från att svälta ihjäl mitt på blanka dagen genom att försöka övertala mig att gå tillbaks och äta mer; man skulle inte kunna känna barns revben om man petade på dem. Då jag var 8 år kunde man givetvis räkna revbenen om jag stod framför spegeln, helt normalt. Jag tyckte det var bättre att grisarna fick maten än att jag åt något jag varken ville eller behövde äta så jag slängde friskt med mat (man fick inte lägga upp själv i de lägre klasserna så jag fick alltid för mycket och för fel mat).

När jag var liten hade ficklampor en knapp. Det var antagligen ljus på eller av.

Idag har ficklamporna också ofta en enda knapp, men med samma knapp får man trycka många gånger för att växla mellan olika läget. Jag kan förstå starkt lys och svagare, men min senaste ficklampa har starkt, normal, svag lys och sedan av. På något sätt så kan man få ficklampan att börja blinka, jag vet inte hur, det kommer mer slumpmässigt när jag använder ficklampan.

Vill verkligen folk ha denna lösning? Jag stör mig mycket på den och tycker ficklamporna är dåliga p.g.a. detta.
Min önskade ficklampa har en knapp och det är av eller på med full effekt. Vid mindre än 50% av batteriet kvar minskar ficklampan ner effekten.

För de som vill vandra i ödemarken, så kanske blinkfunktionen vara bra. För oss andra är den mer störande om den råkar komma på.

159 kr för en säck ved i matbutiken… Försöka går ju alltid!

Har en pannlampa som börjar blinka när batteriet nästan är slut. Jag stänger hellre av den än använder den med blinkljus. varför kan jag inte få använda slut batteriet utan att den ska blinka? Den har inte ens uppladdningsbara batterier. Möjligen är det någon regulator som börjar loopa sig på något sätt för minskar jag ner ljusstyrkan manuellt kan jag ha den på en stund till innan den börjar blinka på nytt.

Min ena GP har två knappar*. Mittknappen slår bara av och på, medan den andra ändrar ljusstyrkan mellan fyra steg. Tre snabba tryck på den ger SOS och håller man den inne blir det stroboskopstuket. Den andra har dock bara en knapp, men det är bara två steg på ljusstyrkan. Håller man den inne byter den mellan vad som är tänt. Har en i änden och en mer avlång längs med, då det är en ficklampa med magnet i bakändan så att man kan sätta den på lämplig metall.

Min gamla MiniMaglite har noll knappar. Dessa vrider man ju igång.

*Ganska dyr till ordinarie pris dock, har jag för mig. Är 18650, dubbla CR123A eller tre AAA beroende på batterihållare. Förstnämnda räcker förstås längst och följer med ett plus laddare (för att plugga i en vanlig USB-laddare).