Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Det är ganska irrelevant ordklyveri. Skulle man "göra om" det till ett bidrag så innebär det i praktiken ingen skillnad. Staten skulle fortfarande betala en andel av ens konsumtion - och det skulle fortfarande kunna betalas ut precis likadant. Från statskassan precis som nu.
Så det är ingen skillnad för gemene man mer än vilket ord som är valt i det här fallet.
Jag fattar att det är känsligt. Bidrag är till för fattiga. Avdrag för mer välbärgade. Jag känner till det gamla grollet. Men det är också ganska onödigt just för att de fungerar likadant. Iaf här.

Den delen är irrelevant - även om man kan tycka det är kul att vältra sig i ordklyveriet i sig.
Jag själv säger såklart ränteavdrag - inte räntebidrag. För det heter ju ränteavdraget.

Men det finns mer relevanta problem med ränteavdraget. Och det är just det att man stimulerar ett beteende som faktiskt är oönskat i nuläget. Det är mer relevant. Funktionen som ränteavdraget är till för är direkt oönskad nu för tiden. Det är mer problematiskt.

Nej, det är inte ordklyveri - det är en viktig principiell skillnad.

Plucke och Berra rånar dig på stan. De tar klocka, mobil och kontanter. Eftersom du behöver klockan för att hinna med bussen hem får du tillbaka den. Har Plucke och Berra nu helt plötsligt gett dig en klocka? Jäkla minusaffär på 4000Kr för den där klockan?

Ännu en politisk diskussion här på SweC som får fortgå utan ingripande från mod...

Vad blir skillnaden om man skulle göra om ränteavdraget till ett räntebidrag?
Staten står för samma andel av ens kostnad i båda fallen. Och pengarna plockas ur statskassan i båda fallen.

Jag ser faktiskt att det finns någon relevsnt skillnad i praktiken.

Eller om man skulle glra om cykelbidraget till avdtag för den delen. Jg ser faktiskt inte skillnaden i praktiken där heller. Det enda jag ser är ordklyveriet.

Däremot ser jag ser reella problem med just ränteavdraget eftersom det stimulerar ett oönskat beteende - oavsett vad man kallar avdraget.

Ja, jag retar mig också på att det beskrivs som positivt att bostadspriserna stiger. På alla andra varor är det ju positivt att de blir billigare. Sett till byggkostnaden (alltså, material + arbete etc) så har skillnaden aldrig varit större på vad det kostar att bygga en villa och att sedan köpa den.

Men det är väl ganska komplext, stigande fastighetsvärden är ju lite grand som kissa-i-byxan, det är rätt varmt och skönt medan det pågår men blir kallt och eländigt efteråt. Ingen vill sticka hål på bubblan. Många bilköp, sommarstugor i Spanien, och resor dit, har finansierats med stigande värden på fastigheter.

Det är lätt att raljera över att ränteavdragen borde slopas direkt, då de uppmuntrar lån och driver upp bostadspriserna mer än vad som är lämpligt. Men då ändras spelreglerna på ett sätt som drabbar många som köpt på senare år, dvs, i huvudsak barnfamiljer eller andra unga. Äldre har oftast mycket lägre lån då de köpt mycket billigare. Det kan mycket väl vara lönsamt för staten (och skattebetalarna) att faktiskt ha kvar ränteavdraget jämfört med kaoset som kommer vid ett plötsligt avskaffande.

En nedtrappning kan vara rimligt givetvis. Och man borde nog avskaffat ränteavdraget när fastighetsskatten avskaffades (vilket också drev upp priserna i främst attraktiva områden).

Men kombinerat med låga räntor, överraskande bostadsbrist , skenande segregation och ett läge där vilken skola barnen går i kanske är viktigare än på bortemot 100 år har politikerna bäddat för att fastighetspriser stigit till väders, och ränteavdraget kommer därmed att kosta och bli svårt att ta bort.

Finns viss risk att en del politiker vill ta bort vinstskatten på fastigheter helt (den är redan låg) som "kompensation" för borttaget ränteavdrag.

Ränteavdraget är ingenting som ges till folk, utan det är mindre som tas av folk. Det är skillnaden.

Njaa. Näe. Ränta är en hyresavgift för att man lånar något.
Det är inte givet stt staten ska stå för en andel av kostnaderna för allt man hyr/lånar.
Hyr jag ut en gräsklippare så är det skatt på den tjänsten.
Hyr jag en gräsklippare så får jag betala för tjänsten.
Men det är inte självklart att staten ska stå för en tredjedel av kostnaden för den hyran.

På samma sätt är det inte givet att staten ska stå för en andel av hyrestkostnaden om jag lånar pengar iatället för en gräsklippare.

Ränteavdraget infördes inte för att skapa harmoni eller lika på båda sidor riktigt. Ränteavdraget infördes för att öka belåningsgraden som en ekonomisk stimulans. Smörja de ekonomiska hjulen. Men i nuläget har den smörjningen blivit ett gissel som man samtidigt försöker hejda.
Därav blir den här stimulansåtgärden lite peoblematisk.

avskaffa stegvis. Låt folk lära sig ekonomisk ansvar.

Funktionsmässigt blir utfallet precis likadant.
Förfarandet blir precis likdant. Konsekvensen blir densamma.
Man tittar på om personen kvalar in för att få bidraget/avdraget.
Skatten är i båda fallen insamlad från annat håll.
Man tar en summa från statskassan och betalar ut denna i samband med deklarationen till personens skattekonto.
Oavsett om man kallar det bidrag eller avdrag på deklarationsraden.
Skillnaden är i praktiken bara vad man kallar det.
Pengarna kommer från annan beskattning - används likadant och fördelas ut likadant.

Bättre exempel på ordklyveri stöter man sällan på 😅.
Edit:
Ska tilläggas att om man nolltaxerar så får man problem med avdrag men vanligen inte med bidrsg såklart. Och det är ju där skillnaden är. Jag vet.

Men i praktiken är det inte nån skillnad för gemene man.

Det är precis likadant om man utgår ifrån att all egendom tillhör staten, som äger våra liv.

Staten behöver både budgetera och finansiera ränteavdrag på samma sätt som man gör för ett cykelbidrag för gemene man. Just av den anledningen att skatten plockas in på annat ställe i båda fallen - och betalas ut i deklarationen likadant i båda fallen.
Så det blir i praktiken inte mycket skillad.
Båda delarna behöver finansieras i en budget.

Den mer viktiga poängen här är hur som haver att ränteavdragets funktion och syfte i nuläget är oönskat. Det är en stimulans som samtidigt motarbetas och bromsas - med annan byråkrati.
Gas och broms samtidigt.

Det är helt irrelevant för principen huruvida staten behöver budgetera och finansiera det.

Ja jo men det spelar ju faktiskt roll för exemplet du valde med tjuvarna.
I båda fallen samlar ju faktiskt staten in skatten först. Från annat ställe för att få ihop finansieringen för att kunna betala folks lån. Eller folks cyklar. "Som om man blev rånad först". Det här gäller faktiskt inte bara för cykelbidraget - utan ränteavdraget är konstruerat likadant.
Så även för din poäng spelar det faktiskt roll.
Hade det handlat om att man sänkte momsen på ränta så hade det varit annorlunda. För då hade pengarna inte samlats in från början. Meeeen ränta är ju momsbefriat från start så det finns inte mycket att ta av där ;).

Hur som haver. Huvudproblemet med ränteavdraget är ju att det är en stimulansåtgärd för att öka på belåning - samtidigt som man önskar se lägre belåning så man bromsar samtidigt belåningen med annan byråktrati.

Och slutresultatet av att staten betalar en andel av våra räntor med skattepengar blir såklart att belåningen ökar. Det man stimulerar är bankvinster. Inte för att jag har något emot att banker gör vinster. Men eftersom att staten samtidigt försöker hindra ökad belåning så är det såklart problematiskt att de samtidigt använder skattepengar (vad man än önskar kalla dessa) för att finansiera ökad belåning.

Nej, så fungerar det inte. För det fall att det uppstår underskott av kapital (det finns, trots envisheten, inget särskilt ”ränteavdrag”) minskar det skatten som ska betalas totalt. Man kan inte få pengar av staten om det inte finns någon skatt att betala som kan minska. Det går alltså inte att komma under noll och få negativ skatt. Att folk får tillbaka pengar beror på att de flesta inte har begärt jämkning och arbetsgivaren därmed har dragit för mycket preliminärskatt.

Man kan säga såhär. Staten betalar en tredjedel (well det är lite mindre vanligen) av ens räntekostnader.
Det innebär att hushållen har råd att ta större lån.
Låneansökningens villkor sätts nämligen efter betalningsförmåga på räntan. Och eftersom staten står för mellan 20 och 30% av det den betalningsförmågan så gör det både ett tilltänkt lån billigare (mindre tröskel) - och dessutom ökar det taket för hur mycket man får låna.
Det ger ett större utbud av möjliga köpare för alla prisklasser på bostäder.

Grejen är ju den att om staten inte betalat en tredjedel av lånen på alla bostäder så hade folk inte kunnat köpa bostäder för lika mycket. Folk hade antagligen lånat i den utstärckning som gjort att de fått lika höga räntekostnader per månad. Så för gemene man hade utgifterna per månad varit densamma. Men det totala lånet hade varit mindre.

För den enda som vinner på den här snurran i längden är bankerna som lånar ut. Kunderna betalar samma på sin ränta. Men plus 20-30% till från staten nu också. Och med högre totallån.

Den relevanta frågan för just ränteavdraget är om det är så himla smart att stimulera ökad hushållsbelåning - när man samtidigt bromsar hushållens belåning med flera verktyg just för att ökad hushållsbelåning är något man vill hindra.

Ja nä för de som nolltaxerar så kan de såklart inte få ränteavdrag.
Det har jag med i ett tidigare inlägg

Men i båda fallen samlas skatt in från andra håll. Och de kan staten sedan välja att fördela ut på olika sätt. Exempelvis genom ett cykelbidrag som man får tillbaka på i deklarationen. Eller ett ränteavdrag som man får tillbaka på i deklarationen.
Hur man än vänder och vrider på det så innebär ju ränteavdraget att staten står för mellan 20 och 30% av ens räntekostnader - och de pengarna kommer från skatt på annat håll.
Man hade kunnat sänka skatten i tidigare skede och inte samla in denna skatt från början - eller spendera den på andra stimulanser som faktiskt är önskvärda.
Eller så kan staten välja att spendera de redan insamlade skattepengarna på att betala räntor åt folk.

Det är ett AVDRAG på redan betalad skatt. Pengarna som blir över för den som får avdraget spenderas därmed troligen på något annat vis vilket inbringar moms etc.. Alltså kostar det ingen någonting. Det är en förlorad inkomst som är mindre än vad som påstås.

Nej. Avdrag är pengar som någon får behålla. Bidrag är pengar som någon får. Men rent krasst blir det så som du säger. De flesta med lön får inga bidrag (möjligen barnbidrag) . De flesta utan lön får inte göra några avdrag (dra från vad?).

Diskussionen har spårat rejält om man inte kan enas om att sedan länge etablerad terminologi plötsligt inte är giltig.

Om jag arbetar ett helt år och betalar flera hundratusen i skatt och får ett avdrag på räntan på 12 000 kr så är det alltså orättvist för den som betalat 22 000 i skatt istället för 220 000 i skatt "får" minsann inga 12 000?

Det jag inte förstår är varför det skall beskattas saker som man äger, köpta med skattade pengar. Att ta ut en avgift för att täcka kostnader som staten har för infrastruktur som behövs för boende är en sak, men fastighetsskatt förstår jag mig inte på.

Det vore ju klädsamt är nämna att avdraget är självfinansierat och inte bara kalla det en kostnad.

Att ta bort det vore en rejäl skattehöjning och inget annat.
Om man i rimlighetens namn också plockar bort skatten på ränteinkomster är det istället ingen förändring.

Jämförelsen med cykeln haltar om det inte är momsen på cykeln man får dra av möjligen.

Det där får du utveckla, det känns både ignorant och naivt.

Men ränteavdraget kan man ju kvitta mot inkomst av tjänst! För alla andra ränteförluster gäller att man bara kan kvitta dem mot kapitalvinster. Det finns ingen sådan symmetri i ränteavdraget.

Ränteavdraget är väl från en tid när man byggde en villa för 300 000 och betalade 30 000 i ränta på lånen varje år.

Nu används ränteavdraget främst för att kunna låna mer när man genom budgivning tävlar mot andra om att köpa ett begagnat boende för långt över byggkostnaden. Ränteavdraget leder alltså till ökade fastighetspriser, och de som främst tjänar på det är säljare (särskilt de som ägt länge) och banker.

En nedtrappning kan alltså vara vettig, men sker den snabbt sjunker fastighetspriserna och det är ju krångligt för ett samhälle. Vi borde tänkt efter före, verkar det som.

De som kan dra av ränteutgifter är de som har skulder. Alltså motsatsen till att ha pengar. Jag gissar att tanken är att ta mindre skatt från människor som lånar till investeringar, alltså de som sätter sprätt på ekonomin vilket gör att omsättningen av pengar ökar i samhället. De har då råd att låna större belopp.

I praktiken innebär det att banker tjänar mer pengar. Byggföretag tjänar mer pengar. I slutändan får staten in skatt från de som tjänat pengar. Så det är inte säkert att det ger lägre skatt till staten totalt sett.

Samtidigt är det heller inte säkert att den gör det billigare att köpa en bostad. Måste man låna mera för att bostadsoriserna trissats upp så tjänar man ändå inte på det som husköpare. All snedfördelning som skattepolitik skapar ger ingen fördel för skattebetalaren. Det skapar orättvisor. Andra än skattebetalaren tjänar på det. Banker, husbyggare, mäklare o.s.v. Hade varit bättre atr avskaffat alla skatter tänker jag, för en rättvisare värld.

Bidrag och avdrag borde gå till den som inte har råd. Ränteavdraget gynnar dom som har råd att låna mest, att få det billigare. Det är ganska ofta dom som också har det bäst ställt i samhället. Feltänkt från början och svävar långt utanför statens kärnområden. Ta bort skiten... helst direkt.