Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Poängen är att de inte kan fortsätta som nu och det är inte rimligt att ha så stora avkastningskrav som de idag har, för då blir det inget byggt nu när vi har aningen mindre pengar.

Det är inte alls påvisat. Det är inte på något sätt ett nollsummespel, jag förstår inte alls hur man kan komma till den slutsatsen. Tar man bort ränteavdraget utan att ändra något annat så hade staten fått in 40 miljarder mer i skatt, hur är det ett nollsummespel? Om du syftar till bankernas bolagsskatt som intäkten som kompenserar för detta avdrag så stämmer ju inte det för de är inte relaterade, bolagsskatten försvinner inte ifall ränteavdraget försvinner.

Jo så kan det vara förstås. Men ofta handlar det om markanvisningar från kommunen eller liknande och då handlar det inte om att ett byggföretag har köpt en tomt att bygga på utan att de får tillåtelse att bygga på en tomt enligt planen inom vissa tider och så, till förbestämda kostnader.

Jag tycker att staten och det offentliga borde ta en större och mer aktiv roll när det gäller nybyggnation. Vilket sätt som är bäst vet jag inte, men som vi har det nu funkar ju inte någonstans, förutom för de med massor av pengar som kan välja och vraka förstås. Man skulle ju kunna ställa krav i samband med markanvisningar på rimliga priser exempelvis, i alla fall för en del av utbudet, och går inte det så kanske staten borde garantera finansiering också på något sätt. Man skulle också kunna ställa krav på en minsta andel hyresrätter i nya projekt över en viss storlek eller så. Man skulle kunna satsa på ett nytt modernare miljonprogram. Det finns många sätt att lösa detta på, och många länder har löst det bättre än oss. Det pratades mycket för några år sedan om, jag tror, Österrikes lösning med subventionerade hyror för de flesta hyresgästerna, vilket kan funka men samtidigt tar det ju bort pressen på byggarna att bygga till rimliga priser och ganska direkt ger dem pengar från det offentliga för att låta dem fortsätta bygga som förut.

Jag vet vad arbetsgivaravgift är, men arbetsgivaravgiften är ju en kostnad på företaget för att ha en anställd. Man kan betrakta det på olika sätt, men det är ju fel att se det som en del av lönen till den anställde. Om arbetsgivaravgiften togs bort idag hur många tror du hade fått en ökning av lönen på 31,42% imorgon? Jag gissar inga. Du förhandlar om din lön med din arbetsgivare, andra kostnader för din anställning är inte en del av den förhandlingen vare sig det handlar om arbetsgivaravgifter, försäkringar, lokalhyra, utbildningskostnader, skyddskläder eller verktyg.

Nej, om du bara hade skattat på det du har kvar på kontot vid årsskiftet så hade det varit mer samma sak, men arbetstagare kan sällan dra av några kostnader, reseavdraget är ett undantag dock. Ränteavdraget också förstås.

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget.

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Nej det är inte alls påvisat. När ränteavdraget infördes så infördes ingen 'motsvarighet' som var tänkt att finansiera det.

Ränta är ingen "förlust". Ränta är en kostnad för lån/pengar.

När jag köper mat så får jag inte göra avdrag för min förlust. Affären måste ändå skatta på sin försäljning(vinst) + moms. Du verkar inte förstå hur skattesystemet fungerar; det finns ingen lag om att det skall vara någon slags balans där alla skatter skall ha ett motsvarande avdrag eller liknande. Vore det så hade statskassan varit 0.

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Kan du svara på frågan eller erkänna att du inte vet någon positiv effekt?

Håller med dig i sak och medan andra pratar bolån så skriver du om lån - något som för tydlighetens skull även kanske skulle adderas med krediter. Subventionerna gäller på konsumtion via Klarna och andra avbetalningssituationer vilket leder till högre återbäring på våren. Det är förstås ett lustigt sätt att se på saken, men en majoritet av den befolkningen verkar glädjas av återbäringen (finns flera trådar om att ha fått skatteåterbäringen här) och den leder antagligen för de flesta till ökad konsumtion under vårkanten efter ett par trötta vintermånader - något som kanske räddar ett och annat jobb nu i lågkonjunkturen. Är man emot subventioner på riktigt bör man antagligen jämka lön, inte ha lån, inte använda diverse avbetalningstjänster. Men subventioner driver också ekonomin framåt och medan jag tycker lågkonjunkturen nu är väldigt bra, så är jag också för subvention på krediter.

Generellt leder avdrag för ränta och beskattning av ränteinkomster till fördelningspolitiska fördelar, d.v.s. de som inte har pengar (=behöver låna) får ökade möjligheter att köpa saker som bostad. De som har pengar och lånar ut dom beskattas på sin vinst (=de bekostar de som inte har pengars möjligheter att t.ex. köpa sin bostad).

Tar vi bort ränta-avdraget så leder det till minskade möjligheter för de som inte har pengar att köpa sin bostad samtidigt som de som har pengar även i framtiden kommer köpa sin bostad.

Jag är inte under några illusioner om att detta som enda åtgärd kan tygla bostadsmarknaden. Men varför ska vi hälla bensin på elden?

20,6 procent av vinsten, inte av inkomsterna, så hur är det en inkomstskatt?
Jag vet vad arbetsgivaravgift är, men arbetsgivaravgiften är ju en kostnad på företaget för att ha en anställd. Man kan betrakta det på olika sätt, men det är ju fel att se det som en del av lönen till den anställde. Om arbetsgivaravgiften togs bort idag hur många tror du hade fått en ökning av lönen på 31,42% imorgon? Jag gissar inga. Du förhandlar om din lön med din arbetsgivare, andra kostnader för din anställning är inte en del av den förhandlingen vare sig det handlar om arbetsgivaravgifter, försäkringar, lokalhyra, utbildningskostnader, skyddskläder eller verktyg.

Det är inte alls påvisat. Det är inte på något sätt ett nollsummespel, jag förstår inte alls hur man kan komma till den slutsatsen. Tar man bort ränteavdraget utan att ändra något annat så hade staten fått in 40 miljarder mer i skatt, hur är det ett nollsummespel? Om du syftar till bankernas bolagsskatt som intäkten som kompenserar för detta avdrag så stämmer ju inte det för de är inte relaterade, bolagsskatten försvinner inte ifall ränteavdraget försvinner.

Med den logiken är dock alla skatter dåliga och alla avdrag bra. Även om man har åsikten att vi ligger förbi maximum leder inte det till att effekterna av ränteavdraget är bra, man måste väl fortfarande kunna diskutera vilka avdrag och skatter som har bra/dåliga effekter utan att blanda in totalt skattetryck i ekvationen? det är för mig en helt separat fråga. Jag tror också att det finns argument för att vi är förbi maximum på lafferkurvan, men då tänker jag nog mest på skatt på lön som problemet. Inte kapitalvinst och räntor.

Jag försöker hitta dessa inlägg som det refereras till men vet inte vad jag ska titta efter. Så med viss risk för att ha missat något tycker jag att @snajk har rätt: inkomstskatt som du pratar om för företag brukar kallas preliminärskatt och är egentligen en sammanslagning av just inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Den tidigare delen kan man justera från år till år och arbetsgivaravgifterna betalas i efterskott. Hade arbetsgivaravgiften varit en del av lönen så skulle det ha stått på den lönespecifikation den anställde får ut. Men eftersom det är en kostnad för företaget gör det inte det utan går enbart i företagets bokföring.

Arbetsgivaravgiften står på lönespecen...