Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Poängen är att de inte kan fortsätta som nu och det är inte rimligt att ha så stora avkastningskrav som de idag har, för då blir det inget byggt nu när vi har aningen mindre pengar.

Poängen var att de i många fall kommer vänta. En ödetomt förlorar inte värde och kostar inte massor i underhåll, har de lån på tomten är det till låg ränta. De skulle förmodligen inte få ut det de redan lagt ner om de skulle sälja tomten till någon som vill bygga rimligt prissatta bostäder.

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Jag vet vad arbetsgivaravgift är, men arbetsgivaravgiften är ju en kostnad på företaget för att ha en anställd. Man kan betrakta det på olika sätt, men det är ju fel att se det som en del av lönen till den anställde. Om arbetsgivaravgiften togs bort idag hur många tror du hade fått en ökning av lönen på 31,42% imorgon? Jag gissar inga. Du förhandlar om din lön med din arbetsgivare, andra kostnader för din anställning är inte en del av den förhandlingen vare sig det handlar om arbetsgivaravgifter, försäkringar, lokalhyra, utbildningskostnader, skyddskläder eller verktyg.

Detta är ju helt sant. Det är absurt att se arbetsgivaravgiften som en del av din lön. "ÖÄööh! Staten stjäl min lön! Kolla vad mycket jag hade tjänat annars!". Det är inte en del av din lön alls, det är en kostnad för företaget vars storlek påverkas av lönekostnaderna.

On-topic så anser nog jag också att ränteavdraget kanske borde trappas ner långsiktigt, typ över 20 år. Men börja inte förrän energikrisen är över...

/hulle.

Visa signatur

A600, 2 MB Chipram, 85 MB HD, Extra diskettstation, Joysticks: Tac-2, The Bug och Wico Red Ball.
Zotamedu:"Kompressorkylning är nog det mest miljöfarliga du kan göra med en dator om du inte tänker börja elda brunkol i den."

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Json_81:

Det är redan påvisat många gånger ovanför att det är ett nollsummespel.
"De" väljer att kalla det kostnad för att det passar syftet bättre.
Många som dig går på det.

Det är inte alls påvisat. Det är inte på något sätt ett nollsummespel, jag förstår inte alls hur man kan komma till den slutsatsen. Tar man bort ränteavdraget utan att ändra något annat så hade staten fått in 40 miljarder mer i skatt, hur är det ett nollsummespel? Om du syftar till bankernas bolagsskatt som intäkten som kompenserar för detta avdrag så stämmer ju inte det för de är inte relaterade, bolagsskatten försvinner inte ifall ränteavdraget försvinner.

Citat:

Vi skattar på vinst (överskott) och gör avdrag för förlust (underskott). Ska vi ta bort alla förlustavdrag kanske, det "kostar" ju trots allt statskassan långt mycket mer än bara räntan för bostadslån.
Lika bra att vi kör 100% inkomstskatt med. Alla pengar till staten.

Privatpersoner kan inte göra avdrag för förluster om det inte är från finansmarknaden (förutom ISK) eller just ränta. Om jag köper en begagnad bil för 100K och den rasar efter en vecka så är det en förlust men inget jag kan få avdrag för exempelvis, däremot behöver jag skatta för en eventuell vinst över en viss gräns, så om min begagnade bil inte rasar utan jag säljer den för dubbla mot vad jag betalade så ska jag skatta 30% av vinsten som överstiger 50K. Eller om jag som privatperson köper in en massa grafikkort för att sälja vidare för mer pengar, men marknaden för grafikkort kraschar med kryptona och de är värda mindre än vad jag betalade så är det en förlust men inget jag kan få avdrag för, men även här ska jag ju skatta för eventuell vinst över gränsen om det blir någon. Om jag hyr en större bostad för att mitt jobb vill att jag ska jobba hemifrån men sen ändrar sig så att jag betalar för ett rum extra "i onödan" så är det en förlust men inget jag kan göra avdrag för, ingen vinstmöjlighet att tala om där dock.

Men företag beskattas bara för vinst så dessa saker räknas ju med i deras skatteberäkning. Intäkter minus utgifter och avräkningar är vinsten. För en privatperson beskattas man på inkomsten, intäkterna, eventuella utgifter och avräkningar/investeringar påverkar inte skatten om de inte hör till väldigt specifika saker som är avdragsgilla, som ränta eller kapitalförluster.

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Petterk:

Poängen var att de i många fall kommer vänta. En ödetomt förlorar inte värde och kostar inte massor i underhåll, har de lån på tomten är det till låg ränta. De skulle förmodligen inte få ut det de redan lagt ner om de skulle sälja tomten till någon som vill bygga rimligt prissatta bostäder.

Jo så kan det vara förstås. Men ofta handlar det om markanvisningar från kommunen eller liknande och då handlar det inte om att ett byggföretag har köpt en tomt att bygga på utan att de får tillåtelse att bygga på en tomt enligt planen inom vissa tider och så, till förbestämda kostnader.

Jag tycker att staten och det offentliga borde ta en större och mer aktiv roll när det gäller nybyggnation. Vilket sätt som är bäst vet jag inte, men som vi har det nu funkar ju inte någonstans, förutom för de med massor av pengar som kan välja och vraka förstås. Man skulle ju kunna ställa krav i samband med markanvisningar på rimliga priser exempelvis, i alla fall för en del av utbudet, och går inte det så kanske staten borde garantera finansiering också på något sätt. Man skulle också kunna ställa krav på en minsta andel hyresrätter i nya projekt över en viss storlek eller så. Man skulle kunna satsa på ett nytt modernare miljonprogram. Det finns många sätt att lösa detta på, och många länder har löst det bättre än oss. Det pratades mycket för några år sedan om, jag tror, Österrikes lösning med subventionerade hyror för de flesta hyresgästerna, vilket kan funka men samtidigt tar det ju bort pressen på byggarna att bygga till rimliga priser och ganska direkt ger dem pengar från det offentliga för att låta dem fortsätta bygga som förut.

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Det är inte alls påvisat. Det är inte på något sätt ett nollsummespel, jag förstår inte alls hur man kan komma till den slutsatsen. Tar man bort ränteavdraget utan att ändra något annat så hade staten fått in 40 miljarder mer i skatt, hur är det ett nollsummespel? Om du syftar till bankernas bolagsskatt som intäkten som kompenserar för detta avdrag så stämmer ju inte det för de är inte relaterade, bolagsskatten försvinner inte ifall ränteavdraget försvinner.

Det är inte naturlagar, man kan såklart definiera och kalla det vad man vill.
Att du inte är kapabel att förstå att det finns en motsvarande intäkt förändrar inte det faktum att den finns där.

Visa signatur

"When I get sad, I stop being sad and be awsome instead, true story."

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Jo så kan det vara förstås. Men ofta handlar det om markanvisningar från kommunen eller liknande och då handlar det inte om att ett byggföretag har köpt en tomt att bygga på utan att de får tillåtelse att bygga på en tomt enligt planen inom vissa tider och så, till förbestämda kostnader.

Fast detta spelar ju tydligen väldigt liten roll, även på tomter de äger så har byggloven villkor om att det måste bebyggas inom viss tid.

Men struntar de i det så kan de 15 år senare söka nya bygglov eller sälja till någon som söker nya bygglov.

Hyr de marken har möjlighet att göra det till hyresrätten till mer eller mindre samma kalkyl som BRFerna de inte kunde sälja. Framförallt kommer det leda till att företagen inte deltar i nya markanvisningar och kommunen står där med marken.

Skrivet av snajk:

Jag tycker att staten och det offentliga borde ta en större och mer aktiv roll när det gäller nybyggnation. Vilket sätt som är bäst vet jag inte, men som vi har det nu funkar ju inte någonstans, förutom för de med massor av pengar som kan välja och vraka förstås. Man skulle ju kunna ställa krav i samband med markanvisningar på rimliga priser exempelvis, i alla fall för en del av utbudet, och går inte det så kanske staten borde garantera finansiering också på något sätt. Man skulle också kunna ställa krav på en minsta andel hyresrätter i nya projekt över en viss storlek eller så. Man skulle kunna satsa på ett nytt modernare miljonprogram. Det finns många sätt att lösa detta på, och många länder har löst det bättre än oss. Det pratades mycket för några år sedan om, jag tror, Österrikes lösning med subventionerade hyror för de flesta hyresgästerna, vilket kan funka men samtidigt tar det ju bort pressen på byggarna att bygga till rimliga priser och ganska direkt ger dem pengar från det offentliga för att låta dem fortsätta bygga som förut.

Det är inte alltid kommunerna som sitter på marken och Sverige är genomgående nyliberalt (som inte har någon höger-vänsterskala) där allt ska ske utan reglering.

Dvs det är inget du kan rösta om lokalt eller till riksdagen, alla stora partier har mer eller mindre samma syn.

Men ja vi behöver byggstandarder och krav, men just social housing vore ganska meningslöst då det inte är så att en etta kostar 20 000 kr/mån i hela landet.

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Json_81:

Det är inte naturlagar, man kan såklart definiera och kalla det vad man vill.
Att du inte är kapabel att förstå att det finns en motsvarande intäkt förändrar inte det faktum att den finns där.

Vad är då motsvarande intäkt? Som försvinner om ränteavdraget tas bort (annars är det inte motsvarande intäkt utan bara en intäkt).

Skrivet av Petterk:

Fast detta spelar ju tydligen väldigt liten roll, även på tomter de äger så har byggloven villkor om att det måste bebyggas inom viss tid.

Men struntar de i det så kan de 15 år senare söka nya bygglov eller sälja till någon som söker nya bygglov.

Hyr de marken har möjlighet att göra det till hyresrätten till mer eller mindre samma kalkyl som BRFerna de inte kunde sälja. Framförallt kommer det leda till att företagen inte deltar i nya markanvisningar och kommunen står där med marken.

Det är inte alltid kommunerna som sitter på marken och Sverige är genomgående nyliberalt (som inte har någon höger-vänsterskala) där allt ska ske utan reglering.

Dvs det är inget du kan rösta om lokalt eller till riksdagen, alla stora partier har mer eller mindre samma syn.

Men ja vi behöver byggstandarder och krav, men just social housing vore ganska meningslöst då det inte är så att en etta kostar 20 000 kr/mån i hela landet.

Jo, social housing känns mer som att man gett upp från statens sida och bara betalar vad byggarna vill ha, vilket inte är så bra förstås. Då känns någon form av statliga lån eller garantier bättre. Typ: Du får låna till mycket bra villkor med lång återbetalningstid om du bygger "här" och hyran är max "så här mycket" och "så här många procent" av bostäderna förmedlas via offentliga kanaler.

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Jag vet vad arbetsgivaravgift är, men arbetsgivaravgiften är ju en kostnad på företaget för att ha en anställd. Man kan betrakta det på olika sätt, men det är ju fel att se det som en del av lönen till den anställde. Om arbetsgivaravgiften togs bort idag hur många tror du hade fått en ökning av lönen på 31,42% imorgon? Jag gissar inga. Du förhandlar om din lön med din arbetsgivare, andra kostnader för din anställning är inte en del av den förhandlingen vare sig det handlar om arbetsgivaravgifter, försäkringar, lokalhyra, utbildningskostnader, skyddskläder eller verktyg.

Finns helt klart många som hade fått ta den ökningen direkt eller genom ett byte till en konkurrent som är beredd att ge den, för arbetsgivaren spelar det ingen roll vem som får pengarna (staten eller den anställda) då det är samma kostnad. Man höjer helt enkelt taket för vad man kan betala någon och fortfarande "gå med vinst" på den personen, dvs det enda som hänt är att den rusning av löner för kompetent personal som skett de senaste åren kan gå ännu högre. Sedan hade det inte blivit 31,42% eftersom en löneförhöjning enligt de flestas avtal kommer ge en högre pensionsinbetalning också.

Alla hade såklart inte heller fått ta del av den då det blir som alla typer av löneförhöjningar utöver fackets förhandling, det handlar om att man skall ha kompetens som efterfrågas och trycka på tillräckligt mycket eller byta jobb

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Nej, om du bara hade skattat på det du har kvar på kontot vid årsskiftet så hade det varit mer samma sak, men arbetstagare kan sällan dra av några kostnader, reseavdraget är ett undantag dock. Ränteavdraget också förstås.

Företag får inte heller dra av alla kostnader.

Det känns lite som att du vill missförstå de olika inläggen.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Json_81:

Det är redan påvisat många gånger ovanför att det är ett nollsummespel.
"De" väljer att kalla det kostnad för att det passar syftet bättre.
Många som dig går på det.

Nej det är inte alls påvisat. När ränteavdraget infördes så infördes ingen 'motsvarighet' som var tänkt att finansiera det.

Skrivet av Json_81:

Vi skattar på vinst (överskott) och gör avdrag för förlust (underskott). Ska vi ta bort alla förlustavdrag kanske, det "kostar" ju trots allt statskassan långt mycket mer än bara räntan för bostadslån.
Lika bra att vi kör 100% inkomstskatt med. Alla pengar till staten.

Ränta är ingen "förlust". Ränta är en kostnad för lån/pengar.

När jag köper mat så får jag inte göra avdrag för min förlust. Affären måste ändå skatta på sin försäljning(vinst) + moms. Du verkar inte förstå hur skattesystemet fungerar; det finns ingen lag om att det skall vara någon slags balans där alla skatter skall ha ett motsvarande avdrag eller liknande. Vore det så hade statskassan varit 0.

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Kan du svara på frågan eller erkänna att du inte vet någon positiv effekt?

Visa signatur

“Every atom in your body came from a star that exploded. And, the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics: You are all stardust. ... The stars died so that you could be here today.” - Lawrence M. Krauss

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget.

Generellt leder avdrag för ränta och beskattning av ränteinkomster till fördelningspolitiska fördelar, d.v.s. de som inte har pengar (=behöver låna) får ökade möjligheter att köpa saker som bostad. De som har pengar och lånar ut dom beskattas på sin vinst (=de bekostar de som inte har pengars möjligheter att t.ex. köpa sin bostad).

Tar vi bort ränta-avdraget så leder det till minskade möjligheter för de som inte har pengar att köpa sin bostad samtidigt som de som har pengar även i framtiden kommer köpa sin bostad.

Visa signatur

Apple

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Man behöver inte gå långt för att hitta positiva aspekter av ränteavdraget om man tror på att vi hade haft högre total skatteintäkt om vi sänkte skatten på folkets inkomst. Det är väl rätt många som hävdar att vi ligger förbi maximum på Lafferkurvan och om det stämmer så får vi positiv effekt av det.

Det kanske ändå inte är värt det eftersom det ökar skulderna is samhället osv men vissa hade helt klart sett positiva effekter av det.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Nej det är inte alls påvisat. När ränteavdraget infördes så infördes ingen 'motsvarighet' som var tänkt att finansiera det.

Ränta är ingen "förlust". Ränta är en kostnad för lån/pengar.

När jag köper mat så får jag inte göra avdrag för min förlust. Affären måste ändå skatta på sin försäljning(vinst) + moms. Du verkar inte förstå hur skattesystemet fungerar; det finns ingen lag om att det skall vara någon slags balans där alla skatter skall ha ett motsvarande avdrag eller liknande. Vore det så hade statskassan varit 0.

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Kan du svara på frågan eller erkänna att du inte vet någon positiv effekt?

Då är väl ränta inte en vinst för mottagaren heller.
Bra logik. Varför du dessutom blandar in konsumtion vet jag inte.

Ett borttagande har en kraftigt negativ effekt på väldigt mångas ekonomi, behövs inte mer argument än så för positiva effekter.

Visa signatur

"When I get sad, I stop being sad and be awsome instead, true story."

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mindfighter:

Generellt leder avdrag för ränta och beskattning av ränteinkomster till fördelningspolitiska fördelar, d.v.s. de som inte har pengar (=behöver låna) får ökade möjligheter att köpa saker som bostad. De som har pengar och lånar ut dom beskattas på sin vinst (=de bekostar de som inte har pengars möjligheter att t.ex. köpa sin bostad).

Tar vi bort ränta-avdraget så leder det till minskade möjligheter för de som inte har pengar att köpa sin bostad samtidigt som de som har pengar även i framtiden kommer köpa sin bostad.

I praktiken driver det bara upp priserna dock. Eftersom 15% kontantinsats krävs blir det alltså motsats effekt i detta fallet, de som inte har pengar har ännu svårare att köpa en bostad.

Jag kan acceptera ditt argument för icke-bolån. Och fine, vi kan låta ränteavdraget vara kvar på andra lån, det har jag mindre synpunkter på. Bostadsmarknaden, bolån och finansiering av dessa är en speciell situation som kanske får lov att ha speciella regler.

Skrivet av Aktsu:

Man behöver inte gå långt för att hitta positiva aspekter av ränteavdraget om man tror på att vi hade haft högre total skatteintäkt om vi sänkte skatten på folkets inkomst. Det är väl rätt många som hävdar att vi ligger förbi maximum på Lafferkurvan och om det stämmer så får vi positiv effekt av det.

Det kanske ändå inte är värt det eftersom det ökar skulderna is samhället osv men vissa hade helt klart sett positiva effekter av det.

Med den logiken är dock alla skatter dåliga och alla avdrag bra. Även om man har åsikten att vi ligger förbi maximum leder inte det till att effekterna av ränteavdraget är bra, man måste väl fortfarande kunna diskutera vilka avdrag och skatter som har bra/dåliga effekter utan att blanda in totalt skattetryck i ekvationen? det är för mig en helt separat fråga. Jag tror också att det finns argument för att vi är förbi maximum på lafferkurvan, men då tänker jag nog mest på skatt på lön som problemet. Inte kapitalvinst och räntor.

Skrivet av Json_81:

Då är väl ränta inte en vinst för mottagaren heller.
Bra logik. Varför du dessutom blandar in konsumtion vet jag inte.

Lån är konsumption. Ränta är priset på pengar.

Men återigen: Bara för att någon har en vinst (som beskattas) medför det inte att det skall existera ett mostvarande avdrag för den som är på andra sidan av transaktionen. Tror du att det är så det fungerar?

Skrivet av Json_81:

Ett borttagande har en kraftigt negativ effekt på väldigt mångas ekonomi, behövs inte mer argument än så för positiva effekter.

Ett reducerande med 1% per år under 30 år har i princip 0 effekt på någons ekonomi.

Visa signatur

“Every atom in your body came from a star that exploded. And, the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics: You are all stardust. ... The stars died so that you could be here today.” - Lawrence M. Krauss

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Det ENDA intressanta, åter igen, som du fortfarande inte svarat på, är vilka positiva effekter har subventioner av lån i nuläget. Det enda du kommer med är massa retorisk parering.

Kan du svara på frågan eller erkänna att du inte vet någon positiv effekt?

Håller med dig i sak och medan andra pratar bolån så skriver du om lån - något som för tydlighetens skull även kanske skulle adderas med krediter. Subventionerna gäller på konsumtion via Klarna och andra avbetalningssituationer vilket leder till högre återbäring på våren. Det är förstås ett lustigt sätt att se på saken, men en majoritet av befolkningen verkar glädjas av återbäringen (finns flera trådar om att ha fått skatteåterbäringen här) och den leder antagligen för de flesta till ökad konsumtion under vårkanten efter ett par trötta vintermånader - något som kanske räddar ett och annat jobb nu i lågkonjunkturen. Är man emot subventioner på riktigt bör man antagligen jämka lön, inte ha lån, inte använda diverse avbetalningstjänster. Men subventioner driver också ekonomin framåt och medan jag tycker lågkonjunkturen nu är väldigt bra, så är jag också för subvention på krediter.

Permalänk
Medlem
Skrivet av MsSmith:

Håller med dig i sak och medan andra pratar bolån så skriver du om lån - något som för tydlighetens skull även kanske skulle adderas med krediter. Subventionerna gäller på konsumtion via Klarna och andra avbetalningssituationer vilket leder till högre återbäring på våren. Det är förstås ett lustigt sätt att se på saken, men en majoritet av den befolkningen verkar glädjas av återbäringen (finns flera trådar om att ha fått skatteåterbäringen här) och den leder antagligen för de flesta till ökad konsumtion under vårkanten efter ett par trötta vintermånader - något som kanske räddar ett och annat jobb nu i lågkonjunkturen. Är man emot subventioner på riktigt bör man antagligen jämka lön, inte ha lån, inte använda diverse avbetalningstjänster. Men subventioner driver också ekonomin framåt och medan jag tycker lågkonjunkturen nu är väldigt bra, så är jag också för subvention på krediter.

Jag håller med. Jag kan förtydliga att jag anser bolån är en speciell marknad som har speciella förutsättningar. Har inga synpunkter på ränteavdrag på andra lån (varken om det är bra eller dåligt).

Lån som koncept är bra egentligen, det är vad som driver all utveckling i princip. Utan lån hade vi varit kvar på 1800-talet.

Visa signatur

“Every atom in your body came from a star that exploded. And, the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics: You are all stardust. ... The stars died so that you could be here today.” - Lawrence M. Krauss

Permalänk
Medlem
Skrivet av Json_81:

Då är väl ränta inte en vinst för mottagaren heller.

Jo, det är så det ser ut i den ekonomiska världen.
Om du lånar mig 100kr och jag ger dig 110kr tillbaka om ett år, då har vi 10% ränta och du gör en vinst på 10kr. Jag å min sida har således en kostnad på 10kr.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mindfighter:

Generellt leder avdrag för ränta och beskattning av ränteinkomster till fördelningspolitiska fördelar, d.v.s. de som inte har pengar (=behöver låna) får ökade möjligheter att köpa saker som bostad. De som har pengar och lånar ut dom beskattas på sin vinst (=de bekostar de som inte har pengars möjligheter att t.ex. köpa sin bostad).

Tar vi bort ränta-avdraget så leder det till minskade möjligheter för de som inte har pengar att köpa sin bostad samtidigt som de som har pengar även i framtiden kommer köpa sin bostad.

Är du 100% säker? Kan det inte bli så här istället? Tar vi bort ränteavdraget så skulle det kunna bli så att bostadspriserna sjunker och då behöver inte de som är nya i bostadskarusellen låna lika mycket. Ränteavdraget har ju funnits så länge att bostadspriserna troligen har ökat till en högre nivå än om vi inte hade haft avdraget alls från början.

Visa signatur

Windows 11 Pro | Intel i7 8700 | ASUS Prime Z370-P | Corsair 16GB 3000MHz | ASUS GTX 1080 | Fractal Design Define S | Corsair RM750x | Hyper 212 EVO

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

I praktiken driver det bara upp priserna dock. Eftersom 15% kontantinsats krävs blir det alltså motsats effekt i detta fallet, de som inte har pengar har ännu svårare att köpa en bostad.

Jag kan acceptera ditt argument för icke-bolån. Och fine, vi kan låta ränteavdraget vara kvar på andra lån, det har jag mindre synpunkter på. Bostadsmarknaden, bolån och finansiering av dessa är en speciell situation som kanske får lov att ha speciella regler.

Jag skulle nog ta bort det för allt utom bolån om jag skulle välja. Ingen är betjänt av onödig konsumtion, men jag tror du snubblar i tanken, det finns betydligt bättre sätt att tygla prisutvecklingen på bostäder än att ge sig på ränte-avdraget. Det leder som sagt till att rika har råd att köpa och medelklassen får stå utan, bättre att de med pengar är med och finansierar de som inte har pengarna kan köpa sina bostäder. (nu låter jag som värsta vänstern, men jag får väl vara det i det här fallet)

Vill man tygla prisutvecklingen på bostäder är det t.ex. bättre för samhället i stort att öka amorteringstakten t.ex.

Visa signatur

Apple

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Json_81:

Då är väl ränta inte en vinst för mottagaren heller.
Bra logik. Varför du dessutom blandar in konsumtion vet jag inte.

Ränta är inte vinst eller förlust utan en intäkt eller en utgift.

Citat:

Ett borttagande har en kraftigt negativ effekt på väldigt mångas ekonomi, behövs inte mer argument än så för positiva effekter.

Fast med den logiken kan man ju aldrig ändra på några regler som gynnar " väldigt många". Hade vi en lag som gav alla som heter Pelle, Kalle, Lasse eller Nisse en miljon varje år så hade borttagandet av den också haft en kraftigt negativ effekt på mångas ekonomi. Likväl är den orättvis och borde tas bort.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mindfighter:

Jag skulle nog ta bort det för allt utom bolån om jag skulle välja. Ingen är betjänt av onödig konsumtion, men jag tror du snubblar i tanken, det finns betydligt bättre sätt att tygla prisutvecklingen på bostäder än att ge sig på ränte-avdraget. Det leder som sagt till att rika har råd att köpa och medelklassen får stå utan, bättre att de med pengar är med och finansierar de som inte har pengarna kan köpa sina bostäder. (nu låter jag som värsta vänstern, men jag får väl vara det i det här fallet)

Vill man tygla prisutvecklingen på bostäder är det t.ex. bättre för samhället i stort att öka amorteringstakten t.ex.

Så som bostadsmarknaden fungerar leder ränteavdraget på bolån enbart till högre priser => större lån => mer intäkter för bankerna.

Jag är inte under några illusioner om att detta som enda åtgärd kan tygla bostadsmarknaden. Men varför ska vi hälla bensin på elden?

Visa signatur

“Every atom in your body came from a star that exploded. And, the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics: You are all stardust. ... The stars died so that you could be here today.” - Lawrence M. Krauss

Permalänk
Avstängd
Skrivet av joakim99:

Företag får inte heller dra av alla kostnader.

Det känns lite som att du vill missförstå de olika inläggen.

Det beror på hur man ser det, företag har inte inkomstskatt så de gör inte avdrag som privatpersoner, men samtidigt är ju skatten de betalar baserad på vinsten och alla utgifter räknas av från den. Om du har ett företag som drar in en miljon på ett år men också har utgifter på en miljon så betalar ditt företag ingen bolagsskatt, det spelar ingen roll vad utgifterna är så långe de är företagets.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Jag är inte under några illusioner om att detta som enda åtgärd kan tygla bostadsmarknaden. Men varför ska vi hälla bensin på elden?

Av fördelningspolitiska skäl som jag skrev, i Sverige brukar vi gilla att jämna ut skillnader mellan rika och fattiga, men inte en bra ide i detta fall säger du?

Även om jag är långt till höger politiskt tycker jag det är rimligt att de som lånar ut pengar sponsrar de som behöver låna pengar.

Visa signatur

Apple

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

20,6 procent av vinsten, inte av inkomsterna, så hur är det en inkomstskatt?
Jag vet vad arbetsgivaravgift är, men arbetsgivaravgiften är ju en kostnad på företaget för att ha en anställd. Man kan betrakta det på olika sätt, men det är ju fel att se det som en del av lönen till den anställde. Om arbetsgivaravgiften togs bort idag hur många tror du hade fått en ökning av lönen på 31,42% imorgon? Jag gissar inga. Du förhandlar om din lön med din arbetsgivare, andra kostnader för din anställning är inte en del av den förhandlingen vare sig det handlar om arbetsgivaravgifter, försäkringar, lokalhyra, utbildningskostnader, skyddskläder eller verktyg.

Du verkar inte kunna ta till dig fakta - ett citat med hänvisning till lagrum i inkomstskattelagen att företag betalar inkomstskatt - utan fortsätter med dina hittepåteorier och hittepådefinitioner inom skatterätt. Om inte lagrum duger som "bevis" för vad som är rätt (och fel) terminologi så vet jag inte vad mer som kan göras. Det finns således ingen poäng att fortsätta diskuteran.
Ha det gott och hamnar du någonsin i problem med Skatteverket bör du anlita utomstående hjälp är mitt bestämda råd då Skatteverket brukar envisas med att följa det som anges i lagtext. Det kan alltså bli utmanande att få dem att acceptera dina helt motsatta uppfattningar av skatterätten!

Permalänk
Medlem
Skrivet av snajk:

Det är inte alls påvisat. Det är inte på något sätt ett nollsummespel, jag förstår inte alls hur man kan komma till den slutsatsen. Tar man bort ränteavdraget utan att ändra något annat så hade staten fått in 40 miljarder mer i skatt, hur är det ett nollsummespel? Om du syftar till bankernas bolagsskatt som intäkten som kompenserar för detta avdrag så stämmer ju inte det för de är inte relaterade, bolagsskatten försvinner inte ifall ränteavdraget försvinner.

Man kan inte ta bort ränteavdraget och tro att allt annat är oförändrat. Jag är övertygad om att bostadspriserna är dopade av avdraget och därför skulle staten få in mindre pengar när folk ska skatta för vinst vid bostadsförsäljningar. Det finns säkert fler saker som påverkas i ett makroperspektiv (mindre köpkraft osv, mindre momsintäkter) så de där 40 miljarder mer i skatt du pratar om skulle bara inträffa i en teoretisk bubbla där alla andra parametrar är låsta.

Visa signatur

Windows 11 Pro | Intel i7 8700 | ASUS Prime Z370-P | Corsair 16GB 3000MHz | ASUS GTX 1080 | Fractal Design Define S | Corsair RM750x | Hyper 212 EVO

Permalänk
Medlem
Skrivet av Triffid:

Med den logiken är dock alla skatter dåliga och alla avdrag bra. Även om man har åsikten att vi ligger förbi maximum leder inte det till att effekterna av ränteavdraget är bra, man måste väl fortfarande kunna diskutera vilka avdrag och skatter som har bra/dåliga effekter utan att blanda in totalt skattetryck i ekvationen? det är för mig en helt separat fråga. Jag tror också att det finns argument för att vi är förbi maximum på lafferkurvan, men då tänker jag nog mest på skatt på lön som problemet. Inte kapitalvinst och räntor.

Ja en effekt av att vara förbi maximum på Lafferkurvan är att alla skatter som slår mot stora delar av befolkningen är dåliga och alla avdrag som görs av stora delar av befolkningen bra, men bara ur den enskilda synpunkten. Det innebär inte att det är det bästa sättet att komma närmare maximum på Lafferkurvan ifall man väger in fördelar och nackdelar, men det är en positiv effekt vi får ränteavdraget givet de skattenivåer vi har idag.

Men det var väl också det du efterfrågade? Något positivt med ränteavdraget att ställa mot alla de negativa aspekterna som finns med det så man kan utvärdera helheten.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Conqvistadoren:

Du verkar inte kunna ta till dig fakta - ett citat med hänvisning till lagrum i inkomstskattelagen att företag betalar inkomstskatt - utan fortsätter med dina hittepåteorier och hittepådefinitioner inom skatterätt. Om inte lagrum duger som "bevis" för vad som är rätt (och fel) terminologi så vet jag inte vad mer som kan göras. Det finns således ingen poäng att fortsätta diskuteran.
Ha det gott och hamnar du någonsin i problem med Skatteverket bör du anlita utomstående hjälp är mitt bestämda råd då Skatteverket brukar envisas med att följa det som anges i lagtext. Det kan alltså bli utmanande att få dem att acceptera dina helt motsatta uppfattningar av skatterätten!

Jag försöker hitta dessa inlägg som det refereras till men vet inte vad jag ska titta efter. Så med viss risk för att ha missat något tycker jag att @snajk har rätt: inkomstskatt som du pratar om för företag brukar kallas preliminärskatt och är egentligen en sammanslagning av just inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Den tidigare delen kan man justera från år till år och arbetsgivaravgifterna betalas i efterskott. Hade arbetsgivaravgiften varit en del av lönen så skulle det ha stått på den lönespecifikation den anställde får ut. Men eftersom det är en kostnad för företaget gör det inte det utan går enbart i företagets bokföring.

Permalänk
Medlem
Skrivet av MsSmith:

Jag försöker hitta dessa inlägg som det refereras till men vet inte vad jag ska titta efter. Så med viss risk för att ha missat något tycker jag att @snajk har rätt: inkomstskatt som du pratar om för företag brukar kallas preliminärskatt och är egentligen en sammanslagning av just inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Den tidigare delen kan man justera från år till år och arbetsgivaravgifterna betalas i efterskott. Hade arbetsgivaravgiften varit en del av lönen så skulle det ha stått på den lönespecifikation den anställde får ut. Men eftersom det är en kostnad för företaget gör det inte det utan går enbart i företagets bokföring.

Arbetsgivaravgiften står på lönespecen...

Visa signatur

Intel i5 12600k OC 5.2GHz | Arctic Freezer II 240 | MSI Pro Z690 A | 2x 16Gb Corsair LPX 3200MHz | Asus Tuf 4070 Ti | Corsair Rm850x V3 | 2x 1Tb Samsung 980 m2 | 7x Noctua A14x25

Permalänk
Medlem
Skrivet av Swedishchef_90:

Arbetsgivaravgiften står på lönespecen...

Då jag inte kunde infoga i Edit.... Detta är min lönespec för oktober....

Visa signatur

Intel i5 12600k OC 5.2GHz | Arctic Freezer II 240 | MSI Pro Z690 A | 2x 16Gb Corsair LPX 3200MHz | Asus Tuf 4070 Ti | Corsair Rm850x V3 | 2x 1Tb Samsung 980 m2 | 7x Noctua A14x25

Permalänk
Medlem
Skrivet av Swedishchef_90:

Arbetsgivaravgiften står på lönespecen...

Det gör dem inte, möjligen bara i Bromma.
Det är ovanligt att redovisa, finns inga lagkrav för det.

Svenskt Näringsliv önskar att det var så som på din lönespec