Hur investerar ni?

Ni som daytradar eller iaf kör kortsiktigare köp och sälj, kör ni på ISK eller AF-konto?

ISK är det rätta valet

Var länge sedan jag gav en uppdatering i den här tråden, men inte mycket har förändrats. Fortsätter att skyffla in pengar i indexfonder månadsvis med fokus på Asia Pacific 70% (med övervikt Kina) och Europa 30% (med lite övervikt UK) och använder en del hävstång (~130% investerad för tillfället). Förut hade jag en del Ryssland också, men sålde av dem under 2021 som tur var. Använder Interactive Brokers för detta. Har gått mestadels nedåt i nästan två år nu, men på lång sikt ser jag det som något positivt att jag får köpa "billigt".

Att inte ha USA i portföljen är ganska oortodoxt och kan ses som väldigt riskfyllt, men i mina ögon har den marknaden varit övervärderad i många år nu, och fortsätter så vara. Får se om de kommer ned på rimliga nivåer i framtiden så man vågar investera där igen. Hade lite USA value i några månader under 2020 för att skillnaden mellan value och growth var så stor, men mer än så har det inte blivit. Jag är helt klart konstig här som ser USA som mer riskfyllt än Ryssland och Kina...

Jag har en enskild aktie och det är Alibaba som upptar 5% av min portfölj. Räknar in detta i Asia Pacific.

Rekommenderar egentligen ingen att göra som jag gör, för det kan mycket väl vara bättre att helt enkelt satsa på en billig globalfond.

Så har jag också gjort. När belåningen har ökat på grund av aktiernas värdeminskning så har jag behållt den belåningsgraden när jag köper nytt. Dvs, om nuvarande belåning är 130% så köper jag för 130% av insatt belopp för att behålla samma belåningsgrad.

Förutsätter såklart ingen handel eller vinstoptimering på depån och inte heller att räntan ändras, varken statslåneräntan eller beskattning.

Måste ta med ränta-på-ränta i beräkningen också, på AF betalar man ju ingen årlig skatt, enbart beskattning när man realiserar en vinst. Men absolut, kortsiktiga investeringar som går plus ska göras på ISK.

Även om man gjort det så hade det inte blivit mer rätt, för det är fortfarande ett scenario, som rimligtvis inte är mer sannolikt. Det är dock rätt händigt med en uppskattning av var "gränsen" går mellan vad som är bäst skattemässigt mellan tummen och pekfingret med den information vi har idag.

IMHO är det just det exemplet handlar om, att betala klumpsumma skatt på AF kommer alltid vara bättre om man väntar tillräckligt länge då de små skattebetalningarna för ISK sakta äter mer och mer av kapitalet. Motsvarande är ISK (ofta) bättre på kortare tidsperioder (givet att man också gått med tillräcklig vinst). Någonstans går gränsen, enligt @Amd81's uträkning för sitt scenario är det ~45 år.

Har låtit mitt lek-konto på Avanza ligga på is ett tag nu, får se om det växer eller krymper.
Har några "skit-aktier" i BBB samt SAS som inte går så bra just nu

Men det kanske vänder något tag, har investerat hela 1000:- totalt

Vill bara lägga till att om man har aktier med direktavkastning så är det fördel ISK, då man kan återinvestera hela utdelningen och inte bara en utdelning efter skatt

Finns många möjliga alternativ. Gjorde ett försök för några månader sedan att hitta brytpunkt vid olika scenarion, men tror inte jag kom fram till något vettigt

Japp, du kan investera den oskattade utdelningen varje gång, fast sedan måste du ta ut pengar igen när det är dags betala skatt för året för en rimlig jämförelse mellan kontona

Skatten på utdelningen på AF är något som gör att det drar lite mer åt att fungera som ISK, med årliga beskattningar. Så för aktier med hög utdelning är skillnaden mellan kontona mindre än för aktier med mindre/ingen utdelning, samt fonder.

Jag har också gjort liknande uträkningar, dock utan att beakta månadssparande, vilket ger kortare brytpunkter om man inte är pessimistisk med sin förväntade tillväxt.

Jag förstår inte hur Länsförsäkringar Global Index kan underprestera över så lång tid jämfört med Nordea Global Passiv Tillväxt SEK som nästan har 0,2 % högre avgift och nästintill identiska innehav.

Länsförsäkringar Global Index har sedan starten gått upp med 229,14 % och Nordea Global Passiv Tillväxt SEK har under samma tidsperiod gått upp med 241,1 %. En ganska stor skillnad alltså över tid.

Någon som har en förklaring till detta?

Den korta förklaringen är att de följt olika index så innehaven har inte varit samma. Nu på sistone har LF dessutom hoppat till något ESG-index. Kanske det som blir raketen under nästa 10 åren, vem vet.

Om inte så är Länsförsäkringar en rutten förvaltare som har fula specialklausuler. Var en rejäl storm hos ekonomibloggare för några år sedan om tex inlåsningsklausulen som gör att om LF vill kan de ta ut en avgift på 2% vid sälj av andelar. Skulle inte förvåna mig om de redan aktiverat delar av klausulen för att göra det dyrt att plocka ut pengarna ur fonden. De kan även aktivera köp klausulen så de tar up 2% i köpavgift och det kan förklara skillnaden mellan Nordeas fond.

Kul att sätta in med 2% avgift och sen ta ut med 2% igen... Ett tips är att omgående sluta putta in pengar i något som kommer från LF.

Tack för tipset, det låter ju inte alls bra.

Vet du något om DNB? Borde ju bli billigare än Avanza Global med tanke på beskattningen?

https://www.avanza.se/fonder/om-fonden.html/1509082/dnb-globa...

Jag dumpade allt innehav i LF och aldrig tittat tillbaka, de har svinat sig förut och kan göra det igen OM nu klausulen är borta den är kanske bara vilande...
https://petrusko.blogspot.com/2017/08/varning-for-lansforsakr...

Tror inte att vi kommer bli överens kring punkten huruvida det är irrevalt hur en förvaltare agerat historiskt.

Visst allt går att dubbelkolla men jag är övertygad om att få kollar upp hur förvaltare agerat historiskt, läser igenom befintlig och all kommande info.

Har aldrig påstått att klausulen har vart aktiv, har bara problematiserat och informerat om ett historisk agerade från LF. Om någon paniksäljer får det stå för dem.

Det "hemska" var att LF införde klausulen och om den vart skälig/korrekt formulerad hade de kunnat motiverat skrivelsen och behållt den.

Den manövern har kostat dig ett par procent i valutaväxlingsavgift.

Var det inte indexnära för att LF körde indexet men valde bort sånt som inte var ESG (därav indexnära).
Nu hade dock indexet börjat köra ESG och då fanns det inget behov av att välja bort något, därför bytte dom namn och beskrivning.