Citat:
Ursprungligen inskrivet av bud_bundy
...
Nå jag skeptisk till den mesta mediciner inkl de receptbelagda. Nästan all medicins största verkan, enligt min erfarenhet, är placeboeffekt. T.ex. är sömnmedel som skrivs ut på recept inte så bra som man tror. Och jag vet ett ålderdomshem där de ibland gav många gamla sockerpiller(sådant till kaffet, vad de nu heter) istället för sömnmedel och det fungerade lika bra. -Det var många år sedan, idag är det strängare..
...
Du missar poängen. Även skolmedicinska sockerpiller (placebo) är evidensbaserade och är således vetenskapliga. Är det någon enskild orsak till varför vi ö.h.t. har "vetenskap" är för att argumentet "...enligt min erfarenhet" är i grunden fel. Vetenskap är precis raka motsatsen till "egen erfarenhet" och "sunt förnuft". Detta är det störta enskilda existensberättigandet för vetenskapen som metod.
Om det är rätt att ge sockerpiller till vissa patienter är en etisk fråga man kan stöta och blöta men det är inget argument vare sig mot medicin eller för "alternativmedicin". Bara för att flera "alternativbehandlingar" råkar vara liktydigt med placebo (i bästa fall) finns det en enorm principiell skillnad. När det gäller medicinskt adekvata placebo kan man vara säker på att det verkligen är placebo. Det finns en spårbarhet och det finns en teoretisk och empirisk grund. Alternativmedicin bygger oftast inte ens på "beprövad erfarenhet" (som är skolmedicinens andra grund, s.a.s) utan på "anekdotisk bevisföring" och rena rama pseudovetenskaper som irisdiagnostik, zonterapi, homeopati, häxkonster, trolldom, reflexologi, biocykler, freudiansk psykoanalys etc. "Beprövad erfarenhet" må låta slappt och godtyckligt (och det är det väl också jämfört med andra mer stringenta vetenskaper) men det är fundamentalt skilt från rent kvacksalveri där själva erfarenheten är lögn (nya "metoder" kommer hela tiden och de påstås alltid vara tusentals år gamla, gärna från österlandet, trots att de ibland är ihopkokade av en enskild virrpanna i förrgår och ibland är kanske 100 år gamla [yngre än skolmedicin alltså]). Det är således skillnad (stor sådan!) mellan "beprövad erfarenhet" och "anektoder" i stil med "min svåger blev fri från sin cancer".
När det gäller "sömnpiller" finns det en hel flora. Vi har neuroleptika och fentiaziner , vi har antihistaminer, vi har benzodiacepiner och barbiturater, SNRI, NaSSA eller hyggligt beprövade naturläkemedel. Den sistnämda är ej evidensbaserad men kan sägas ha visst stöd i observation. De två näst sista, speciellt barbiturater, är hyggligt otrevliga saker man enbart bör bruka under mycket speciella omständigheter. Det finns insomningsmedicin och sömnmedicin. Inte sällan är det visst så att sömnmediciner visst fungerar mycket bra med få biverkningar och liten eller ingen tillvänjning. Insomningstabletter är däremot mer otrevliga.
Om du säger att sömntabletter inte är så bra som man kan tro, är chansen stor att patienten i fråga har fel sömnmedicin. Det är inte vetenskapen eller skolmedicinens fel. Det är utövaren och tillämpandet det är fel på. Detta gäller i hög grad mediciner i allmänhet. Det är inte vetenskapens fel att folk till höger och vänster äter antibiotika mot förkylning eller febernedsättande (vad är det föresten för fel på det? Det är inte trivialt hur feber och immunförsvaret fungerar. Det kan vara onödigt, kontraproduktivt eller en förutsättning för överlevnad [eller förutsättning bara för god nattsömn]). Tvärt om, överanvändning av antibiotika är i strid med god vetenskap. Det är oansvariga patienter och läkare man ska skylla på här.
Det finns, är jag övertygad om, en undertro på vad mediciner är och vad de hjälper mot. Folk är kemofober. Vidare finns en felförskrivning av preparat som misstolkas av såväl media, allmänhet och läkare som en [onödig] överförskrivning. Flera mediciner, jag tänker främst på antidepressiva SSRI, är klart underförskrivna i verkligheten men i media klart överförskrivna. Anledningen är enkel: Det föreskrivs alltför lättvindigt till folk utan ordentlig utredning, samtidigt som folk som verkligen skulle behöva blir utan.
Angående Penn & Tellers Bullshit så är de skrikiga och med lätt (låg) nivå. De utger sig dock inte vara "vetenskapliga" (då hade det varit ett peer-reviewat program ). Och "ovetenskap" går alldeles utmärkt om man ska bekämpa något som inte är värdeneutralt utan dåligt: pseudovetenskap. Finns liksom ingen poäng att låta klart pseudovetenskapliga och insnöade personer "försvara sig" till punkt. För den punkten kommer liksom aldrig. De bara maler och maler och måste klippas, ibland godtyckligt. Jämfört med allt sabla skit som visas på TV är Bullshit en utmärkt show. Det är så att säga relativt. De flesta andra shower är ju totalt fördummande, icke-sägande och helt förutsägbara samt, framför allt, bygger på samma princip (exponera idioters "innersta ytligheter", skapa så mycket helt vardagligt trams som möjligt och kalla det "underhållning"). I det sammanhanget, jämfört med Idiot-2008, Fåfäng söker fåfäng, Helt Lost, Oprah, Stjärtar på is och annat fåneri som folk ska se upp till och efterapa, är Bullshit en förträfflig show. Rentav sund. (Ursäkta off-topic-utvikningen, det är bara frustration över att det nästan inte går att se på TV nuförtiden.)
celerity: Helskotta också! Har det redan varit? Jag lyckades ju missa det föredraget! Visste att det var något jag glömt!
Nu får man längta till Grimvalls föredrag om "evighetmaskiner" den 5 november!
Edit: Missa inte P C Jersild kolumn i DN den 18/10: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=841304