Hjälp mig komma ur helvetet

Tar det väldigt kortfattat för att göra det enkelt för både mig och er:

Kille, 16 år. Inget i brottsregistret. Lugn, bråkar väldigt sällan om jag ens gör det.
Har behandlats för djup depression och sömnproblem, allt från medicinskt till KBT (Kognitiv Beteende Terapi).
Har regelbundet träffat läkare, psykiatriker samt psykologer senaste 2-3 åren och fått en heeel del olika läkemedel på grund av det ovan.
Allt började bli bättre och jag var så gott som i det bästa tillstånd jag varit i de senaste 5 åren i mitt liv, tills...

En dag, året är 2008...
Min far och jag hamnar i en halvt våldsam konflikt sedan jag försvarat min mor från hans verbala angrepp. Får en lätt örfil. Polisen blandas in, och därmed även socialistsveriges kommunistiskta förtryckande maffia, kallad något så opassande som Socialen.

Blir peppad att väcka åtal mot min far, förflyttas EMOT min vilja till ett vad jag kallar dagis där "utsatta kvinnor får skydd" (faktum är att även personalen där (!) är skeptiska till socialens sätt att arbeta),enligt LVU § 2 (Eller så var det §3) sedan helvetesmaffian "försökt" bemöta mina och min mors önskemål, vilket var att inte förstora det hela.

Hjärntvättas och blir mer eller mindre tvingad att väcka åtal. Får träffa en smygrasist till ombud (advokat), som pressar ut det skit och hat socialen fyllde mig med för att sedan föra upp det till tingsrätten (om jag förstått det rätt) som i sin tur ansåg att anledningen till ett införande av LVU var giltlikt.

Stället jag under en kvartal fick tillbringa mina ångestfyllda, sömnlösa och det absolut mest mörka tider på var fyllt med deprimerade och förvirrade kvinnor som av olika anledningar också hade hamnat där, för det mesta av anledningen "våld i hemmet". Jag var den enda ungdomen där, med ett mycket begränsat privatliv då jag fick dela ett max 10m2 sovrum (!!!) med min mor, med knappt 2 meter till hennes säng, dela toaletter med barn vars förälder var så oansvarig att golvet oftast var kladdigt av intorkat kiss och ibland var även handfatet insmort i avföring. Vardagsrummet var gemensamt, köket detsamma och det var aldrig rent, - intorkade matrester i golv, bord och tallrikar/bestick blev vardag.

Under denna tid fick jag åter kontakten med min far som tillbringade sin tid hemma, och blev samms då jag nu hade insett att det terror, sorg och oförklarliga sätt jag lever på som svensk medborgare INOM Sveriges gränser på grund av socialen var mitt problem... Mitt problem som nu återigen skulle dra ner mig i den långa mörka epok jag just hade lämnat.
Min far var min far, och konflikter händer i alla hem.

Självklart fick även kontaktpersonerna som maffian valt ut åt mig också reda på att jag nu ångrade att jag litade på de från första början, och att min önskan och det som skulle få mig att överleva det här var att återvända hem. Detta tog även min psykiatriker upp med de och h*n tyckte även likadant. Trots detta, var den enda anledningen att jag skulle få återvända hem min mor att min far nu hade för tillfället lämnat landet.

Nu är jag åter hemma, men fortfarande i maffians händer som styr och kontrollerar mig, fortfarande helt emot min vilja. Jag kan, trots att jag nu är hemma, inte äta, sova eller ens vila och sluta tänka. Det jag äter fastnar bakom bröstet - om inte det kommer upp igen, den tid jag försöker sova går mest åt att försöka bli lugn och sluta tänka, den tid jag har ägnat åt mina läxor existerar inte (Skolan är mycket väl informerad om min situation dock.).
Detta, för att jag hela tiden är orolig, att maffian, i sammarbete polisen, ännu än gång ska omringa mitt hem, övervaka vad jag gör i mitt vardagsrum för att sedan bokstavligen brotta ner mig i mitt kök för att sedan föra mig ut till deras bil i bundna händer, samtidigt som grannskapet glor på och sedan köra iväg mig. (Detta EFTER att jag upplyst de om att jag fortfarande är väldigt metalt instabil eftersom jag precis börjat stiga mot ytan och inte var helt och hållet reparerad)

Om någon är kunnig inom området, ber jag denna om hjälp. Jag vill fri från LVU och börja leva som en människa igen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till eftersom det inte ligger i maffians intresse så erbjuder de mig antagligen inte en advokat.
Vill även informera er andra, att det är såhär man blir behandlad av den stat som ens föräldrar har betalat skatt till i nära 40 år.

Förr har de blivit inblandade för annat smått som hänt hemma, dock utan någon polisanmälan.
Nu blev de inblandade då jag själv ringde till de då jag tänkte att de skulle lugna ner honom.

Min far var upprörd pga en liten olycka som hände honom, dock inget allvarligt alls. Han gjorde min mor upprörd och det är där jag kommer in i det hela då jag sa åt honom att skärpa sig och pga det fick jag en örfil.
Han ångrar sig och säger själv att det var helt onödigt. Kan ju dock förstå hans frustration om man säger så, då han lider av diabetes typ 2 (har ju en stor effekt på ens humör).

Jag ville ju som sagt inte anmäla men blev ju mer eller mindre tvingad och hjärntvättad av socialen. Har sagt åt både socialen och de från polisen som har hand om detta att jag varken kommer sammarbeta eller överhuvudtaget vill ha en rättegång/anmälan. Värt att nämna är ju att jag redan har varit på förhör, men jag tycker inte att jag var mig själv nog att förhöras.

Mina föräldrar bodde ihop innan och då jag blev omhändertagen så följde ju mamma med (eller rättare sagt, jag följde med henne) till stället dit vi blev placerade tillsammans med andra utsatta kvinnor.
Han åkte pga för att han var tvungen att fixa lite problem som hade dygt upp på annat håll.

Mitt mål är dock inte att inte berätta allt/ta ställning för min far, utan är att värna om min lilla integritet så inte burar in mig igen denna gång för att jag avslöjat något de inte gillar att andra vet.

Du behöver inte analysera vad som står mellan mina rader, om man säger så. Jag har oftast en bra anledning till varför jag uttrycker mig på det sättet jag gör.

Cheers

Tack för ett riktigt bra svar! Kan inte förklara hur mycket det hjälper att bara läsa någon annans tanke kring det hela!

Jag förstår helt och hållet vad du menar, hur jag än vrider och vänder på problemet så får jag detta som en lösning. När man sen kommer till det att lämna min far så känns det så gott som omöjligt. Han (och min mor såklart) har hjälpt mig när mina dagar annars har varit omöjliga att gå egenom utan den stöd jag fick från de, och det är jag tacksam för (och här tänker givetvis andra att det är deras skyldighet som föräldrer, men om jag säger såhär - jag vet inte om jag hade kunnat se mitt barn må lika skit men ändå ständigt försöka hjälpa den.) Sen det faktum att min far och jag redan rett ut det halva eller hela över telefon, och både utan några men kommit fram till att det som förstör/är problemet är socialens mål att splittra familjen, - vilket jag själv visste innan också men ville testa honom.

Grövre saker har han inte gjort på det sättet att han riskerar min eller eller andras hälsa, och inte minst att jag är i ett tillstånd (syftar på min psykiska hälsa) där jag är väldigt beroende av den stöd jag annars får av båda mina föräldrar. Socialens sätt att hantera det hela har ju inte kunnat göra det värre för mig på den punkten än vad de lyckats med.

Jag förstår dina poäng väldigt bra, och av det jag känner av så har faktiskt socialen hjärntvättat mig, och då undrar säkert andra "hur i ***** kan du ha blivit hjärntvättad", och svaret är att jag blev helt knäckt av hur socialen behandlade mig och min mor. Samma taktik som underrättelsetjänster använder, - målet är alltså att få dig att inte orka hålla ut mer.

Tänkte även på det här, men man vet ju hur folk där beteer sig också. 7 av 10 svar kommer vara något väldigt onödigt, men samtidigt är människorna där mer erfarna av liknande problem känns det som.

Vill tacka dig för ett utomordenligt svar! Känns så skönt att bara tänka tanken att ta stöd från andra.

Tack!

Ifall jag hade pengar så skulle jag väl redan som det är betala de för att de skulle lämna mig ifred, det vore dock en annan sak OM de hade hjälpt ett skit istället för att försöka splittra familjer. Sen ska du bara veta hur mycket pengar de vill att vi ska punga ut med för "bättre lösningar". De ger en nästan inget alternativ.

Socialens syfte är att hjälpa människor i sverige som befinner sig i nöd.
Myndigheten tjänar inte pengar mer än att de får sitt finansiella stöd från staten(=mina och dina skattepengar). "Lite" av pengarna går till deras personal, lite går till de som missbrukar hela systemet och allra minst går det till de som verkligen befinner sig i nöd.
Jag befinner mig inte i nöd, behöver ingen hjälp och därmed är det onödigt att de slösar dina skattepengar på mig när de ändå inte gör ett skit.
Jag vill inte ha med de att göra då jag vill leva mitt liv som en normal individ, men det går ju tydligen inte för att de är så envisa(=ju mer "problem" de tar hand om desto mer pengar kan de pressa staten på, - för de hjälper ju så mååånga, och då får ju även pesten ännu mer pengar i fickan.)

Tyvär inget alternativ för mig då jag pluggar här och har alla nära och kära i närheten.

Skönt att någon frågar

Jag ringde ett par gånger till tingsrätten (eller var det länsrätten kanske..?) och efter typ 5:e försöket fick jag reda på att de var på lunch och att jag skulle ringa tillbaka efter 10min. Efter att ha samtalat och upplyst de om att min advokat som de tilldelade mig inte ens försöker hålla en kontakt med mig så fick jag reda på att detta var hennes skyldighet, vilket jag vidarebefodrade till receptionisten som jobbar där advokaten befinner sig. Receptionisten sa att advokaten skulle ringa upp mig senare, - något hon har sagt väldigt många gånger utan att advokaten faktiskt har ringt.

Hursomhelst så ringde hon iallafall och gav mig råd om hur jag skulle gå tillväga för att återigen bli självständig och leva som en normal tonåring lever i sverige. Senare när de från socialen ringde mig så berättade jag att såhär är det, jag har blivit upplyst kring detta och vet nu lite mer hur jag ska gå tillväga. Detta ogillades ju starkt och jag fick flera gånger markera linjen och påpeka att SÅ HÄR är det jag kommer göra, oavsett vad ni har att säga, och eftersom de har bevisat flera gånger hur pass mycket man kan lita på de så sa jag helt öppet att jag inte längre kommer bemöta deras villkor, då deras villkor endast gynnar de.

Nu får vi se, jag kommer med en uppdatering så snart jag fått veta mer...