Biefeld-Brown Effect // Negativ gravitation

Effekten finns väl men är antigravitation i samma bemärkelse som ett snöre eller en magnet som svävar ovanför en annan. Det är inte praktiskt att bygga en riktig farkost med. Biefeld–Brown-effekten har nyttjats av myriader med pseudovetare som tillsammans med missförstånd eller övertolkningar av Teslas mojänger driver en så att säga utomvetenskaplig sfär av antigravitation, fri energi, evighetsmaskiner och annat strunt. Konspirationsteorier plockar man in när apparaterna inte fungerar och man inte får in investerare. Men det tragiska är att de alltid kan hitta någon aningslös investerare att lura pengar av.

Biefeld–Brown-effekten forskades det en hel del på under något decennium från 50-talet till 70-talet talet utan att något matnyttigt kom fram, varken teoretiskt eller praktiskt.

Men, det är klart, på youtube finns allt trams och på youtube fungerar det minsann!

Edit: Jag skulle säga att "Biefeld–Brown effect" är en nyckelterm, precis som "zero point energy", "casimir effect" eller "Tesla whatever" som med hög sannolikhet signalerar humbug. Effekterna kan vara riktiga och bara övertolkade, de kan vara inbillade eller rent påhitt, men gemensamt är att de ofta är komplett betydelselösa i den kontext som ska framhållas.

Intressant liten svävare det där. Hur mycket energi går det åt att hålla den flygande eller är det anordningen runt omkring som håller den i luften?

Det är anordningen runtomkring. Att ha nytta av den för verkliga farkoster är ungefär som att få snöret som håller upp en mobil (alltså inte en telefon utan ni vet såna där flygprydnader) att följa med mobilen när flyger av sig själv...

Tanken med detta är att "snöret" ska vara så spejsat att investerare inte begriper att det är ett snöre och tror man kan extrapolera detta till något nyttigt. Och när det inte lyckas, skylla på en konspiration.

Edit: Ett par ord om energi. Energin som behövs för något att sväva är inte stor. Den går faktiskt mot noll. Har du bara tillfört lägesenergin så kan svävandet vara evigt såvida inte något återvinner den energin (fallet). Det är alltså bara vanlig simpel lägesenergi.

Precis som snöret inte behöver energi för att hålla upp mobilen behöver inte statisk elektricitet eller magnetism någon energiåtgång för att hålla något uppe. I praktiken är förstås ett snöre billigare och robustare och "läcker" inte energi på samma sätt som dylika system.

Men, alla som vet minsta lilla om energi förstår då med en gång att inget arbete utförs...

Undersök dylika system och du finner 1:1-förhållanden till ett, tja, snöre. Den dagen dessa system kan nyttjas till att flyga effektivare än idag kända sätt, den dagen kan jag lyfta mig själv i håret, för det vore en exakt analogi.

Ett sätt att "realisera" detta är att få hela jorden att vara en statisk pol, magnetisk eller elektrisk och få något att repelleras av detta genom att ha samma pol. Det är ekvivalent med att, tja, hänga upp saker i snören. För att få en rörelse runt jorden krävs en kraft. Det är ekvivalent med, tja, ett tåg.

Systemet är ett väldigt flashigt sätt att åstadkomma något man kan åstadkomma med tåg och snören -> linbana! (Visst, man får en frihetsgrad till, men det kommer likförbaskat gå åt en massa energi att höja och sänka farkosten till jordytan)

Jag tycker man ska investera i MBY-motorn i stället. Det är, tja, en rulle med snöre.

Edit: "Linbana" ska det stå!

Tja, den som har lust kan själv räkna ihop crackpot-index:
http://math.ucr.edu/home/baez/crackpot.html

Vad var det fysikpriset 1996 gick till egentligen? Supraflytande helium 3, men suprafluiditet som fenomen är ju känt sedan 30-talet? Det brukar ta tid med nobelpris, men pristagaren var ju inte ens född då? (Född 1945: http://en.wikipedia.org/wiki/Douglas_D._Osheroff)

Dom gör det experimentet i ett Mythbusters-avsnitt(som handlar om olika antigravitationsmojänger). Fungerar i syre men i vakuum händer ingenting.

Aha, ok. Det var alltså något han försökte (och lyckades med) baserat på teori, inte en upptäckt på måfå. Det förklarar två pris för "skenbart samma sak".

Tänk dig en fläkt som är 1,5 cm x 1,5 cm.
En 40mm fläkt är 4 cm gånger 4 cm. Därav min liknelse.
Den kan förflytta bort 25W värme från en yta.
Klart du kan göra den större men den kommer dra mer ström isåfall och frågan är ifall det inte är enklare men en fläkt av något slag.

Särskilt som företaget som tog fram fläkten utan rörliga delar har en hemsida som ser ut såhär: http://www.thorrn.com/ och inte verkar ha gjort några fler uttalanden sen mars 2008.

sv_gravity -800

Att ändra på styrkan av gravitationen i hela universum hade antagligen inte slutat på något annat sätt än en fullständig katastrof.

Men det hade nog varit rätt kul att se vad som hade hänt, både kortsiktigt och långsiktigt.

Den där fläkten var förövrigt också intressant. Enligt artikeln hade den ett luftutflöde på 34 gånger en motsvarande vanlig fläkt och en hastighet på 2.5 m/s på luftutflödet. Givet att flödet är någorlunda ortogonalt mot marken så skulle den lyfta bara den hade ett flöde på runt 4 gånger dess egen massa.

Nu har jag ingen koll på hur stort flöde en vanlig fläkt har men om vi chansar på att specialfläkten har en massa på 100 gram så behöver den ha ett flöde på 80 liter luft i sekunden.

Är det någon som har koll på vad en vanlig fläkt i den storleken har för flöde? Skulle det vara mer än 3 liter i sekunden så skulle ju denna lilla fläkt ha svävarförmåga :).

2 pris?
Nobelpris i fysik 1913
Nobelpris i fysik 1962
Nobelpris i fysik 1972
Nobelpris i fysik 1978
Nobelpris i fysik 1991
Nobelpris i fysik 1996

skenbart kanske lika men är man insatt så skiljer dom sig kanske, vad vet jag:P förstod i alla fall så mkt som att Nobelpriset 1962 handlade om Helium -4 och att Nobelpriset 1996 handlade om Helium -3 ska visst vara en del skillnad eftersom helium -3 bara har 1 neutron.

http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1996/pre...

Tja, de skiljer sig åt faktiskt. Alla lågtemperaturpriser handlar inte om supraflytande vätska, vilket var den kontext jag utgick från. Onnes pris 1913 är givetvis det mest klassiska, men det gäller lågtemperturfysik i allmänhet. Suprafluiditet upptäcktes (om jag minns rätt) förvisso av just Onnes (eller Danas) men det något senare (20-tal) och det han fick priset för var väl kondenseringen av helium, vilket många varit på jakt efter under längre tid. Supraledning har annars varit det mest åtråvärda att förstå sig på och utan att känna till alla dessa nobelpris i detalj gissar jag att merparten rör supraledning och andra kvantfenomen i allmänhet.

Boktips: "Vägen till den absoluta nollpunkten" av Mendelssohn (1966). Finns säkert på ett välsorterat antikvariat. En av mina favoritböcker när det kommer till populärvetenskaplig fysik. Jag skulle säga att den är lättläst.

Nu var det ett tag sedan jag höll mig a jour med lågtemperaturfysiken men jag tror att supraledning nära rumstemperatur idag betecknas som "fringe" eller "marginalvetenskap", dvs de flesta är övertygade om att det inte går, men i brist på hårda bevis eller teoribildning för detta kan man inte riktigt kalla det för ovetenskap. Supraledare kanske inte fick de praktiska tillämpningarna man en gång förutsåg, men de har fortfarande viss kommersiell betydelse och är fortsatt intressanta ur grundforskningsperspektiv, inte minst ur kvantfysikalisk synvinkel.