Ja, iaf de jag ha som följde med en av mina fläktar är bara en resistor () en fast reglering av vattenmassan således ).
Det finns inga dumma frågor, om man inget frågar får man inget veta och en som man själv som frågeställare kanske tycker extremt dum fråga är ju bättre än falsk stolthet och riskera dyrbara eller farliga misstag för att man antar eller tar något för givet det håller jag avgjort med om! Dessutom är det roligt att lära tycker jag och detta är ju en utmärkt början.
Litet mer kuriosa jag tänkte på i natt om du har tråkigt och känner för att fortsätta med detta, vår pump i exemplet är egentligen ytterst kraftverkets generator och den kan ju i sammanhanget ge i princip oändligt flöde och tryck, därför behöver vi en dammlucka som kan reglera flödet från dammen i röret vi pluggar in till vart datorhus med alla våra fantastiska apparater som skall drivas av vattnet, Det är här PSU och WRM modulerna med tillbehör kommer in i bilden, om vi fokuserar på WRM modulen (som har i princip exakt samma funktion som PSUn men mindre kan man säga) så kan vi kanske likna den vid en fördelningstank med en massa dammluckor av olika storlek, vid varje lucka sitter olika tunnor och anda komponenter, om vi plockar ut en tunna och tittar närmare på den så ser vi att den i botten har två röranslutningar, med tunnans höjd, volym och bredd (har dock inte alltid med fysisk volym hos kondensatorn på riktigt utan jag använder det för att göra illustrationen enklare) så bestämmer detta dess egenskaper, en (bildligt talat) hög och smal tunna ger oss således högre tryck och snabbare urladdning medan en tjock och låg tunna kanske kan hålla mer vatten men klarar lägre tryck. Dessa små tunnor kan -till exempel- användas till att utjämna flödes störningar så att vi får ett jämnt och stabilt flöde (spänningsutjämning tex) Kopplar vi ihop flera får vi således en stor tunna när de samarbetar om vi fogat samman dem korrekt, men vi kan också montera en enda stor tunna där vilket kan ge en bättre och smidigare lösning ibland osv.
Dammluckan och trycktankarna begränsar flödet till de poster vi önskar använda, "tunnorna" utjämnar trycket och spolar (vad man nu skall översätta dem till här? Spoltankar kanske? Vi kan likna dessa vid en litetn fångdamm, vi säger ett stort kar på vinden som fylls och töms i en jämn ström efter den lilla tunnan, kanske.. Varje kar på vinden ger nu ett jämnt flöde ut till dess ledning (men de behåller samma tryck eftersom vi har dem på samma höjd, vi kan bara reglera storleken på volymen hos dem för att ändra deras egenskaper säger vi).) utjämnar flödet till en jämn ström. (Tunnan kan alltså bara utjämna trycket och karen endast flödet i exemplet här (vi tar det enkelt )) Nu har vi alltså ett relativt stabilt flöde och tryck ut, hur mycket av detta vi kan skicka tillbaka i sugledningen, I andra änden av vårt fina chassihus har vi en sugledning, utan den händer inte så mycket, men när vi kopplar in den så kan vattnet börja cirkulera i vårt system, bestäms alltså av hur mycket dessa luckor och olika behållare klarar av att hantera utan att gå sönder.
Nu lämnar vi detdär en stund och går in på resistorn, vi tar ett mycket starkt mikroskop och tar en titt på en bit av vår ledning;
Om vi tänker att denna sugledning vi tittade på litet tidigare suger en massa pingisbollar genom en kanal som är gjord av glest utplacerade badbollar i ett bestämt mönster, ibland krockar pingisbollar med badbollar (det är oundvikligt om vi inte har en supraledare) varje gång det händer kan vi i exemplet säga att badbollen sätts i svängning (men den kan inte rulla bort då den är låst i sin struktur) Har vi nu en stor och bred gata kan vi skicka massor med pingisbollar genom uppsugningsröret utan att det händer så mycket, men minskar vi arean på vår ledning så kommer fler och fler bollar att krocka med varandra och fler badbollar sätts i svängning av pingisbollarnas rörelse energi. Om vi nu kortsluter ledningen eller sätter någonting som suger i sig väldiga mängder pingisbollar så kommer det till slut att bli kaos bland badbollarna och strukturen rämnar till andra former. (I verkligheten är de små bollarna elektroner och de stora atomer i ett medium där elektronerna kan röra sig mer eller mindre obehindrat, luften är för tät att släppa igenom särskilt många av våra "golfbollar" därför måste de följa linjen med de ordnade badbollarna (atomer i metallen) När en atom svänger deffinierar vi det som värme om den gör det snabbt (och kyla om den rör sig långsammare än normalt) Ju mer energi som tillförs desto mer kan det eskalera och vår ledare blir varm när elektronerna trängs under trycket.
Detsamma händer i en resistor, men den är gjord att tåla mer och har som regel ett bestämt värde på hur mycket den krymper ned motorvägen för våra golfbollar mellan badbollarna som håller uppe banstrukturen.
(exakt hur mycket samt spänningsfall kan du mäta med en elektrometer eller se grovt med en cykel lampa och ett batteri, (som du säkert gjort i skolan )
Finns massor med skojiga laborationer man kan göra här om man vill lära mer.
Aja, som vanligt den främsta regeln, Ha kul! Mycket nöje med dina laborationer!
