Borde Sverige gå med i nato?

@IlyaZ:

En sak är då säkert om vi var medlem i Nato, då skulle vi slippa se ryssarna köra upp U-båtar på grund på militära skyddsområden i Karlskrona där besättningen står på U-båten med armarna i kors och gör Svenska militärledningen och politikerna till åtlöje inför resten av världen som gick därifrån med svansen mellan benen. Svenska politiker har alltid rövslickat ryssarna som fritt får göra vad dom vill i landet, när dom vill.

Det finns 100000 tals bevisa på att det inte går att blanda olika folkslag med olika kulturer i samma land. Se bara på Ryssland, Ukraina, Irak, Syrien, Turkiet, Etiopien, Somalia, Egypten och de andra som bråkar med anledning av olika sjuka religioners skull.

Alla vet varför England gjorde en Brexit och varför hälften 150 miljoner amerikanare hoppas på Trump (Bedrövligt bara att Trump gör bort sig i media hela tiden som lär gynna Clinton)

Kurder tar nu för sig i Turkiet och Syrien och Ryssland har intressen att bevaka i Syrien

Det mest kriminella man gjort var när politikerna i EU bakom ryggen på väljarna bestämde Schengen som gjort Sverige till en soptipp för lycksökande blivande bidragsturister som lärt sig att vägra gå av bussarna när flyktingboendet inte sett tillträckligt lyxiga ut, i stället för att ödmjukt tacka för att man fick komma in i landet. Därför skall Schengen förbjudas, gränserna stängas igen och låta dom som vållat problemen i hemländerna av religösa orsaker förbjudas att ta sig till andra länder. Platsade man inte i hemlandet, så platsar man heller inte i andra länder.
Vi livegna och förtryckta svenska aboriginer är de enda i EU som inte fått folkomrösta om invandringen, ändå klappar Löfven sig för bröstet och hävdar att Sverige är demokratins högborg. Soptipp.

Skulle det bli krig mellan Ryssland och Nato så vinner Nato.

Det här med Karlskrona var naturligtvis en allvarlig kränkning av svenskt territorium, men ser inte varför Sverige skulle ha gjort bort sig där. Tvärtom har man agerat korrekt. Om något var det oerhört pinsamt för Sovjetunionen. Sen är det en annan sak att, förmodligen andra länder, utnyttjat den "titta efter monster under sängen"-hysteri som uppstått, eller snarare som tagits fasta på av element inom svenska samhället. Något rövslickeri visavi Ryssland finns knappast. Det är USA som är husgud sedan mycket lång tid tillbaka.

Sovjetunionen löste frågan med folkgrupper genom att tilldela eller skapa republiker som styrdes av folkgrupperna utifrån de traditioner och den kultur som fanns där. Än idag finns i Europa en buddhistisk republik i Ryssland. Sen finns Tatarstan och republikerna i Kaukasus som visserligen också är sekulära, men där islam dominerar. Problem uppstår först när någon underblåser konflikt på etnisk basis. Västmakterna, inkl Saudiarabien, passade på i ett svagt läge för Ryssland och bidrog exempelvis till extremismen i Tjetjenien.

Trump gör inte bort sig i media, det är media som avsiktligt väljer sida. Men grejen är att det inte är presidenter som har makten, de är bara nickedockor åt ekonomiska intressen. Om Trumps politik skulle följa de spretiga löften han gett är allt annat än givet. Varken han eller Clinton klarar av att lösa problemen som pressar USA, eftersom de är blindade, beroende av och utgår från det ekonomiska systemet som skapar dem.

Sen det här med ekonomisk migration till Sverige, som påhejas av kapitalisternas partier under ideologisk täckmantel, används som ett verktyg för ägarklassen att pressa löneanspråken, höja konkurrenskraften, utsugningsgraden och därmed vinsterna. Se tex förslaget om "instegsjobb", men även utan det fylls arbetskraftsreserven på långsiktigt.

Utöver det finns människor med giltiga asylskäl, men det är en annan sak, de ska naturligtvis skyddas så länge hotet kvarstår, och sedan få hjälp med att återvända till sina hemländer.

Det skulle inte finnas några vinnare, bara förlorare. Åtminstone räknat bland vanligt folk. Sen finns det alltid de som är villiga att ta stora risker och satsa på att kunna göra en god förtjänst, vars hela affärsidé bygger på krig och förstörelse. Men, faktum är att kapitalismen, eller rättare sagt dess huvudaktörer, ställs mellan valet konkurs eller krig med jämna mellanrum. I det läget kan förlustminimeringen på båda sidor om myriaden aktörers bedömning sammantaget väga över till krigets fördel.

Så, utav Libyen och Syrien, vem drog det kortaste strået? Båda är i inbördeskrig, den ena har en ny FN-stödd regering och den andra samma diktatur styre som det hade innan. Vem har bäst chans att utvecklas i framtiden? Situationen i Libyen kan ju skita sig ännu värre än det gjort, men Syrien tror jag fasen inte kan bli mycket värre i dagsläget.

Libyen har flera regeringar, och man har närmast gjort ett Somalia av det som var Afrikas rikaste land. I Syrien har de fortfarande chansen att slippa det libyska scenariot.

Finns visst saker att hämta, men själv ser jag det som irrelevant precis här och nu, eftersom Ryssland fortfarande är, militärt sett, ganska svaga. Dock genomför dom en ganska kraftig upprustning, vilket såklart bör ligga till grund för en utvärdering om det framtida säkerhetsläget i vår del av Europa.

Det är självklart att vi borde gå med i NATO, prat om alliansfrihet är rent skitsnack. Sverige har inte varit alliansfritt på väldigt, väldigt länge och kommer inte vara det i framtiden heller. Nuförtiden finns det till och med på papper och pränt, det vill säga Lissabonfördraget. Vi har även andra säkerhetspolitiska åtaganden mot andra länder vilket såklart är en självklarhet eftersom vi lever på 2000-talet och annat hade varit i stort sett omöjligt.

Finns egentligen inga nackdelar heller för ett NATO-medlemskap, även om aftonbladets kultursida gärna påstår annat. Finns inga krav på att delta i anfallskrig på USAs anmodan (NATOs generalsekreterare är för övrigt från Danmark ), finns inga krav på att vi måste stödja kärnvapen eller ha kärnvapen på svensk mark, ej heller något krav på utländsk trupp på dito. Visst är NATOs rekommendation på försvarsbudget 2% av BNP, men det är ju inte något som följs som en dogma (och egentligen borde försvarsbudgeten ligga långt över 2%, särskilt om vi nu ska hålla på denna självlögn kallad alliansfri).

Det Trump gör är att han diskuterar det som de flesta (eller i varje fall många) säkerhetsexperter gjorde efter murens fall, och även in i vår tid (har dock minskat efter kriget Irak/Afghanistan). Kontentan är att NATO, enbart genom sin existens sätter press på de forna länderna i Warszawapakten, och för att främja samarbetet mellan ett Europa och Ryssland, borde USA gå ut ur NATO. Trump visar att han är villig att ändra USAs utrikespolitik drastiskt för att öka samförståndet inom världspolitiken, medan Clinton vill gå ännu längre i samma riktning. T.ex förespråkar hon en flygförbudszon i Syrien (vilket i reella termer betyder att hon vill skjuta ner Ryska plan över Syrien), är villig att nyttja kärnvapen mot Iran om de lyckas med sitt eget kärn(vapen?)program och därigenom hotar Israel och hon uppfattar cyberattacker mot USA vara likställda med markattacker och ska bekämpas medelst vapenmakt.

Men sen har ju Trump en lustigare frisyr än Clinton, och Comedy Central har lustig satir om honom och inte Clinton, så han måste ju vara sämre.