Är jag bortskämd? Har jag fel?

@Hummhumm: hur är det att vara sur för man ifrågasätter hur du värderar dina föräldrars slit?
Vad spelar det för roll om det är 8år sedan? nog fan har dom fått slita ihop pengarna vi något tillfälle.

Du ställde frågan om du har fel och är bortskämd,
Jag kan garantera att ditt svar när du har egna barn i tonåren kommer vara: JA

Men igen hur är detta ett problem om du har mycket pengar?
Har du mycket pengar kommer närmaste bank ge dig pengarna du vill ha på 2 sekunder så slipper du tjata på dina släktingar.

De flesta föräldrar som ger sina barn fonder av något slag brukar oftast ha tanken att det ska gå till något vettigt och viktigt. (Bostad, bil, studier osv). Om någon förälder har "pissig ekonomi", och gett dig fonder, så var nog inte tanken att du skulle köpa en leksak för 30 tusen. Om du behövde den för tex företag/filmskapande så hade ju köpt den genom företaget.

TS är inte bara bortskämd, TS är ju på gränsen till vidrig.

Edit: För övrigt tar det inte två månader att plocka ut pengar ur någon slags fond. Eller ja, om det inte är någon slags oklar Nigeria fond som investerar i valfri olaglig verksamhet. Men vad vet jag.

Utan att veta mer om TS ekonomi är det svårt att döma honom. Med det sagt lyser några ordentliga varningslampor, bara en sådan sak som att han är beredd att lägga cirka 30 000 på en professionell drönare utan att ha haft enklare sådana tidigare. Även det faktum att han inte enkelt kan få lös 4000 kronor tyder på att han lever hand till mun. Vilket förvisso inte är ovanligt bland studenter.. Så frågan är inte om TS är bortskämd, utan om han är omogen och impulsiv.

Och som nämnts i tråden, det bör inte vara några som helst problem att fippla ihop ett vettigt substitut för några hundralappar av en ordentlig plastkartong med tätslutande lock. Väskan är ändå så stor att den måste fraktas i bil, i.e. något som är ganska säkert i sig själv.

Nej. Jag har aldrig lånat pengar. Någonsin. Av någon. Inte ens CSN-lån.

Kommer från en familj av lägre arbetarklass. Växte upp mer eller mindre utan pengar, då båda föräldrarna var studenter ungefär fram tills att jag var 6-7 år och vid det laget hade samlat på sig en jävla massa skulder.

Började jobba som 16-åring och betalade 40% av min inkomst som hyra till föräldrarna. Inte fan har det någonsin varit snack om någon "fond" för varken mig eller min syster, inte heller såg vi barnbidraget, studiebidraget eller andra bidrag för någon av oss. Aldrig har tanken slagit mig en enda gång att fråga om ekonomisk hjälp från någon, utan allt jag har köpt har jag köpt för kontanter, inklusive samtliga telefoner, datordelar, etc.

Studerade till civilingenjör och under den tiden jobbade jag två extrajobb vid sidan om för att inte behöva ta lån från varken CSN eller någon annan. I detta var jag tvungen att flytta till Stockholm ensam, och har bott där/här sen dess. Har byggt upp min nuvarande välstånd utan utomstående hjälp.

8000 kr för en leksak för någon som verkar vara en 21-årig student men som lånar pengar friskt från familj. Ja, i mina ögon är det relativt bortskämt att ens tänka tanken att bränna 8000 kr som student på något man vill leka med. Men men, har du pengar i familjen så har du. Bortskämdhet sitter väl, precis som skönhet, i betraktarens ögon.

Däremot råder jag dig en sak; Låna aldrig pengar (förutom bil/bolån). Har du inte pengarna tillgängliga, även om de så är fast i en fond, köp inte vad du än ska köpa. Livet har ett roligt sätt att jävlas med folk på. Se till att alltid kunna betala allt cash, så mycket som det bara går. Blir alltid billigare, och man slipper all tjafs.