Hur f*n ska man kunna veta vad man vill plugga?

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Falkenberg
Registrerad
Maj 2002

Hur f*n ska man kunna veta vad man vill plugga?

Jag har jobbigt mycket ångest nu inför vad jag ska göra. Vad jag vet är att jag vill inte ha ett "outbildat jobb" mycket längre. Jag vantrivs inte med mitt jobb som truckförare, och jag hade nog inte vantrivts i en Expert-butik heller men det är för lite, måste finnas nåt bättre.

Problemet är dock att jag aldrig har haft några framtidsdrömmar, när man var liten och alla kompisar sa att dom ville bli brandmän, astronauter, fotbollsproffs osv. så levde jag för dagen, och gör väl det fortfarande. Jag förstår inte hur alla kan komma på det så lätt. Jag har lättast för språk men känns riktigt tråkigt att plugga, och att jobba med det också, har väl varit mest inne på copywrighter/översättare. Är mest intresserad av teknik; datorer, mobiltelefoner osv. så har funderat på nåt ingenjörsprogram men det känns överväldigande, har alltid avskytt matte så känns ju som att det går bort. Har funderat på marknadsföring, fotoutbildning, naturvård, digitalt skapande, allt mellan himmel och jord men lyckas alltid hitta mycket mer nackdelar än fördelar med allt.

Jag vet att jag bara behöver komma igång, då tycker jag det mesta är roligt. Har bara väldigt svårt för att komma loss med det mesta. Att vänta längre och "komma på vad jag vill göra" kommer inte funka, det vet jag, jag måste bara bestämma mig snart.

Vet inte vart jag vill komma med denna tråden egentligen men hade varit trevligt med lite av era berättelser. Vad har ni läst/läser ni? Varför? vad jobbar ni med? Har ni alltid vetat att ni ska läsa det ni läser eller var det impuls?

Dator: Antec P183, ASUS M4N72-E, AMD PhenomII X4 940 3GHz BE, 4GB DDR2, Gigabyte GeForce 260+
Kamera: Canon 80D, 10-22/3.5-4.5, Tamron 90/2.9 Macro, Speedlite 430EX II
Media: Playstation 4, Google Nexus 6p

Trädvy Permalänk
Hedersmedlem
Plats
Linköping
Registrerad
Apr 2004

Många använder också (om än kanske ofta ofrivilligt) metoden att börja läsa något, träffa andra studerande, inse att alla andra läser mycket roligare kurser och sedan byta själv. Det är svårt att veta vad som finns om man tittar utifrån.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Mar 2008

Jag hade en likartad kris. Jag var efter gymnasiet övertygad om att jag skulle bli programmerare, eftersom jag länge hade varit hobbyhackare. Jag pallade inte med högskolan: jag var lite för valpig och saknade tillräcklig disciplin, halkade efter i studierna och gav upp. Jobbade sedan med diverse okvalificerade saker i några år medan jag funderade på vad jag ville bli (för jag kunde ganska snart konstatera att jag inte ville vara "knegare"). Det tog ganska lång tid innan jag ens hade en aning.

Jag valde till slut att satsa på läraryrket, inspirerad av min bror som hade valt den vägen. Man brukar ju halvt på skämt, halvt på allvar säga att man blir lärare i brist på annat, men det var bara delvis bristen på alternativ som föranledde mitt val (jag hade ett riktigt bra högskoleprov i ryggen och kunde välja nästan vilken utbildning jag ville... ja, då fick jag sagt det också ).

Visst, löneutvecklingen hos lärare är inte den bästa (även om det finns många som har det mycket värre), och visst, utbildningen har med rätta fått mycket skit på vissa lärosäten. Och nej, man impar inte på sina nya bekanta om man säger att man är lärare, men ingen av dessa saker var nåt jag brydde mig om. Jag ville ha ett jobb jag trodde mig trivas med. Och givet en bra skola så kan ju ett lärarjobb både vara väldigt kul och ganska glidigt, och para det med 10 veckor ledigt varje år... jag menar, det kan inte bli fel.

Sagt och gjort så gick jag min lärarutbildning, och jag hade turen att välja ett av de bättre lärosätena i landet för den. Det har dock inte varit någon lätt resa, jag har flera gånger "krisat" och varit tveksam till om jag valt rätt. Dock kunde jag under mina senaste praktikperioder konstatera att jag både passar som lärare, och trivs med att vara det, vilket gav mig ny energi.

Så jag blev klar med den till slut... sånär som på 15 hp examensuppsats. En anställning kom i vägen. Jag har aldrig givit upp mitt hobbyhackande, och tack vare att jag förkovrat mig såpass som jag gjort, kunde jag landa ett jobb som programmerare, trots att jag inte har någon längre formell utbildning på området. Och än så länge trivs jag väldigt bra med det. Cirkeln är sluten.

Något som är viktigt att tänka på är att akademiska studier inom ett fack, och ett yrke inom detsamma, med stor sannolikhet ter sig väldigt olika. Att läsa till lärare är en sak. Att jobba som det en helt annan. Att läsa datavetenskap på universitetet är en sak. Att bygga mjukvara för att få mat på bordet är en väldigt annorlunda upplevelse.

På högskola lär man sig väldigt lite praktisk arbetskunskap, utan man lär sig istället "lite om mycket", fokuserat kring "högre koncept"/teoretiska kunskaper. Så, jag vet att jag inte gör det lättare för dig, men jag tycker det är viktigt att du delar upp din fråga om din framtid i två delar:
1) Vad kan jag tänka mig att studera i 3-5 år?
2) Kan jag sedan tänka mig att arbeta en längre tid med det jag har utbildat mig till?

Detta då så klart vid sidan om de rent praktiska frågorna rörande ens val: finns det någon bra utbildning som jag kan komma in på? Finns det några jobb?

Men sedan måste ju också tilläggas, att man faktiskt kan ta ett jobb på ett helt annat område än det man är utbildad inom - och faktiskt kan trivas utmärkt ändå! Något som jag och många andra är exempel på.

Jag avundas inte din situation på något sätt, faktiskt så lider jag med dig och önskar dig lycka till i din beslutsvånda. Valfrihet är en förbannelse...

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Maj 2003

Jag känner igen den känslan. Har inte heller några riktiga framtidsdrömmar, tar dagarna som de kommer. Är inne på min 4:e högskoleutbildning, iofs har alla varit inom området IT/data, men det har inte varit lätt att hitta rätt väg vilket jag tror/hoppas jag har gjort nu.
Efter gymnasiet var jag inte helt säker på att jag ville läsa något som har med IT att göra, jag tog det bara för att jag är någorlunda intresserad av det.
Började läsa Civiling data & elektronik på MDH eftersom det var en bred utbildning och tänkte att jag kunde välja inriktning senare. Under andra terminen kände jag att jag ville läsa medicinsk teknik och sökte då in på Civil. Elektronik på KTH, eftersom de hade den inriktningen där. Efter 2-3 veckor redan kände jag att det va helt fel och bytte till IT på samma skola bara för att ha nått att göra, tyckte att det va för teoretiskt och började jobba istället efter första terminen. Tog jobb som supporter för bredband och insåg att det här med nätverk och internet är ganska intressant, så jag sökte in på Datavetenskap inriktning nätverk på MDH och nu har jag 1 år kvar (av 3) är väl inte 100% på att det är rätt men det kommer ge jobb iaf.
Får se, kanske tröttnar efter 3 år och läser till flygplansmekaniker istället, vem vet

Det jag vill säga är att om du börjar en utbildning så måste du inte gå klart den om du inser att du inte gillar det. Det är lätt att söka om till året efter.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Feb 2004

Alla har inte framtidsdrömmar. Det är inget som krävs turligt nog. Är man bara lite småsugen på att plugga bara för att man tror det blir bättre så är det nog bäst att stanna kvar och vara nöjd med sin situation. Gräset är inte grönare på andra sidan. Får man väl mål och mening med sina framtidsplaner så är det en helt annan femma. Då är det givetvis värt att satsa.

"It's Tommy this, and Tommy that, And chuck him out the brute,
But it's 'Savior of his Country,' When the guns begin to shoot!"

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
~
Registrerad
Jul 2001

Känner igen mig själv i din situation ... Gick i närmare sju år och funderade på vad jag ville bli efter att ha lallat runt på McD i för många år, samt lite ströjobb: bl.a. truckförare ...
Var mest slumpen att jag blev arbetslös i vintras som fick mig att få tummen ur häcken och bestämma mig att skaffa mig en utbildning värt namnet. Lyckades få behörighet (slö som man var i skolan fick man IG i samhällskunskap på grund av ett arbete man inte lämnade in samt IG i lite blandade kurser som man sov bort) genom reell kompetens och ett meritvärde genom ett enda högskoleprov.

Ska nu börja plugga till gymnasielärare i engelska och svenska till hösten. Varför det blev gymnasielärare är helt enkelt för att det är något jag tror att jag skulle kunna jobba med resten utav livet. Lång semester, inga helger (åtminstone inte där man behöver åka till arbetsplatsen) och en lön man kan leva på. Dessutom behöver man inte ställa sig i duschen det första man gör när man kommer hem.
Viss influens kan väl medges att man fått från omgivningen där ens ena bror och den andre broderns fru, samt ett flertal av ens närmaste vänner är (eller är blivande) gymnasielärare ...
Ämnesvalen är helt enkelt för att jag tycker om språk och det är ämnen där jag känner att jag har minst att hämta upp från gymnasiet.

Är du, Elite, det minsta som jag så kommer du aldrig att "komma på" vad det är du vill bli när du blir stor. En utbildning är aldrig fel att ha ifall något oförutsett händer och även med en utbildning så finns inget som säger att du inte kan gå tillbaka och bli truckförare igen om du skulle längta till det igen.

Fedora, i3wm, Ansible, Vim, git, LaTeX - allt som behövs för att göra mig nöjd.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Falkenberg
Registrerad
Maj 2002

Tack för alla svar, man är ju inte ensam med beslutsångest iaf

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Crazy Ferret
Är du, Elite, det minsta som jag så kommer du aldrig att "komma på" vad det är du vill bli när du blir stor. En utbildning är aldrig fel att ha ifall något oförutsett händer och även med en utbildning så finns inget som säger att du inte kan gå tillbaka och bli truckförare igen om du skulle längta till det igen.

Nej det är jag helt medveten om, gäller nog bara att komma igång med nåt jag är intresserad av. Tänkte iaf skriva upp mig på Matte C på Komvux då många program jag kollat på kräver det, så har jag iallafall startat lite.

Dator: Antec P183, ASUS M4N72-E, AMD PhenomII X4 940 3GHz BE, 4GB DDR2, Gigabyte GeForce 260+
Kamera: Canon 80D, 10-22/3.5-4.5, Tamron 90/2.9 Macro, Speedlite 430EX II
Media: Playstation 4, Google Nexus 6p

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Södertälje
Registrerad
Jul 2008

kände lite samma sak inför gymnasiet o valde IT linje för datorer va ju skitkul :P. Hoppade av efter 2 år (nu kommer nån säga att jag skulle orkat sista året.. ^^ ) och jag har fler jobb än jag behöver. Får jag arslet ur vagnen o skaffar körkort kan jag välja ännu fler.

Jobbar på en golfbana som greenkeeper och jag stormtrivs. Helger är det livsmedelbutik. Jag gillar vanliga knegjobben och det duger för mig.

Men som sagt, ta nåra kurser o känn på. Duger det inte hoppa av eller byt till nån annan

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Elite
Tack för alla svar, man är ju inte ensam med beslutsångest iaf

Nej det är jag helt medveten om, gäller nog bara att komma igång med nåt jag är intresserad av. Tänkte iaf skriva upp mig på Matte C på Komvux då många program jag kollat på kräver det, så har jag iallafall startat lite.

Vilket är helt rätt väg, säger jag.
Läste själv brett och brett två år på komvux, bl.a. för att öppna upp och läsa upp så att man kunde välja från en större mängd utbildningar när man väl någolunda hade bestämt sig samt tiden var kommen.

Nu läser jag än en gång brett på öppen ingång och kommer ha god tid på mig att bestämma mig för om jag vill bygga raketer eller hoppa ner i hål i marken med hacka och spade, kanske t.o.m. att jag föredrar sitta på kontor. Allt är öppet.

Gymnasiets matematik C är för övrigt en rolig kurs, man börjar äntligen få möjlighet att toka sig lite på papperet och famla med lösningar som faktiskt leder någon vart trots sin till synes motsägelsefulla natur.
Leka lite.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jan 2008

du kan ju alltid ta det yrket där man gör ingenting och tjänar skit bra;) det hoppas iaf jag få när jag tar studenten om 1 år! återstår att se om jag får det.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av turbi
du kan ju alltid ta det yrket där man gör ingenting och tjänar skit bra;) det hoppas iaf jag få när jag tar studenten om 1 år! återstår att se om jag får det.

Politiker?

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Jan 2008
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Alakai
Politiker?

kanske! men då måste man ju vara bra på att snacka skit och det är kanske inte min bästa sida, men har hört att man kan träna upp denna sida;)

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Umeå
Registrerad
Dec 2006

Jag gick nyss ut mitt tredje år på gymnasiet. Jag gick ett teknikprogram och nu har jag kommit in på Datanätteknik i Jönköping. Jag kommer flytta väääääldigt långt ifrån någon jag känner.

Jag har ingen aning om hur högskolestudier kommer vara, är det out-of-this-world-svårt? Jag kände samma sak för gymnasiet, jag frågade mig själv "kommer jag klara av det?" I retrospect tyckte jag gymnasiet var roligt och inte "lätt" men managable.

Hur är högre studier? Jag blir mer och mer nervös desto mindre det blir kvar av sommarlovet

MSI Z77A-G43 | Intel i5-3570K 4.2GHz | Corsair Vengeance 16GB 1600mhz | GeForce GTX 1070 | ADATA SU800 128GB SSD | Hitachi HDP725050GLA360 500GB | Seagate Desktop SSHD ST4000DX001 4TB | SB XtremeGamer | Corsair TX650W | 24" XL2411T 120hz lightboostad

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Sep 2005

Gillar du datorer och teknik så satsa på att bli Nätverkstekniker eller Systemadministratör. Finns utbildningar för detta på flera högskolor i sverige. Då får du hålla på med teknik hela dagarna och inte speciellt mycket matte, beroende på vart man läser och vilken inriktning.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
-
Registrerad
Dec 2004

Själv är jag också i lite av samma situation.

Jag har för tillfället jobb, ett bra betalande sådant. Men jag vill VERKLIGEN inte vara knegare längre.

Jag sitter och tänker om kontor, eller ITlandskap.
Men frågan är om det gör någon skillnad i långa loppet, kommer jag att bli gladare av detta?

Vem fan vet.

Det jag vet är att jag måste sluta lata mig med körkortet, alltid haft det så bra att man har haft någon att samåka med, och har aldrig haft ett brinnande intresse för fordon, så det har alltid blivit att man har skippat det.

Jag är nästan helt säker på att en annan sorts jobb skulle göra susen för mig, men på samma gång så är jag ju en kräsen jävel. Så vem vet, man kanske bara spenderar ett par år för att bli olycklig igen?

Det fanns en gång en båt...

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Sep 2005
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Allexz
Själv är jag också i lite av samma situation.

Jag har för tillfället jobb, ett bra betalande sådant. Men jag vill VERKLIGEN inte vara knegare längre.

Jag sitter och tänker om kontor, eller ITlandskap.
Men frågan är om det gör någon skillnad i långa loppet, kommer jag att bli gladare av detta?

Vem fan vet.

Det jag vet är att jag måste sluta lata mig med körkortet, alltid haft det så bra att man har haft någon att samåka med, och har aldrig haft ett brinnande intresse för fordon, så det har alltid blivit att man har skippat det.

Jag är nästan helt säker på att en annan sorts jobb skulle göra susen för mig, men på samma gång så är jag ju en kräsen jävel. Så vem vet, man kanske bara spenderar ett par år för att bli olycklig igen?

Tja, ett jobb är alltid ett jobb. Det ska vara jobbigt mer eller mindre. I 9 fall av 10 så ser det samma ut, alla sitter och drömmer om sin semester. Det svåra är att hitta det man verkligen brinner för, så att det känns som en dans på rosor att slita 12 timmar om dygnet

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sthlm
Registrerad
Jul 2004

Jag kollade på Star Trek när jag var 7-8 år. Allt som behövdes.

Ska börja på en masterutbildning inom aerospace enginnering nu i höst

[QX6700 @ 3.20Ghz - Tuniq Tower 120 - Abit IN9 32X MAX nForce-680i SLI - 4x1024 PC2-6400 Team Xtreem @ 800Mhz 3338 - GTX260 216 SLI @ 690/1440/2170 - 2x74GB Raptor - Tagan TurboJet 1100W - 6x TT Blue Led VR - CoolerMaster Stacker 830 Evolution - Samsung SH-S183A SATA - Dell UltraSharp 3007WFP-HC - Logitech Z-5500]

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sthlm
Registrerad
Jun 2003

Man arbetar för att leva, inte tvärt om.

Med det sagt så ska man välja något där man inte lider fruktansvärt varje dag på sitt jobb, och där man tjänar bra.

Folk får dock sluta larva sig med att få ångest över valet av utbildning. Hade valet inte funnits, och staten hade sagt "Du ska läsa till dagisfröken", då hade man funnit sig i det och varit lycklig. Men alla dessa val, med utbildningar som i slutändan leder till samma sak, är av ondo. Valet befriar inte.

Men ni är sjukt jävla lata och använder ångest och villrådighet som ursäkt för detta. Gilla läget och skaffa en examen - alternativet är ICA för resten av livet - om det inte ger ångest så vet jag inte vad :p.

Intel 7700 | 16 GB RAM | RX 570 Mini | HDPlex 160W | Logic Supply MC600

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Mar 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Allexz
Själv är jag också i lite av samma situation.

Jag har för tillfället jobb, ett bra betalande sådant. Men jag vill VERKLIGEN inte vara knegare längre.

Jag sitter och tänker om kontor, eller ITlandskap.
Men frågan är om det gör någon skillnad i långa loppet, kommer jag att bli gladare av detta?

Vem fan vet.

Det jag vet är att jag måste sluta lata mig med körkortet, alltid haft det så bra att man har haft någon att samåka med, och har aldrig haft ett brinnande intresse för fordon, så det har alltid blivit att man har skippat det.

Jag är nästan helt säker på att en annan sorts jobb skulle göra susen för mig, men på samma gång så är jag ju en kräsen jävel. Så vem vet, man kanske bara spenderar ett par år för att bli olycklig igen?

Du låter ungefär precis som mig. Jag har bara knegat i ett år, tanken var bara att jag skulle göra det för att sedan plugga vidare. Jag sökte Civ. Datateknik på KTH men hamnade på reserv-listan, och chansen att jag kommer in är nog inte så stor. Men den utbildningen sökte jag mest för att komma igång och plugga. Var inte alls säker på valet mer än att datorer och matte, det är vad jag kan tänka mig att plugga, men vad man sen blir det vet jag inte.

Vad jag vet är jag en person som gärna har lite problemlösningar i mitt jobb, bara sitta och göra samma sak på jobbet var eviga dag funkar inte för mig. Jag vill gärna skapa något, gärna som har betydelse. Som ett program till datorn eller att utveckla tekniska prylar. Man vad det är för typ av jobb och vad man ska gå för utbildning för att nå det har jag ingen aning om.

Förmodligen så jobbar man ett år till och funderar mera, jag är ju bara 20 än så jag är ju inte i något kristillstånd.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örebro
Registrerad
Jul 2004

Prova på lite olika saker. Förra våren bestämde jag mig för att ta en tugga ur mediakommunikationsvetenskap. Det visade sig senare att det inte var någonting för mig. Nu i höst ska jag prova på att plugga till cnc-tekniker istället. Vem vet? Det kanske visar sig vara otroligt intressant och stimulerande.

Testa dig fram. Det finns otroligt småkurser. Testa någon 30p-kurs över en termin eller nåt. Verkar det vara roligt är det bara köra på ett helt program.

Det var High noon. Om solen i Africa en truckförare kommer från East till Weast på huvudvägen. och exact vid eqvatorn vid Africa. Landskapet är totalt slät.
-haxorn

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Mo0rbid
Jag gick nyss ut mitt tredje år på gymnasiet. Jag gick ett teknikprogram och nu har jag kommit in på Datanätteknik i Jönköping. Jag kommer flytta väääääldigt långt ifrån någon jag känner.

Jag har ingen aning om hur högskolestudier kommer vara, är det out-of-this-world-svårt? Jag kände samma sak för gymnasiet, jag frågade mig själv "kommer jag klara av det?" I retrospect tyckte jag gymnasiet var roligt och inte "lätt" men managable.

Hur är högre studier? Jag blir mer och mer nervös desto mindre det blir kvar av sommarlovet

Om du tagit förberedande mattekursen så har du ett hum om hur det kommer bli, om du helt enkelt bara dubblar takten.
Sure, det kan bli intensivt ibland, men låser man in sig för hemmastudier i en vecka så klarar man det som en stålman, och man får lite andrum därefter.
Skillnaden mellan varje stadie är i stort sett konstant, tycker jag. Från mellan till hög var det en litet hopp och det klarade man, likadant gymnasiet.

Skillnad däremot är väl att man får studera djupare i färre ämnen åt gången, vilket kan vara skönt för oss som är lite långsamma i svängarna och har svårt hålla reda på fler saker än en. Positiv bieffekt är att det är lättare komma ihåg samt att det är lättare känna av hur man ligger till jämfört studieplan och övriga. De flesta verkar tycka att högskolestudier är lättare av just denna anledning.

Bra regel; "Om någon annan klarat det, så kan även jag".

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Maj 2004

Högskolan har väl framförallt högre tempo.
Sedan finns det två sorters kurser, logiska och memorering.

För den senare är det bara att bita ihop och köra på. Den första, ja där är det lurigare. De är de enklaste kurserna enligt mig, men jag har många elever som kuggar tentor (~50% kugg på grundläggande matte och mekanikkurserna)
När jag rättar en tenta och eleven får 0/25 poäng så fattar jag inte vad som har hänt.

Själv brukar jag plugga tills jag förstår allt på en intuitiv nivå, och då är det omöjligt att glömma. Allt för ofta ser jag elever som bara försökt memorera en metod för att lösa problem, och om uppgiften har en liten variation så har de inte en chans, och det hela skenar iväg i någonting totalt orimligt.

Ett praktexempel på detta gäller att räkna ut tyngdpunkt för simpla geometrier (med formelsamling i hand).. det är helt otroligt hur inte alla kan klara det. Säkert en 30% som gör helt galet på en sån sak. Det är ett jäkla viktat medelvärde! Det handlar då fan inte om bristande mattekunskaper.. utan.. ja jag vet inte.

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Okt 2004
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Micket
Högskolan har väl framförallt högre tempo.
Sedan finns det två sorters kurser, logiska och memorering.

För den senare är det bara att bita ihop och köra på. Den första, ja där är det lurigare. De är de enklaste kurserna enligt mig, men jag har många elever som kuggar tentor (~50% kugg på grundläggande matte och mekanikkurserna)
När jag rättar en tenta och eleven får 0/25 poäng så fattar jag inte vad som har hänt.

Själv brukar jag plugga tills jag förstår allt på en intuitiv nivå, och då är det omöjligt att glömma. Allt för ofta ser jag elever som bara försökt memorera en metod för att lösa problem, och om uppgiften har en liten variation så har de inte en chans, och det hela skenar iväg i någonting totalt orimligt.

Ett praktexempel på detta gäller att räkna ut tyngdpunkt för simpla geometrier (med formelsamling i hand).. det är helt otroligt hur inte alla kan klara det. Säkert en 30% som gör helt galet på en sån sak. Det är ett jäkla viktat medelvärde! Det handlar då fan inte om bristande mattekunskaper.. utan.. ja jag vet inte.

Ett klassiskt exempel är ju dem som endast gjort alla extentor om och om igen i tron att det är den typen av tal som kommer på tentan. Då när de gör en lite förändring i årets tenta kuggar de i princip alla frågor då de endast kunde lösa problem uppställda på sättet extentorna gjort.

Spel: Dell U2412M -:::- Intel i5 2500k, Corsair XMS3 16 GB 1600 MHz Ram, Samsung 830 256 GB, Asus P8P67-M B3, MSI GTX 660 Ti OC
Laptop: 2012 Macbook Air 13"

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
sthlm
Registrerad
Apr 2002

precis som du har jag aldrig haft några drömmar om vad jag vill bli. Har alltid varit teknikintresserad och lätt för matte(även fast jag inte tycker det är speciellt kul). Ska börja mitt 4e år på maskinteknik nu, men vet egentligen fortfarande inte om det är det jag vill hålla på med. Vet knappt vad man gör "en dag på jobbet" som maskiningenjör

Deck me out

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Sthlm
Registrerad
Jun 2003
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Derox
Ett klassiskt exempel är ju dem som endast gjort alla extentor om och om igen i tron att det är den typen av tal som kommer på tentan. Då när de gör en lite förändring i årets tenta kuggar de i princip alla frågor då de endast kunde lösa problem uppställda på sättet extentorna gjort.

Så länge som kursplanen och dess mål inte förändrats så ska tentorna ha samma innehåll (alltså typ av uppgifter) som tidigare. Personligen höjde jag mitt snittbetyg från strikt 3 till 4-5 när jag började med gamla tentor som det huvudsakliga tentapluggandet. Det är vad jag tipsar folk om som ska börja studera. Fast ditt exempel kanske rör något humanistiskt ämne (eller motsv)?

Intel 7700 | 16 GB RAM | RX 570 Mini | HDPlex 160W | Logic Supply MC600

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Okt 2004
Citat:

Ursprungligen inskrivet av superapan
Så länge som kursplanen och dess mål inte förändrats så ska tentorna ha samma innehåll (alltså typ av uppgifter) som tidigare. Personligen höjde jag mitt snittbetyg från strikt 3 till 4-5 när jag började med gamla tentor som det huvudsakliga tentapluggandet. Det är vad jag tipsar folk om som ska börja studera. Fast ditt exempel kanske rör något humanistiskt ämne (eller motsv)?

Nepp, tänker mest på Cellbiologin samt några mattekurser. Samma typ av uppgifter betyder inte att det är samma uppgifter på tentorna. Folk brukar stirra sig blinda på just de uppgifterna istället för att lära sig metoderna. Kan man metoderna kan du lösa alla uppgifter, dock är det oftast svårt att lära sig metoderna genom extentor då varje uppgift brukar ha en egen "twist".

Spel: Dell U2412M -:::- Intel i5 2500k, Corsair XMS3 16 GB 1600 MHz Ram, Samsung 830 256 GB, Asus P8P67-M B3, MSI GTX 660 Ti OC
Laptop: 2012 Macbook Air 13"

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jan 2003
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Micket

Själv brukar jag plugga tills jag förstår allt på en intuitiv nivå, och då är det omöjligt att glömma. Allt för ofta ser jag elever som bara försökt memorera en metod för att lösa problem, och om uppgiften har en liten variation så har de inte en chans, och det hela skenar iväg i någonting totalt orimligt.

Ett praktexempel på detta gäller att räkna ut tyngdpunkt för simpla geometrier (med formelsamling i hand).. det är helt otroligt hur inte alla kan klara det. Säkert en 30% som gör helt galet på en sån sak. Det är ett jäkla viktat medelvärde! Det handlar då fan inte om bristande mattekunskaper.. utan.. ja jag vet inte.

Själv har jag viss problem med matematik.
Kemikursen när jag gick naturvetenskaplig komplettering gick åt helvete.
Man har en uppgift, man har formelsamlingen, allt man egentligen behöver göra är att fylla i rätt siffror på rätt ställen så får man svaret.
Likförbannat så fick jag resultat som även jag själv insåg var helt orimliga.

Belysningstekniker låter väl lagom flummigt?
signature your as this use backwards this read to enough dumb were you if

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av mortifer666
Själv har jag viss problem med matematik.
Kemikursen när jag gick naturvetenskaplig komplettering gick åt helvete.
Man har en uppgift, man har formelsamlingen, allt man egentligen behöver göra är att fylla i rätt siffror på rätt ställen så får man svaret.
Likförbannat så fick jag resultat som även jag själv insåg var helt orimliga.

Huvudproblematiken ligger då i att man tror att metamtik är att pluppa i rätt siffror i en formel, liknande man pluppar pluppar i sin bingolottolott.
Matematik är i själen något helt annat än siffror och formler. Matematik är förhållanden, härledningar och mycket likt att väva/sticka/knyppla.

Stickning, inte bingolotto.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Falkenberg
Registrerad
Maj 2002
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Alakai
Vilket är helt rätt väg, säger jag.
Läste själv brett och brett två år på komvux, bl.a. för att öppna upp och läsa upp så att man kunde välja från en större mängd utbildningar när man väl någolunda hade bestämt sig samt tiden var kommen.

Nu läser jag än en gång brett på öppen ingång och kommer ha god tid på mig att bestämma mig för om jag vill bygga raketer eller hoppa ner i hål i marken med hacka och spade, kanske t.o.m. att jag föredrar sitta på kontor. Allt är öppet.

Gymnasiets matematik C är för övrigt en rolig kurs, man börjar äntligen få möjlighet att toka sig lite på papperet och famla med lösningar som faktiskt leder någon vart trots sin till synes motsägelsefulla natur.
Leka lite.

Har börjat läsa Matte C på distans nu iallafall så ett steg närmre vad det nu är man söker iaf

Har kikat på arkitekt också, vilket utöver Matte C kräver antingen Naturkunskap B eller Kemi A och Fysik A av de kurser jag inte har läst. Vad tror ni är lättast att läsa på distans? Kemi A och Fysik A eller Naturkunskap B?

Dator: Antec P183, ASUS M4N72-E, AMD PhenomII X4 940 3GHz BE, 4GB DDR2, Gigabyte GeForce 260+
Kamera: Canon 80D, 10-22/3.5-4.5, Tamron 90/2.9 Macro, Speedlite 430EX II
Media: Playstation 4, Google Nexus 6p

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
BIOS
Registrerad
Sep 2007
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Alakai
Om du tagit förberedande mattekursen så har du ett hum om hur det kommer bli, om du helt enkelt bara dubblar takten.
Sure, det kan bli intensivt ibland, men låser man in sig för hemmastudier i en vecka så klarar man det som en stålman, och man får lite andrum därefter.
Skillnaden mellan varje stadie är i stort sett konstant, tycker jag. Från mellan till hög var det en litet hopp och det klarade man, likadant gymnasiet.

Skillnad däremot är väl att man får studera djupare i färre ämnen åt gången, vilket kan vara skönt för oss som är lite långsamma i svängarna och har svårt hålla reda på fler saker än en. Positiv bieffekt är att det är lättare komma ihåg samt att det är lättare känna av hur man ligger till jämfört studieplan och övriga. De flesta verkar tycka att högskolestudier är lättare av just denna anledning.

Bra regel; "Om någon annan klarat det, så kan även jag".

Beror också på om man går på civill eller högskoleingenjör. Civill har högre tempo.

Visste inte heller vad jag skulle bli när jag slutade gymnasiet. Valde teknik linjen bara för att föräldrarna sa att det är bäst, sen var man intresserad av teknik med. Gjorde alla Matte från A-E och Fysik A-B o Konstruktion A-B. Trodde inte jag skulle klara matte C då jag inte är haj på matte, men klarade det ändå. Sen gick det fort hahaha. Valde iaf högskoleingenjör i datateknik och trivs än sålänge. Dock är det inte lätt, högre tempo än på gymnasiet såklart.

Intel Core 2 Q6600 G0 2.4Ghz@3,6Ghz | Tuniq Tower 120 |Gigabyte GA-P35-DQ6 | 4x1gb Corsair XMS2-6400 CL4
| XFX GTX260+ 896MB | Antec Three Hundred | Corsair HX520 | Intel 510 120GB | Samsung Spinpoint F1 750GB | Samsung Spinpoint F3 1TB | Windows 7 Pro x64