EU-kommissionen har inlett en förundersökning mot Telegram, rapporterar Financial Times. Anledningen är misstankar om att företaget har ljugit om hur många användare tjänsten har i EU/EES. Företaget påstod tidigare i år att det har 41 miljoner användare, vilket är färre än de 45 miljoner som skulle innebära att de strängare reglerna för stora plattformar under rättsakten om digitala tjänster (DSA) börjar gälla.
Kommissionens talesperson för digitala frågor, Thomas Regnier, säger till tidningen att utredarna ska göra en egen mätning av antalet användare för att avgöra om företaget har försökt kringgå lagen. Om det visar sig att Telegram i själva verket har fler än 45 miljoner användare kan det straffas både för att ha ljugit om det och för att inte ha följt reglerna.
Bland reglerna för så kallade mycket stora onlineplattformar märks till exempel krav på att rapportera brott som upptäcks på plattformen. Plattformarna måste ”vidta åtgärder mot risker kopplade till spridning av olagligt innehåll online och negativa konsekvenser för yttrandefriheten och informationsfriheten” och ”ha mekanismer där användarna kan anmäla olagligt innehåll och de ska snabbt reagera på anmälningarna”.
Telegram är känt för moderering med en minst sagt lätt hand och även om företaget då och då stänger kanaler som till exempel har använts av kriminella är det välkänt att det så att säga är högre i tak än på till exempel Facebook och X.
Telegrams vd Pavel Durov arresterades av fransk polis den 24 augusti. I onsdags väckte åklagare åtal, och anklagar honom för medhjälp till brott som distribution av barnpornografi, illegala droger och hackermjukvara. Åtalet gäller även vägran att hjälpa myndigheter i sina brottsutredningar. Pavel Durov har släppts mot borgen men måste stanna i Frankrike.
Arresteringen av Pavel Durov diskuterades så klart flitigt på nätet, och bland annat Elon Musk skrev ”#freepavel” i ett inlägg på X. Många undrade varför just Telegram och inte till exempel Whatsapp, Signal eller Imessage som också används av kriminella och har totalsträckskryptering. The Verge har frågat experter på bland annat Citizen Lab, och förklarar skillnaden.
Telegram är dels inte huvudsakligen en tjänst för privata meddelanden mellan individer och i små grupper. Tjänstens öppna grupper kan ha upp till 200 000 medlemmar och används för att sprida information (och desinformation), mer som ett socialt nätverk. Kommunikationen i grupper är aldrig totalsträckskrypterad, och i privata meddelanden måste användarna manuellt slå på funktionen. Därför har företaget de facto möjlighet att moderera, men gör det inte.
