Ta-i-elementet-med-jämna-mellanrums-metoden.

Det spelar roll. Sker utjämningen långsammare så utvecklas lägre effekt i den känsliga komponent som råkar agera ledare vid utjämningen.

För att blixturladdningar är det som är skadligt för elektroniken., och kan ställa till med rejäl skada om den träffar på fel ställe.

Metallställningen till det bordet blir en bra referenspunkt att nyttja.
Jag hade även dragit en ledning mellan en av moderkorts-distanserna och ställningen så att moderkortets jordplan alltid håller samma potential som ställningen.

Installerade expansionskorts metallfästen hade jag också sett till att dem har en galvanisk kontakt med ställningen.
Likaså nätaggregatets chassi i galvanisk kontakt med ställningen.

Ett typiskt datorchassi har mer i uppgift än att bara agera byggnadsställning. Det är bland annat att se till att alla installerade komponenter har samma jordplan. Ett typiskt datorchassi agerar även EMI-sköld , men det är ett annat mindre bekymmer för en annan tråd.

Det fungerar.
Men ståltråd? Räcker gott men en enkel kopparledning. Men har du inget annat än ståltråd så fungerar det utmärkt.

tar det nog lite tydligare...
ifall han satt i nätagget och har det ikopplat med ström tillfälligt så laddar chassiet ur sig till en låg volt vilket då ger en effekt liknande ett esd armband eller ?
då kan han ha armen på det när han rör komponenterna för första gången då denna jordning kommer vara där när komponenterna väl sitter i datorn.
Han borde ju få en väldigt låg spänningsskillnad isåfall eller ?
mina grejer funkar då ännu med den metoden att tillfälligt ladda ur sig själv genom jordningen till chassiet och sedan ta på ett flertal komponenter medans man håller på o packa upp grejerna ^^.

Stämmer mycket bra.

Då ställningen redan har en rätt trevliga skåror för anslutning av diverse saker, kanske du bara behöver knöla in en mutter och skruv av lämplig sort, och ansluta allt du behöver till den skruven.
Det blir då en terminal-skruv. Bara att "muttra dit" alla tänkbara kablar, sladdar och annat som kan tänkas behöva samma potential som bordet.

Tips:
http://www.kjell.com/sortiment/el/biltillbehor/kabelskor/kabe...

Men blixturladdning kan det ju bara bli när man kopplar in armbandet i chassit. När detta sedan är anslutet lär inga blixturladdningar hända. Och tidigare i tråden när jag frågade vad motståndet faktiskt gör för skillnad då greppet på klämman inte är isolerad så sade du ju att denna urladdning mot chassit inte är någon fara.

Så... Är det ingen fara med dessa urladdningar vid inkopplandet av klämman och de sällan händer annars så kommer ju frågan upp igen. När är motståndet i armbandet egentligen användbart?

Allright. Plausable, but rare. Det är väl inte så ofta man är kopplad till jord ändå när man pillar med datorn om man inte satt ESDarmbandet till jord istället (vilket såklart ändå bara är fel) men då hjälper det ju ändå inte för det är då inte kopplat till den del man ska vara skyddad från iaf ;).

Begreppet som brukar användas för det du vill ha är en "jordfläta", dvs en punkt där du förbinder en punkt till en annan med en bra ledare så att delarna får samma potential, vilket gör att ESD inte kan inträffa och andra elektriska praktikaliteter.

Nästa fråga: är alla fästpunkter på moderkortet även jordpunkter? Om man läser ATX-specifikationen så står det faktiskt inget specificerat om detta, så det är inte på förhand obligatoriskt för varken moderkorts- eller chassitillverkare att anta detta (om någon har en länk till en officiell standard där det står att alla fästpunkter måste vara jordade så tittar jag gärna på den). Dock hjälper det till med att t ex hålla nere fältstörningar (vilket krävs för interoperabilitetscertifiering runt om i världen), och på många/alla av hålen på moderkortet så ser man ordentliga "metallringar", dels för stöd, men även för ledande sammankoppling.

Jag har aldrig sett en moderkortsdistans som inte varit ledande, med underförstådd tanke att det ska förbinda chassit galvaniskt med fästpunkterna. Du kan utgå ifrån att alla monteringshål med just sådan metallring runt (vilket innefattar alla fästhål på de moderkort jag kan se, på internet och här hemma) är jordpunkter. Det bör då alltså räcka med att förbinda endast en av dessa punkter med en jordfläta till chassits ledande delar, där eventuella problem skulle kunna komma gällande gränsvärden för fältstörningar, men eftersom det du visar på bilden ändå är helt öppet så kommer sådana uppstå likväl (och inte vara några problem i praktiken om du inte har känslig utrustning nära, och i så fall hade du redan varit medveten om problematiken ).

Vad är det för "chassi"? Jag har svårt att se att designen skulle godkännas i tester för elsäkerhet, fältstörningar och annat.

Det är helt riktigt att motståndet inte spelar in ett iota just när man fäster klämman, om den del av krokodilklämman som man håller i inte är elektriskt isolerad. Utjämnande ström kommer gå genom klämman och rakt in i dina fingrar istf att ta den jobbiga vägen förbi motståndet. Detta gäller även i övriga fall: tar du med din hand direkt på en komponent så kvittar det att du är förbunden till en helt annan jordpunkt via ett motstånd — potentialskillnaden mellan dig och komponenten kommer utjämnas med en ström direkt mellan dig och komponenten, precis som du resonerade dig fram till.

Min förståelse av motståndets funktion är att det är en säkerhetsfunktion (och enbart detta: de som säger att det är för att det ska bli långsamma urladdningar behöver motivera detta bättre — detta är en bieffekt, och inte speciellt viktigt, skulle jag säga): om någonting felar så att du kommer åt t ex vägguttagets 230 V-lina/chassit blir strömförande/annat, så ska motståndet på ~1 MΩ göra sitt bästa för att skydda dig. I = U / R — med väldigt låg resistans så blir det en himlans massa ström som går genom kretsen som består av bl a din kropp. Väldigt onyttigt, potentiellt väldigt dödligt.

Samtidigt så är ju hela idén med snöret att ström ska passera så att potentialskillnader kan utjämnas. Vad hände här? Jo, resistorn kommer efter bästa förmåga skydda dig från rena elfel från främst lågspänningsdelar (som kan vara högst farliga även om de för ett otränat öra låter ofarliga), men utjämnande högspänningsströmmar (som kan vara ofarliga även om de för ett otränat öra låter farliga) från potentialutjämningen mellan dig och komponenterna kommer passera utan större problem, vilket gör att dessa potentialskillnader snabbt laddas ur. I ett "spänningsskillnad vs tid"-diagram skulle kurvan först vara brant neråt och sedermera plana ut mot tidsaxeln, så att säga. Från http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/capdis.ht...:

Spänningsskillnad (V_C) är exponentiellt avtagande över tid under en sådan här urladdning. V₀ är initial spänningsskillnad, t = 0 är ~när man rör komponenten. Notera också att tidskonstanten är 1/RC, så visst, urladdning sker som en konsekvens långsammare med högre R.

Den konceptuella skillnaden mellan strömmarna från vägguttaget och den mellan dig och komponenten är att potentialskillnaden mellan dig och komponenten snabbt kommer avta när laddningarna balanseras era kroppar emellan så att den utjämnande strömmen snabbt minskar (när laddningarna balanserats behöver ju ingen ström längre flyta), men mot vägguttaget så kommer strömmen pumpa genom din kropp tills proppen går (eller eventuell jordfelsbrytare kickar in), då spänningsskillnaden inte går mot 0 med tiden (vägguttaget kan i sammanhanget ses som en oändlig laddningsreservoar, om man strikt vill använda kondensatormetaforen).

Om man jobbar med saker där det finns farliga spänningar som är klart högre än 230 V, borde man inte ha större motstånd i "snöret" då? Jo, och det har man (här rekommenderas på 0.75 MΩ för varje multipel av 250 V — att anti-ESD-snöre som standard är 1 MΩ är ett bra närmevärde). I allmänhet så kan man säga att det inte är trivialt att hantera högspänningselektronik. Det finns en enormt bra anledning till att t ex CRT-apparater väldigt tydligt skriver att man inte ska öppna skalet och pilla om man inte är jäkligt tränad på just högspänning. Tror man något annat så saknar man ödmjukhet inför området, och bör därmed ändå inte ge sig på att pilla på sådana komponenter. Jag har gjort det innan jag förstod konsekvenserna, men vem har inte gjort dumma saker i sin ungdom?

Jag är väldigt öppen för rättningar ovan. Jag ville skriva detta då jag inte hittat någon längre utläggning gällande vad motståndets funktion i ett anti-ESD-snöre faktiskt är.

Ifall man vill argumentera för att funktionen främst är för att jämna ut spänningsskillnader långsamt så vill jag se en referens som inkluderar ett fysikaliskt resonemang i detta, för det är lätt att hitta personer som utan hänvisning säger att det ska vara så (inklusive personer som jobbat med elektronik), men jag finner det omöjligt att hitta någon faktisk motivering (säkerhetsfunktionen är därmed explicit utskriven i standarder, lätt att fysikaliskt motivera, och motiverar själva valet av motståndets storlek). När en komponent laddas ut mot din hand så bör kopplingen till jord via armbandet inte spela någon roll: utjämningen kommer ske mot din kropp, som i sig har en kapacitans att ladda upp, som därefter kan utjämnas mot jord. Komponenten bör inte hinna "se" jordkopplingen förrän det är för sent. Tanken är att komponenten långsamt ska ha introducerats till referenspotentialen innan man börjar pilla med den.

Om alla distanser är förbundna med jordplanet så räcker det ur ESD-hänsyn att koppla en av dem till jord, då alla är förbundna och ändå kommer anta samma potential. Däremot kanske det skulle kunna påverka mängden fältstörningar, men som sagt: utan känslig mätelektronik runt omkring så tror jag inte det blir några praktiska bekymmer.

Men säkrast är man om man förbinder alla distanser, givetvis; då slipper man tro någon helt utan ansvarsförbindelser på ett forum på nätet .

Först funderade jag på om du på ett uppsåtligt lustigt sätt menade att man skulle stoppa fingrarna i vägguttaget, men jag tror jag fattar vad du menar nu: att koppla ett grenuttag i väggen och sedan hålla på jordningspiggarna i ett av uttagen.

Dels har du inga händer kvar att jobba med om du har en på chassit och en i grenuttaget, dels är det extremt onödigt av samma anledning som alla andra "hålla i elementet"/"sätt klämman i jordad kontakt"/etc.-tips som står i tråden.

Men jag svarar främst för att ingen ska tro att man bör stoppa fingrarna i vägguttaget, även om det nog ingår i allmänkunskap numera.

Toppenförklaring! Verkligen!

Major tankevurpa från min sida. Den tekniska biten hade jag rätt bra koll på sedan innan även om jag inte är tillsymmelsevis lika vass på att få ut det i logiska formuleringar som dig. Jag är ju helt med på att man behöver skydd om man jobbar med elektronik där fara för personskada kan förekomma och känner till nyttan med motståndet för detta ändamål sedan tidigare. Jag var ju inne och nosade på tveksamheten i funktionaliteten av motståndet vid ESDskydd också.
Det var det enkla faktum att man inte behöver ha två olika armband för de olika ändamålen jag inte insåg. Eller rättare sagt, de som köper ESDarmband kanske pysslar med mer än bara finelektronik där endast ESDskydd behövs. Varför inte lägga till ett motstånd som kostar noll och ingenting så kan man använda ett armband för två olika ändamål ;).

Känner mig lika klipsk som att jag för första gången insett att man kan använda en handboll för att spela fotboll med och blivit förundrad över detta genialiska påfund. Får slipa lite på min grundläggande

Jordplan är benämningen på ett lager i ett kretskort som agerar gemensam jord, vilket är det som dessa monteringshål och sedermera skruvar+distanser ska vara förbundna till. Så distanserna är kopplade till moderkortets jordplan, inuti moderkortet. Kopplar du därefter en distans till benen med en koppartråd så förbinder du hela systemet med samma jordpotential, och sedan ska du kunna använda anti-ESD-bandet till valfri ledande punkt med denna potential.

Nä, alla rimliga diametrar kommer säkert vara storleksordningar mer än nog i sammanhanget. Det kommer bara gå försumbara strömmar genom denna ledning i detta fall (om det inte blir något horribelt elfel, men det är inget att designa efter).

Använd ALDRIG lödtenn som kopplingstråd. Den går oerhört lätt sönder, och har ni otur, faller bitar av det ner i elektroniken och orsakar rätt rejäla skador.

Köp riktig kopplingstråd istället:
http://www.kjell.com/sortiment/el/el-produkter/svagstrom/inst...

Finns även hos Clas Ohlson, Biltema, ELFA, Bauhaus, Jula med flera andra.

Det bästa vore att ansluta nätagget via en proper jordledning till "chassit". En gul-grön ledning om ni skall utföra det mer professionellt. Även gul-grön ledning, 1.5 kvadrat, finns i butikerna nämnda ovan.

Tips: Var inte dumsnåla. Satsa några tior på riktig tråd.