Gamla saker vi använt men helst velat undvika

Nja, tråden heter ju "Gamla saker vi använt men helst velat undvika". Jag tycker gnuggisar passar bra in på det. Däremot skrev Daisy wheels riktigt snyggt och levande, kanske lite som skillnaden mellan vinyl och CD? Samma bokstäver som laser men med djup i papperet och lite lagomt ojämt tryck. Har fortfarande en gammal helmekanisk Facit jag plockar fram när situationen kräver lite akustiskt skrivande (som väl Lundell kallade det en gång).

Första Apple-lasern jag hade ihop med en Mac på 80-talet var ett rejält lyft trots allt, men alltid kul att fundera tillbaka på var det började. Dock vann den aldrig mitt hjärta som Apple ][, men det är nog inte så konstigt med tanke på hur pass ung man var när 2an dök upp.

En gammal ratt som bara gick att vrida 90grader.

Lät som f*n när den skulle simulera motstånd och den var värdelös för det mesta.
Kanske kan leta upp någon bild på den

Det har ju inte funnits hur länge som helst.
Jag vet inte om det är jag som inbillar mig men det känns som att Molex-kontakterna satt hårdare på gamla prylar.

Du körde aldrig med parallel kabel?
Kommer dock inte ihåg om det gick så mycket snabbare, lödde kablen själv.

Tog el-kabel för att göra en riktigt långt serie null modem.
Vi spelade dock mest med serie null modem på 486 tiden.
Men körde en del fil överföringar också, tror det var pentium "1" till ngn gammal 386 och ngn laptop.
Norton Commander style.

Efter lite trixande går det faktiskt att boota specifikt MS-DOS från en USB-sticka om man vill det. Handlar det bara om att köra DOS-binärer, och Freedos går bra, så är det inte svårare än att plugga i USB-stickan, dra hem Unetbootin, och klicka på ett par knappar i det.

Som en klok gammal förstemaskinist jag seglade med en gång i tiden brukade säga; "Det var inte bättre förr, men det var trevligare!"

Nån gång tror jag att jag har fått det att fungera. Problemet blir dock återupplivat den dagen man vill starta en dator som inte vill boota från USB eller som är från den tiden när USB inte ens var uppfunnet

Athlon XP / Socket A.. fy fan vad de blev ostabila när de började bli gamla.
Krascha ofta och sedan oändlig restartloop : /

Windows 95 original på 1,44 MB floppy där disk 17 vart trasig vid installation... aarrgghhhhh...

Mitt Soundblaster 16 ljudkort med något konstigt interface för min Sony CDU33A-01 2x CDROM (samma kabel som en floppy men interfacet hette MPC2 eller liknande), detta fungerade aldrig ordentligt med vanliga bootdiskar utan man var tvungen att installera DOS och sedan lägga in drivrutinerna för CDROM + MSCDEX etc. innan man kunde skriva in alla addressändringar i config.sys och autoexec.bat. Tyvärr fick inte drivrutiner och en barebone DOS plats på en diskett, annars hade jag gjort min egen startupdiskett för just denna konfiguration.

Men den grejen jag hatade mest av allt var en lilla kabeln för analogt ljud man var tvungen att dra från CD-spelaren till ljudkortet för att få ljud. Det gick nämligen inte att göra digital extrahering av spåren på dessa modeller, det kom långt senare. Att komprimera en brusig 4:30 44.1 KHz 16 Bits PCM fil vars insignal blivit analog i CDROM, åkt 30 cm i en brusig dator och digitaliserats på mitt SB16 till MP2 (MPEG1 Layer 2 på 160 kbps) tog ca 4 timmar på den 486 DX-2 66 Mhz med 24 MB RAM.

Windows ME, inte ett j***a piss funkade nånsin "out of the box" och plug n play var bara att drömma om. Familjens andra hem-PC levererades med detta totalt värdelösa OS, tur var kom XP inte så himla långt efter det.

Håller även med om tidigare talare om skrivare, än idag är det för jävligt att hålla på med skrivare, jag har två stycken Wi-Fi skrivare och dom funkar skitdåligt över nätverket.. Fattar inte vad det är som ska vara så svårt. Blir nog att köra sladd igen efter flytt om inte någon råkar ha en galant lösning..

Lätt överklockade i en lågbudgetrigg, funkade fint i 3 år, men sedan gick det åt helvete. : /
En Athlon XP 2200+ och en 2400+ (Thoroughbred), om jag kommer ihåg rätt. Båda "dog" ett halvår efter varandra.

2-3 år är ungefär vad lågbudgetagg brukar hålla i bästa fall innan kondensatorerna ger upp, men du har alltså konstaterat att det var processorerna som dog utan annan anledning?

Runt de åren härjade också kondensatorsjukan som värst, så valde man budgetmoderkort så var chansen stor att kondensatorerna dog där också. Jag körde nästan utan undantag Asus och slapp därför de mesta problemen, men valde man Epox, MSI, Abit eller Soyo t ex så var risken rätt stor.