Gå ur facket?

Oj, vi förstod nog inte varandra. Sjukvården är mycket riktigt subventionerad, jag menade att facket inte på något sätt kan liknas vid det. Facket är skadligt, sjukvård livsnödvändigt. Jag vidhåller att facket har mycket mer gemensamt med maffians beskyddarverksamhet än subventionerad sjukvård.

Väljer att inte bemöta dina påståenden om invandring, facket har ju dock en ganska tråkig historia där, "go home" från Byggnads o.s.v.

Givetvis finns det inget egenvärde i att betala så hög lön som möjligt för en arbetsgivare, däremot vill de att företagen ska vara så lönsamma som möjligt, och en del i lönsamhet är att ha nöjda och skickliga medarbetare. Dessa nöjda och skickliga medarbetare vill man naturligtvis ha kvar som anställda, vilket kommer att leda till förbättrade villkor för dessa. Det är väl självklart? Lika självklart som att du vill tjäna så mycket som möjligt på ditt jobb, vill de som äger och driver företag tjäna så mycket som möjligt på sitt.

Edit:

Bara för att något har varit bra en gång i tiden, betyder det inte att det är bra eller nödvändigt för all framtid. Det finns lagar som täcker bl.a. din semester numera.

"Jag har en livförsäkring som ger mig betydligt bättre villkor än Metalls"
vilken???

Vill man ha mer makt får man göra folket svaga helt enkelt det är därför det är bättre att Sverige och alla länder är fattiga så eliten har mer att säga till om.

Akassan är också ett skämt som borde vara olagligt.Har man ett jobb man riskerar att förlora så får man nästan skylla sig själv att man valt att gå den vägen.

Jag tycker flera frågor berörs, för en stor del av de med mer kvalificerade jobb så har facket inget med lönerna att göra.
Detta eftersom facket inte har världsomfattade kartellbildningar, utan att man konkurrerar direkt med personer i andra länder. Där det finns länder där arbetarna har lägre löner, men då får man konkurrera med sin kompetens, där bara att kunna svenska väger mycket idag för vissa uppgifter. Men för varje år som går, ju mindre vikt får det att kunna svenska.

Så vara med i facket för att behålla sina löner är bara ett giltigt argument för de som har enklare arbeten.
Tack varje att vi under WW2 sa att kriget ej var vårt ansvar så har vi dock byggt upp många storföretag, dessa håller dock på att försvinna. Och det blir att vi måste vara bättre än övriga världen på det vi producerar. Bättre = funktionalitet/kvalitet och pris.

Om arbetsmarknaden fortsätter som den gör så tvingas vi går emot den danska modellen Flexicurity. https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2006/Maj/Flexicurity---d...

Man kan kritisera Flexicurity modellen på flera sätt, men faktum är att om utvecklingen fortsätter så kommer folk byta jobb mycket oftare. Företags behov av personal kommer att ändras hela tiden.
Idag löses problemet genom bemanningsföretag, som själva tar en stor del av pengarna som kunde ha gått till arbetarens löner. Jag vill dock påstå att vi genom bemanningsföretagen typ har Flexicurity, bara det att det finns en girig mellanhand på vägen som tar pengar från arbetaren.
*edit* Från länken ovanför om Flexicurity.
Danska arbetstagare har i en undersökning från Center for European Policy Studies visat sig vara mest trygga i Europa med sin arbetssituation.

Akassan är ett skämt på flera sätt, speciellt när de som pratar om att man ska värna om de allra fattigaste hela tiden förespråkar att man ska höja för dem som får mest akassa, de som får lägst akassa är inte lika viktigt att bry sig om.

Problemet med akassan är annars hur mycket som helst, det är aldeles för krångliga regler och troligen än idag så kan man bli ekonomisk straffad om man gör dumma jobbsökningar. Säg att man för 4 år sedan hade ett högavlönat jobb, ska man då ta ett lågavlönat idag?
Om man enbart tänker rent ekonomisk så kan man bli ekonomisk straffad för att man väljer att gå ifrån arbetslösheten. När jag var ung så fick jag ej för akassan fortsätta mina studier utan att betala tillbaka precis all akassa som jag hade fått, så jag var en lydig pojk och fortsatte sitta hemma och spela tvspel och söka några jobb.

Nu vill moderaterna skärpa reglerna genom att ta fram den stora piskan, där man enbart ska kunna få akassa + aktivitetsersättning i 3år, sedan är det att söka socialbidrag. Socialbidrag låter inte så farligt om man ser till pengar man kan få, men för att få dessa pengar måste man först sälja nästan allt man äger som de kan se. (bil etc)
Får moderaterna igenom sin politik med akassa och aktivitetsersättning så kan det bli riktigt tufft för vissa, jag tänker främst arbetslösa runt 60år som kanske tvingas sälja saker. -Att komma in i arbetsmarknaden igen när vissa av hälsoskäl egentligen borde vara förtidspensionärer är inte det lättaste.

Det tycker jag inte har framgått alls. Många kommer med ogrundade påståenden om att facket håller nere lönerna, och på nationell nivå så är det i viss mån korrekt, eller snarare håller de generella ökningarna på rimlig nivå, för annars hade vi fått skenande inflation, men på en lokal fackklubb kan man mycket väl förhandla fram mycket större generella (pott) ökningar om lönerna skulle ligga lågt, företaget har utrymme på grund av stora vinstökningar eller dylikt. Sen kan man förstås diskutera ifall tillräckligt mycket av produktivitetsökningen de senaste decennierna har kommit arbetstagarna till godo, vilket jag inte tycker att de har, men facket ser i alla fall till att folks reallöner inte går neråt vilket hade varit fallet annars. Sen tycker en del att facken slösar pengar på diverse saker som inte har med deras verksamhet att göra, vilket har hänt men inte i särskilt stor utsträckning och definitivt inte bland alla fackföreningar.

Det är lite som med hela vårt demokratiska system. Det är långt från perfekt och skapar en massa byråkrati osv. men vad är alternativet liksom? Facken är inte perfekta men vad är alternativet? Att själv förhandla om allt skulle ge väldigt mycket sämre villkor för de allra flesta och knappast bättre villkor för någon. Att lagstifta om det som idag sköts av kollektivavtal är en väg att gå men det skulle arbetsgivarna inte gilla då de tappar väldigt mycket flexibilitet som möjligheter att avtala bort vissa saker.

Jo, facken har varit för försiktiga de senaste typ 25-30 åren, vi hade kunnat ha större löneökningar eller åtminstone fler generella sänkningar av arbetstid som en semestervecka till eller lägre veckoarbetstid. Men tar man i för mycket så skenar som sagt inflationen och det tjänar ingen på.

Jag håller inte med, facken gör mycket även för kvalificerade arbetstagare både för att hålla uppe lönenivåerna och genom att se till att arbetsvillkoren är rimliga. USA har exempelvis högre löner än oss för många högutbildade arbeten men de jobbar också väldigt mycket mer än oss både genom mycket längre arbetsveckor generellt och genom mycket kortare semester.

Jag har jobbat på ett danskägt företag där de flyttade en hel del tjänster (och personer) till Danmark för att hålla nere deras löner och kunna säga upp dem enklare. Stämningen bland de som drabbades var inte trevlig på något sätt och merparten av dem jobbar idag på andra företag.

Problemet med denna flexibilitet som arbetsgivarna hela tiden efterfrågar är att det bara drabbar de som har enklare jobb för det är dyrt att anställa och lära upp kvalificerad personal och således vill man inte ha flexibilitet där. Jobbar man på bemanningsföretag så saknar man redan idag någon anställningstrygghet att tala om (enligt min erfarenhet i alla fall) så jag vet inte varför mer flexibilitet krävs där egentligen. Samtidigt är det ju uppenbart att företag helst vill ha arbetare som är rädda om sina jobb så de inte vågar ställa krav och ifrågasätta. Lägre A-kassa är förstås en del i det liksom all energi de lägger på att nedvärdera facken så att färre ansluter sig.

A-kassan är väl inte problemet så mycket som den arbetsmarknadspolitik som sätter reglerna för arbetsförmedlingen. De som behöver mycket stöd får sällan det för att AF är för upptagna med att kontrollera att reglerna efterföljs för alla arbetssökande oavsett förmåga eller vilja att skaffa ett jobb liksom. De åtgärder som finns och som arbetsförmedlingen tvingar på folk är mestadels skämt. Själva a-kassan däremot gör ju vad den ska, betalar ut pengar till de som har rätt till det.

Fast för att "nyttja" den så behöver du till största sannorlikhet få ditt fall rättsligt prövat, en dyr process som dem flesta inte har råd med. Vill då arbetsgivaren göra det enkelt för sig så sparkar han dem "svaga" först eftersom risken att hamna i rätteb är ganska liten.