Seko vs Unionen. Vad tycker ni?

Det beror väldigt mycket på både företaget och fackklubben skulle jag säga. Där jag jobbar har vi Unionen och Sveriges ingenjörer och Unionen är mycket mer aktiva.

Att du får så pissig löneökning vet jag inte vad det beror på, för pissig är den. När jag satt i löneförhandlingsgruppen i facket på mitt förra jobb, också Unionen, så förhandlade vi kring potten. Det normala var ju att titta på industriavtalet, vilket brukar ligga någonstans kring 2-2,5% och detta får oftast cheferna sen fördela efter eget tycke, men om löneskillnaderna är oskäliga så kan ju facket säga ifrån, speciellt om det beror på diskriminering förstås men även utanför det så måste ju företaget kunna motivera exempelvis varför du får en mindre ökning än din kollega med samma jobb. Ofta har företaget också en egen struktur för detta, exempelvis att alla får en viss procent minst, typ 1,5 eller så, sen får chefen fördela ut resten. På samma sätt ska ju kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter avspegla sig i ökningen också, men det är mer godtyckligt i mina ögon. Sist fick jag sämre ökning för att jag hoppade in och täckte upp för en produktägare som höll på att gå in i väggen; "När man byter arbete så är man ju inte lika erfaren på det nya..." bullshit!

Du borde ta reda på vad du fått i löneökning i % de senaste 3 åren och jämföra det med vad kollektivavtalet gav. Om du ligger långt under (som det låter som) så ska du ta med det i din nästa löneförhandling. Speciellt om du ligger på så bra arbetsprestation.

Tycker det låter vettigt att gå med i Seko om de nu har en lokal klubb.

Har varit ordförande i lokal klubb och vi ifrågasatte alltid om någon av våra medlemmar låg lågt i lönerevisionen och lyckades flera gånger höja lönen för våra medlemmar. Det var dock SACO.

Ett annat tips som ibland fungerar är att gå till chefen utanför den ordinarie revisionen, dvs några månader senare. Vissa organisationer är väldigt låsta under ordinarie lönerevisionen till "potten" i kollektivavtalet, och vill man ha en större ökning så kan det vara bra att gå utanför och försöka få ändrad tjänstebeskrivning eller liknande tillsammans med högre lön vid annat tillfälle.

Fråga dina kollegor om deras lön, det är det bästa sättet att få reda på det och att få upp diskussionen. Flera gånger har jag varit med om att jag fått en "extra" löneökning och chefen har bett mig att vara tyst om det då de inte vill att "alla" ska kräva samma sak. Du kan också prata med någon av dina kollegor som är med i fackets förhandlingsgrupp och/eller lönesättande chef, fråga om din låga löneökning, hur de motiverar att du i realiteten har fått en lönesänkning varje år (för det har du ju om man räknar bort inflationen). Har de argument så begär en plan för hur du ska få mer nästa år, vilka områden du behöver förbättra dig på, om det finns några utbildningar som skulle hjälpa och liknande.

Byt jobb. Om de är helt dränkta i fack så är din löneutveckling, för att använda ett slitet uttryck, fackad.

Du får fundera på om du premierar stabilitet och i praktiken negativ löneutveckling framför att t.ex. kunna köpa lägenhet och bil etc.

Du menar passivt acceptera vad chefen ger dig?

Men jag håller med, det är väldigt sällan man får något extra utan att be om det, även om det har hänt mig några gånger. Å andra sidan, om man är bra på sitt jobb eller bundis med chefen så brukar man ju få lite mer än "märket", vilket fortfarande inte är några direkt imponerande ökningar förstås men bättre än att få ungefär inflationen bara.

Men ska man gå upp i lön mer än några få procent så får man helt enkelt byta jobb, det är det enda sättet. Sen kanske ens nuvarande arbetsgivare plötsligt hittar lite pengar och erbjuder vad man vill ha, efter man har sagt upp sig alltså, så då har man ett bra förhandlingsläge. Ofta är det inte så dock, man kan tycka att man är hur viktig som helst på en arbetsplats och skulle kosta massa pengar att ersätta med upplärning och allt, men att få en ok löneutveckling för att inte säga upp sig kan ändå vara för mycket begärt.