Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Det är inte rekord för i fredags var vi uppe i 9840 MW från vind.

Slutsatsen går inte ihop riktigt heller, problemet är väl inte planerbarheten utan mängden, men det är klart att om mängden hade varit större när priserna var höga så hade de inte varit så höga.

Det är en rätt bra sammanfattning, men det är klart jag inte håller med om allt.

Ja men större variationer i pris betyder inte nödvändigtvis högre pris i snitt. Många industrier har ju möjlighet att variera sin produktion mer eller mindre i takt med elpriset och då kan de ju spara på elkostnaden jämfört med en marknad med ett mer stabilt pris.

Jo, förhoppningsvis ändrar man marknadsmodellen så att det ger betalt inte bara för levererad effekt utan också för stabilitet. Det behövs inte bara för stora energilagringsprojekt utan också för att vanliga människor ska "låna ut" sina elbilsbatterier och liknande.

Jo. Många bäckar små och så förstås, men ingen elproduktion är ju miljövänlig liksom. Biobränslen skapar monokulturer, fossila bränslen orsakar ju massvis av problem, kärnkraft är ju rätt bra i den bemärkelsen i alla fall lokalt vid verket, men vid gruvan är det förstås värre, solpanelers problem ligger mest i tillverkningsskedet, men är likväl problem. Och så vidare.

Jo, vilket är bra men problemet var ju något överdrivet från början i mina ögon. Ett vindkraftverk levererar el i 20-30 år utan att orsaka några utsläpp under tiden, att det blir lite skrot kvar efteråt är liksom inte hela världen.

Nja, politiken ändrade förutsättningarna för ekonomin. Men det handlade ju också om att de inte förutsåg elpriserna nu, hade de gjort det så hade kanske kalkylen sett annorlunda ut. Men å andra sidan kanske inte, det är inte säkert att det räcker med höga priser i någon månad över vintern för att det ska vara lönsamt på sikt i alla fall liksom.

Ja, och relaterat till det är förstås tyskarnas beslut att lägga ner kärnkraften lite väl snabbt.

Här vet jag inte, har vi sett några överföringsproblem? Ser man prisdeltat mellan södra och norra landet som en indikation på problem så har vi haft det men vi har ju inte haft några problem med försörjningen och SE4 exporterar ju nästan konstant.

Jo det är förstås ett problem. Det har skapats rubriker om att Karlshamn kördes mycket mer än förra året, vilket ju stämmer men kanske inte är så konstigt. Samtidigt verkar det ha körts mer än sedan 2010 så det är ju tråkigt, men hur mycket av detta beror på dess roll som kraftreserv och hur mycket beror på att det var lönsamt för dem att köra för att exportera?

Det är fortfarande ingen kärnkraftsförespråkare som har förklarat hur vi skulle hantera situationen tills dess att de nya kärnkraftverken de vill ha är på plats. Jag vet inte om det kommer att bli ett jätteproblem förstås, vindkraften byggs ut i en ökande takt, men om vi behöver kärnkraften så borde vi ju behöva något som kan täcka upp tills dess att den är på plats. Behöver vi inte det så skulle jag säga att vi inte behöver någon ny kärnkraft heller. Detta kan förstås ändras beroende på hur det går med fossilfri stålproduktion och liknande dock.

De två enskilda projekten räknar med att konsumera enorma mängder vätgas. Hittar inte siffrorna nu men som jag kommer ihåg det lär de behöva el 24/365. De har lokalisera sig där de har för att de räknar med ett lågt snittpris. Inte sagt att de endast kommer producera när det blåser. Det medger inte processen när man producerar vätgas.

Instämmer.
Det är enorma förluster när man sparar i annat än batterier och batterier är inte heller ett alternativ av både praktiska och ekonomiska skäl.

H2GS 12Twh/år
Hybrit 55Twh/år
Northvolt 2Twh/år

Nja, stabilitet är ju kärnkraften bra på men inte reaktivitet. Så det är klart att kärnkraften borde få betalt för sin stabilitet, men problemet ligger ju mer i reaktiviteten egentligen. Lagring borde ju få betalt för hur snabbt de kan reagera på en förfrågan och förstås hur mycket de kan ge, och förstås viss betalning för att man erbjuder denna tjänst även om den inte nyttjas. Kärnkraften kan inte reagera på en förfrågan, inte den vi har i alla fall, så där har de nog inte så mycket mer pengar att hämta.

Nej det är inte vad jag säger, det är klart ett vindkraftverk orsakar lite utsläpp sekundärt, till exempel av att någon behöver åka dit och kontrollera eller genomföra lite underhåll, och förstås smörjning och liknande, och man kan säkert behöva renovera lite staket eller fylla igen hålor i grusvägen den sista biten till verket eller så, men själva verket orsakar inga utsläpp i drift. Det är inget bränsle som ska transporteras, inget bränsle som förbränns, inga läckage av flyktiga växthusgaser, ingen gruvdrift eller så.

Jag tycker inte det är klarlagt. Det hade absolut tjänat pengar nu i vinter, även de här dagarna med mycket blåst, men det är omöjligt att säga hur situationen ser ut i sommar, eller nästa sommar eller vinter, eller om fem år liksom. Tyskarna jobbar hårt på att lösa sin situation och komma bort från deras beroende av gas, även om det inte går så bra just nu, men förr eller senare så kommer deras ansträngningar att betala sig liksom. Ryssarnas gaspriser lär väl också gå ner igen när de inte behöver använda dem för att utöva påtryckningar. Problemen med lönsamhet för kärnkraften handlar inte om ifall priset en kall vinterdag är 20 öre eller 80 öre utan hur många dagar per år som de går med vinst av att drivas, och ifall de kan täcka de miljardinvesteringar som hade krävts för att få fortsätta driva dem och kostnaderna som de innebär.

Jo men det är en annan sak. Den lagen var dum, onödig och är nu borttagen.

Jo, det var förstås något av en panikaktion efter Fukushima, vilket sällan ger bra resultat. Det sagt tycker jag ändå att de gör rätt med deras satsning på vindkraft, de var bara inte redo att börja stoppa kärnkraftverk så som de gör nu utan skulle ha drivit dem vidare tills annat fanns som kunde ta över.

Avsteg begärdes också 2020, vilket var första året med denna regel så vi har aldrig efterlevt den. Men om du läser din egen länk ser du att problemet, alltså det som orsakar begäran om avsteg, är att vårt nät inte kan hantera all effekt som går från Norge till Danmark (eller omvänt) via oss, inte att vi inte kan hantera den effekt som behövs för vårt behov. Och problemen uppstår ju när kärnkraftverken går för fullt samtidigt som det blåser på bra, så hade vi haft fler reaktorer igång så hade ju detta problem varit värre, eller? Om det inte innebar rejält mycket mindre vindkraft förstås.

Att säga att "X inte är en lösning i alla fall" är inte en lösning heller. Så jag ställer frågan igen: Om vi börjar bygga verk idag, och allt går så bra det kan gå så de levererar sin första el om säg tolv år, vad ska vi göra tills dess? Kan vi hantera de närmsta tolv åren utan denna effekt så borde vi kunna hantera efterkommande år också.

Jag gav ett exempel ovan med Volvo som kan köra pressverket, som är det mest elkrävande de gör, på nattetid, helger eller när nu elen är billig. Det var ett lättillgängligt exempel för mig då jag har jobbat där och har lite insikt.

Man kan ju fundera på vad som drar så mycket el inom industrin. Exempelvis robotar och maskiner, det är svårt att skjuta på deras arbete förstås. Men det går också mycket el till att exempelvis skapa ånga för diverse processer, värmebehandla material, köra tunga automatiserade steg i produktionen, hetta upp eller kyla ner kemikalier för olika processer och liknande. Mycket av detta är arbete som man kan skjuta på, kanske inte till att bara gå på natten eller liknande men man kan kanske exempelvis vänta en timme om elen är som dyrast med några sådana saker, eller, eftersom man vet dagen innan hur elpriserna kommer att se ut, anpassa produktionen till att bygga/tillverka sånt som drar mindre el de dagar när priserna är höga.

Sen kan man ju se på vad som produceras och hur efterfrågan på det kommer att se ut framöver. Pappersindustrin förbrukar sjuka mängder el exempelvis, de fem största bruken i landet står för över fem procent av den totala elanvändningen per år exempelvis. Men pappersindustrin går ju nedåt, från att stadigt ha pekat uppåt fram till 2006 så har den varit på nedåtgående sedan dess. Framför allt har efterfrågan på grafiskt papper minskat rejält, samtidigt som mjukpapper och förpackningar har ökat något. Fortsätter denna trend så lär väl behovet av el till pappersindustrin minska på sikt.

Nej, men att ställa upp ett hypotetiskt scenario som ingen förespråkar och sen såga det för att det är orealistiskt är ingen trevlig argumentationsteknik. Är det ett krav att alla energiproducenter vi använder ska fungera i ett scenario med endast sådan energiproduktion?

Det är ett antagande från din sida. Hittills har ingen i Sverige haft problem med elbrist oavsett väder, så de flesta är nog inte villiga att betala för att motverka ett icke-problem.