Magi är ett ord som folk tar till när dom inte förstår matematiken(och allt därefter) bakom något dom upplever. Likaså hänvisningar till s.k. högre makter.
Det är det jag påstår.
OK, den magi som uppstår när jag är med min fru, som jag älskar och har älskat i en halv evighet, den magin är mycket verklig för mig. Hur förklarar man den med matematik eller är det bara att vi inte begripit?
Jag inser att man menar olika saker när man talar om magi. Ordet finns ju och har en mening (eller flera).
Det man oftast menar med magi, som hänför sig till obegripliga saker som ska hända när någon viftar med ett trollspö eller uttalar en trollformel eller sticker en nål i en docka som föreställer en person, den magin existerar inte, det kan jag hålla med om men den magin jag känner när min fru är närvarande, den existerar men har inget med trolleri att göra. En del talar om utbyte av feromoner, andra om känslor. Oavsett vilket kallar jag det ändå magi.
Jag lärde mig några illusionstrick en gång i tiden, de är länge sedan bortglömda men folk sa att jag var en magiker. Det var jag naturligtvis inte eftersom det de menade med magi inte existerar.
Ni två, du och @bilj1 pratar helt förbi varandra och kan hålla på så tills den lede avlöser utan ha kommit överens. Ingen av er behöver försöka besvara min fråga i början av inlägget, den finns bara där för att visa att man kan använda ordet på ännu flera sätt och att er lilla sidodiskussion inte fyller något syfte i den här tråden. Jag ger oförbehållsamt er båda rätt och fel på samma gång.
Och Harry Potter-böckerna var faktiskt ganska kul, trots att den sortens magi inte finns (säger en hundraprocentig mugglare).
