Helgsnack: Berätta om dina bästa LAN-minnen

Jag gissar på att det ver runt 93-94 och vi lyckades samla ett gäng polare för att köra doom över nullmodemkabel(?)
Jag kommer inte ihåg hur många liter cola som klunkades men föräldrarna var mindre glada när vi kom hem 5-6h för sent (detta var innan gemene man hade mobiler), höga på koffein och röda ögon.

Men ack så många skratt det blev

Mitten i tonåren man var ett gäng om 4-5 pers hade LAN i polarens garage, spelade CS, Serious sam, och allt där till med pizza, cola och massa godis...fina minnen.

90 talet vi hade något som hette dataklubben på skolan för att folk skulle programmera och greja. Inte en sate programmerade, vi körde duke nuke 3d, Quake och C&C multiplayer.
Endast de som var med i dataklubben fick spela, vi som ej var det fick smyga oss in och passa oss för systemadministratörerna. Min upplevelse första kvällen glömmer jag ej än. Jag hade tagit med mig fika (cola, vetekrans + dillchips= och passade mig för admin. Av olika anledningar var jag tvungen att alltid gå förväg och då fick vandra en bra bit i stan för att komma åt bussen hem som var ca 10 mil bort.

Inget kommer någonsin kunna slå detta. När jag spelade multiplayer i skolans nätverk så var det på en tid när väldigt få kunde göra detta. Jag förstår inte riktigt hur multiplayerspel kunde bli så populära innan. (även om man hade modem så hade man ej pengar till att spela genom denna)

Day Of Defeat var det som spelades mest när jag var runt 13-14 och var på LAN. Men det var nästan sekundärt. Långt ifrån alla i byn jag växte upp hade ADSL på den tiden, så en stor del av dragkraften till att släpa med sig alla grejer var delningen av diverse filer. Musik, film och sist men inte minst: Pornografi. Minns att jag drog en bekants väl tilltagna vuxenmapp mitt i en CS-match och alla som spelade skrek "Vem fan är det som tankar porr?!" eftersom det belastade nätverket ganska ordentligt och kunde göra spelandet svårt. Good Times. Och Jolt Cola ❤️

Tror det var dreamhack 2005 i Jönköping, Elmia.
Magnifik uppvisning av helikopter och har för mig att JAS-planet flög också, men minns inte riktigt.
Däremot hade de bokat Sara Lumholdt att uppträda på scenen.. Stackarn blev utbuad av för många tonårspojkar med hävdelsekomplex.

Första Dreamhack jag var på som också var det sista som var i Borlänge. (Här mindes jag fel, Dreamhack var i Borlänge 1 år till så jag har varit där två gånger.)

Värmen och kaoset och strömavbrott som även släckte ner McDonalds och folk som hade projektorer som visade random saker i taket osv. osv. osv var liksom känslan av LAN på riktigt.

När det sedan flyttade till Jönköping så blev ju allt egentligen bättre, det funkade helt enkelt bättre, ventilationen höll en bra temperatur och förutom underdimensionerade jordfelsbrytare så funkade allt bra. Men magin var lite bruten.

La massa kuddar i en skottkärra och slängde i skärmen och datorn, satt mest och spelade typ Wow eller quake eller nått och gick och la mig alldeles för tidigt.

Jag var aldrig särskilt intresserad av de större LAN-festerna utan det blev uteslutande källar-LAN. Blev en hel del körandes av datorer i skottkärror och annat då inga föräldrar ville ställa upp med bil, men roligt hade vi. CS var väl det spelet som dominerade i vårat gäng, men blev även del Diablo och Starcraft, någon runda Quake och Unreal Tournament.

Vi hade några riktigt bra LAN på skolan i högstadiet (tänk 2001ish) med tillgång till fiber (det var inte standard i byn precis). Samlades på morgonen, spelade hela dagen och natten och sen hem igen på eftermiddagen dagen efter. Mest CS (Ice_world / pool etc.) och arg of empire.

Vad var det för "hävdelsekomplex" de hade? Vad hände egentligen där? Det var inte så att hon var kass då?

Var i norge på The gathering, egentligen inte ett LAN, men demoparty. Fick ett superfattigt 64kb intro visat på en jätteskärm där. 199x-ish.
Var mest lokala demopartyn på den tiden. Oftast tävlade man om vem som kunde göra sämst demo. Skurup, åkarp, hålor.

Alltid någon som somnade. Kommer ihåg någon som somnade på ett bord. Vi lindade in honom i toapapper, ställde höga torn med tomma colaburkar runt om huvudet och satte igång nån metal på sjukt hög volym precis vid ena örat. Han vaknade upp i förvirring, fick panik när han inte kunde röra kroppen och hade colaburkarna som han välte ner i sitt ansikte.

Vaknat med många kukar i pannan och på kinderna.

Sedan blev det LAN på olika ställen i malmö och lund. Kyrkor, folkets hus, hemma hos folk.

När väl Dreamhack blev stort så söp vi mest tror jag. Var där en gång, men drev bara runt lite med polarna och gick ut och festade istället.

Helt underbara minnen :). Så jääävla glad att jag upplevt dem.

Det tycker jag inte. Tycker du man buar ut någon som uppträder på scen?

LAN handlade om att skyffla allas Amiga 500:or till någons källare, koppla ihop dom och lförsöka dygna så länge som möjligt - runt 30-35 timmar blrjade det bli jobbigt

Soeciellt kul då nån random dök upp med spel ingen hade - då vart det plötsligt XCopy på allas burkar och 3,5orna flög mellan oss. Fan vilka härliga minnen!!

När man spelade Unreal Tournament och hade hittat en riktigt bra campingplats där man kunde få sina Mo-mo-monsterkills innan någon jäkel lyckades wastea en.

När jag sömn-stekte köttfärs. Hade sovit i 5h efter 50h spelande. Polarna skulle till butiken så satte mig på att steka köttfärs till tacon. Ett problem bara, jag sov fortfarande. Men de drog fysiskt upp mig, satte stekspaden i min hand, färsen i pannan och stack. Var väldigt förvirrad när jag väl vaknade ensam i polarens kök utan en aning om varför jag stekte köttfärs.

Remedy Gamezone 2001. Kanske mest för att det var det första ”stora” LAN:et jag släpade med datorn till. Det var otroligt kul att vara där i alla fall och träffa folk IRL som man bara snackat med på Quakenet tidigare.

Minns även den totala sömnbristen, den fräna doften av svett och sist men inte minst Rosa Helikopter på repeat från PA-systemet (vilket, likt @Gurrrra nämnde, resulterade i att de bokade in en spelning med Peaches till det följande årets Remedy).

Mitt första "LAN" var när jag i mitten av 90-talet satt i tidtagningsbussen för Vindelälvsloppet. På kvällarna när all data var processad satt vi och spelade DOOM multiplayer.

Efter det är det bara ett gäng WWIIOnline-spelare som brukade stråla samman för en helg och spela inte bara tillsammans online utan även i samma lokal med tillhörande kringarrangemang.

Jag var bara på ett fåtal LAN, men jag brukade mest spela single player för det var sällan någon som ville spela med mig och jag var rätt blyg

Dock tyckte jag om konceptet av LAN.

På ett av de första kompislanen jag var på ~ första hälften av 00-talet så kollade vi på fader at war