Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Nej nej

Efter tubinen har man fortfarande väldigt mycket energi kvar, runt 50% av tillsatt energi från reaktorn.
Så man kopplar alltså på ett steg innan kondensorn där man extraherar energi och tar i den till ett fjärrvärme system.
Och på så sett kommer kondensorn behöva arbeta mindre.

Man använder då kondensorn i huvudsyfte för att förarbeta kylmediet till rätt temperatur till reaktorn.
Istället för att extrahera all spillenergi.

Det du skrev är också en viktig punkt, det är svårt/dyrt att ersätta den mängden energi.

Och tvivlar på att vi kommer se kokare i SMR konstruktion, då det är gammal teknik.

Ah ok jag är med. Jag har lite dålig koll på vilken temp man har direkt efter turbinen. Fjärrvärmesystem brukar ju dock köra 120 °C 16 bar ö. Men det kanske är därikring? Jag kan undersöka temp och tryck på vår turbin

Det hade varit intressant!

Eftersom att trycket är 0,1 bar a i kondensorn (kollade precis) och det är mättad ånga så har vi en temp på runt 30-40 °C efter LT-turbinen. Men visst, vill man duscha i kallvatten är det perfekt som fjärrvärme
Det stora problemet med fjärrvärme är att returtempen på vattnet sällan understiger 40 °C. Därför skulle vi få bekymmer att kunna kräma ur det sista ur LT-turbinen. Lite det jag for efter tidigare.

Väldigt intressant läsning gällande det "misslyckade" kärnkraftsbygget i Finland

https://second-opinion.se/olkiluoto-3-pa-vag-bli-en-lysande-i...

Jag läste precis om det där. En riktigt bra modell som vi borde införa i Sverige, precis vad jag efterfrågat tidigare i tråden.

Ett stabilt och välutbyggt elnät är ovärderbart, något som finnarna tydligen fattat till skillnad från oss.

Problemet med stora reaktorer för fjärrvärme är inte effekten, utan det är för att de ofta ligger långt ifrån samhällen och ägs av andra intressen.

I Schweiz är det inte särskilt mycket effekt de plockar ur sina PWRs i Beznau, det är typ 1-3 MWe de förlorar på det. Gör jättestor skillnad om alternativet är att köra den värme som produceras fossilt istället.

Här är det egentligen bara kärnkraft och eventuellt värmekraftverk som ligger på någon form av ideal-kWh kostnad då dessa är planerbara men inte (praktiskt) reglerbara -> de körs oavsett kWh pris.

Det är orelevant i frågan tycker jag och vad artikeln lyfter fram är ju lönsamheten.

Med det sagt tycker jag vi i norden borde börja bygga fler omedelbart (gärna i min hemkommun) eftersom det bevisligen är en väldigt bra energikälla och skapar en hel del arbete åtminstone i byggnadsfasen.

Det var vad jag menade, vi borde börja planera fler omedelbart.

Vad gäller lönsamheten så tror jag att du inte ens läste artikeln för även med väldigt låga elpriser hade Olkiluoto betalat av sig på ca. 14 år och då ska vi ha i åtanke att det ska köras i hela 60 år.

Sen tror jag aldrig att vi kommer ner till gamla billiga elpriser igen och el är faktiskt inte så dyr i Finland idag. Om något kommer det bli dyrare framöver som med allt annat.

Edit. Vad gäller expertis delar jag din oro. Tycker vi borde satsa mer på detta i norr och på så sätt kunnat ha svensk, finsk, norsk etc. Arbetskraft istället för rysk eller fransk.

Eftersom vi inte har ett bra sätt att spara stora mängder intermittent energi (några GWh går bra, men nedan talar vi om när mer skulle behövas) så är ju detta egentligen lite intressantare än att man kan reglera ner moderna kärnkraftverk till 40-60 % av effekten.

Du behöver i princip ingen lastföljning eller reglering när kärnkraften stod för 1/3 av Sveriges energi.

Ska vind stå för 1/3 av Sveriges energi däremot så börjar installerad effekt bli lite kul, ett av de enklare sätten att reglera när det blåser mycket är ju att bromsa och stanna vindkraften så antalet verk som i princip aldrig producerar hade blivit stor.

Ska du producera 10 000 MW vind när vinden är så dålig att du får ut 5 % av installerad effekt behöver du 200 000 MW vind. Säkert (byggtekniskt) möjligt, men det går inte längre att prata om en billig energikälla, det är därför vi har främst fossilkraft i värden. Alla har inte stora mängder vatten. Kärnkraft som alltid producerar minst 10 000 MW är ju billig i jämförelse. Nu byggs ju dock inte vind i länder utan vattenkraft.

På din första bild längre upp i ett tidigare inlägg ser man att det under vissa timmar sker en import av el till Sverige. Då har du plötsligt effektbrist. Att vi exporterar så mycket varje gång det blåser visar ju bara på att vi inte bör bygga mer vind, om det nu inte är för att sälja el. Det är ju dessutom utländska företag som bygger vind för att det är bra affärer, sedan skiter de såklart högaktningsfullt i nätets stabilitet. Jag tycker Tyskland är ett lysande exempel på hur det kan gå om man bara vill försöka klara sig på förnyelsebart. De har garanterat ökat sitt co2 på elproduktion sedan de började släcka ner sin kärnkraft.

En sak att ha med sig när man tittar i den tabellen, något jag inte alls insåg innan jag läste på mer om hur man beräknar kostnad per kWh enligt LCOE.

I LCOE utelämnar helt eventuella extrakostnader som tillkommer på systemnivå. Väderberoende energislag ökar kostnader på övriga system medan planerbar/reglerbar kraft (t.ex. vattenkraft, oljekraft och gaskraft) har inte motsvarande kostnader (tvärtom kan de idag ge intäkter, men för att inte räkna dubbelt får man bestämma om dessa ska läggas som kostnad på andra kraftslag eller som intäkt, de modeller som tar hänsyn till detta verkar gå på att lägga det som kostnader på andra kraftslag).

Vidare bygger LCOE på att intäkter från producerar el har ett pris motsvarande genomsnittligt kWh. Vad vid ser när man börjar installera lite större mängd vindkraft är att priset kan skilja upp mot två tiopotenser mellan fallen där väderberoende kraft producerar nära peak jämför med när det t.ex. inte blåser.

Så ju mer väderberoende kraft man installerar av en viss typ, ju lägre kWh får man in på den. Samtidigt gäller det omvända för planerbar/reglerbar kraft, den kommer i ökande grad producera el till ett högre kWh vilket gör att man kan gå runt på allt större investeringskostnader. Här är det egentligen bara kärnkraft och eventuellt värmekraftverk som ligger på någon form av ideal-kWh kostnad då dessa är planerbara men inte (praktiskt) reglerbara -> de körs oavsett kWh pris.

Exakt! Ett "problem" med det är att vi snart har lika mycket installerad effekt vindkraft som vi har installerad effekt vattenkraft. Vad ska vi göra då? Bygga oljekraftverk, gaskraftverk, frysa när det inte blåser?

Det är tyvärr en negativ egenskap hos vindkraft, det är relativt sannolikt att Sveriges peak-konsumption sammanfaller med högtrycksbetonat vinterväder och statistiskt sett blåser det mindre då, samma gäller för varma länder på sommaren när man har peak p.g.a. kylning...

Vid "varje" laddstolpe finns det batteri idag som mellan laddar för att det ska finnas energi när alla vill ladda snabbt. Dessa kommer bli fler och större och det kommer vara övervakning så de endast laddar upp när det är "billigt" vilket kommer gynna elnätet. Hemma laddning av bil kommer ske mer mer på natten då du har som lägst pris på elen. Så alla dessa nya stora energi källor som du kan fylla på vid låg belastning kommer göra elnätet mindre känsligt.
Det blåser mycket= billig el då berättar appen för bilen att den ska laddas fullt.
Natt mellan 01:00-05:00 billig laddning bilar laddas/ Ladd stationer laddas fullt
Kallt och ingen blåst=Dyr el bilen laddar endast den nivån som behövs om den behöver laddas. Laddstationer laddar inte upp batterina utan laddtiden för kunden kommer bli längre när flera vill ladda. Vilket gör att kunder bara ladda den mäng som de behöver för stunden.