Frågor om bolån? Hit me!

800 kronor per miljon i lån.
Har du två miljoner är det 1600, har du tre är det 2400. Volym spelar roll.

Om man tror att en miljon räcker till ett vettigt hus med normal belåningsgrad för nyare köpare måste man bo i ett glesbygdsruckel. Inget fel med glesbygd, men rätt långt från verkligheten för befolkningsflertalet prismässigt.

Fast det finns väl gott om ensamstående som har köpt bostadsrätter för ett par miljoner också? Då har man kanske inte samma marginal?

Dock är räntorna även med dagens höjning på en nivå som alla bör ha räknat med när de har tagit sina lån. Det kommer dock leda till att man kommer att spendera sina pengar på ett annat sätt.

Bankerna har ju räknat med runt 6-7 % på senare år, men det betyder förstås inte sett det blir så många roliga semesterresor för de som maxat kalkylen.

och är det fyra miljoner, 3200 kr. 1600 kr per person extra i månaden. Kaffepengar ju.

Längden på bindningstiden I sig ger inte bättre möjligheter att förhandla om räntan.

Personligen skulle jag säga att tåget har gått för att binda räntan och att man på en 5 års sikt kommer ha sparat på att ha haft rörlig ränta jämfört med att binda nu, men det är ju en högst personlig åsikt och beror ju helt på om man har utrymmet i ekonomin att iaf i korta perioder klara en ränta uppåt 5-10% genom att t.ex avsätta skillnaden mellan nuvarande rörliga ränta och motsvarande 3,70% ränta varje månad till framtida räntehöjningar.

Att du har en föraning om att räntan kommer stiga är du inte ensam om, det har banken också (eftersom riksbanken har aviserat att det kommer komma ett flertal räntehöjningar det kommande året) och redan prisat in i din erbjudna bundna ränta (med lite marginal på deras sida). Du ska nog snarast se bunden ränta som en försäkring som du får betala lite extra för, än att du ska spara pengar på det. Att du kommer veta vad ditt lån kostar under bindningstiden, så att du inte hamnar i en jobbig situation om räntorna stiger ännu mer än förväntat och du inte klarar av räntekostnaderna.

Räntehöjningen är riksbankens försök att just begränsa de övriga prisökningarna. Om det är rätt strategi eller inte, det får historien utvisa. Men det är alltså inget dom gör för att försöka utarma hushållen. Utan något dom försöker göra för att åtgärda att vi snabbt får mindre pengar att tillgå iom att inflationen ser ut att fortsätta.

Så är det nog på lång sikt.

Men kortsiktigt är det högre kostnader att invänta

Denna fråga kanske är helt offtopic, men då det ändå snackas om relaterade ämnen: varför har man valt ett system där pengamängden varierar? Varför kan man inte bara, "i tidens början", tillåta x-penningmängd och thats it, ungefär som cryptovalutorna gör? Och sedan låta staten/andra godkända institutioner, ha en påse av pengarna, varken mer eller mindre, för att låna ut till ett pris (denna penningmängd sätts från början till en viss % av den totala penningmängden och ändras aldrig). Om pengarna till utlåning är slut hos dessa institutioner, så är det slut. Man får ställa sig i kö för att få lån, där något institut väger ändmålen för olika lån på något sätt, och släpper fram nya låntagare i samma takt som befintliga lån betalas av.

Jag förstår att det kan finnas vinster med att ha system där man tillåter mer kredit än penningmängden, men överträffar dessa vinster verkligen förlusterna? Ser idag att Tyskland har ett PPI på 45% YoY i Augusti. Det är inte lika illa här, men blir ändå fundersam varje gång jag går till mejerihyllan och ser ett paket Bregott för 62kr (det är inte ens ovanligt idag).

En fråga: betalar kreditgivare, som Klarna eller Wasa eller whatever, för privilegiet att kunna tillskapa kredit, och i så fall, till vem?

Vill man ha ett system som bygger på tillväxt så får man acceptera att mängden pengar kan växa.

Varför kräver tillväxt att penningmängden ökar? Jag uppfattar tillväxt som att nettomängden och kvaliteten i tillgångar ökar: lambos, tjänster, mängden av naturresurser, kunskap, whatever. Måste tillväxt, så förstådd, ha något med penningmängden att göra?

Om det finns 100kr och 100 identiska tillgångar (lambos, diamanter, whatever), så kommer varje tillgång att kosta 1kr st. Om det sedan genom framsteg i någon bransch i något avseende är så att världen rymmer 110 identiska tillgångar, blir de alltså värda 0,91kr st. Omständigheten att det alltid finns, säg 100kr, i omlopp, och aldrig mer eller mindre, förhindrar inte forskare att forska, diamantgruvor att gräva, postverket att posta, etc. Vad spelar det för roll om "pengar växer", när pengarnas köpkraft sjunker, i samma proportion som de växer?

Systemet vi har nu gynnar de som kan investera kapital i hårda tillgångar, och skickar notan genom inflation till de som inte kan investera kapital i hårda tillgångar.

Som jag förstått det så kan man inte förhandla om räntan hos SBAB och isåfall kanske nackdelen som tagits upp här nu med flera delar inte gäller på samma sätt? Räntan man får hos SBAB bestäms väl helt utifrån lånets storlek och belåningsgraden bara?

Det här är ju första gången för väldigt många bostadsägare som det blir snabba, kraftiga kostnadsökningar. Det är en sak att räkna på det men en helt annan sak att uppleva det och i många fall när man kalkylerar X% ränta så tar man knappast med 200% ökad elkostnad samt dyrare matvaror i samma kalkyl.

Själv hade jag nog hellre sätt att istället för att höja räntan så förbaskat hade det nog varit bättre att öka amorteringskravet då sjunkande bopriser nu kommer göra att vissa kommer få högre lån än vad fastigheterna blir värda.
Tycker det är mycket märkligt i en stundande lågkonjunktur att höja räntan så drastiskt efter att den varit så extremt låg under så lång tid.
Det kommer bara skapa en massa andra följdproblem.

Hur som mailade jag banken idag för att fråga hur jag går tillväga för att göra en större inbetalning på mitt bolån.
Kommer kanske inte göra massor på mina utgifter per månad men det känns ända som jag kommer sova bättre.

Helt riktigt att det inte bara är bolån eller privatlån som påverkas, dock skulle även dessa kunna ändras.
Det finns heller inget som säger att styrräntan inte skulle kunna delas upp och reglera olika områden bara för att nämna ett.
Det blir nämligen som det är idag ett väldigt trubbigt instrument som blir svårt att använda på ett bra sätt. Se bara hur många olika stora duktiga bankanalytiker som har så vitt spridda analyser av lösningar mot tex riksbanken.

Att jag nämner just bolån är för att det troligen är det vanligaste lånet vi svenskar idag har som finansierar en extremt viktig grund som lätt kan komma i rejäl svängning och skapa enorma ringar på vattnet när stora höjningar kommer på kort tid.

Korrekt.

Har ena halvan av bolånet låst till december 2026 på ca 1.6 procent och andra halvan låst till januari 2024 på ca 1.7 procent. Ingen amortering (lånen är dessutom under ca halva värdet av bostaden). Räknar med att det blir ca 1500 kr mer i månaden (efter ränteavdrag) när ena halvan läggs om om 1.5 år.

Så jag är rätt så opåverkad av räntepaniken just nu.

Har bundet till 2024 januari. Men det är just den kombinerade effekten av inflation, räntan och ökade energipriser som slutligen tar knäcken av en familjs ekonomi. Jag som har en årslön på banken och andra tillgångar står aningen bättre mot det här jämfört med en maxbelånad, ensamstående mamma med 3 barn. Det räcker att folk oroar sig för att strypa sin konsumtion och det går snabbt utför.

Har bundit räntan på 1,25% tills slutet på januari, ser ut att bli trevlig höjning tills dess så lär få betala iaf 20 papp i månaden i ränta innan avdraget.