Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Så hur hade det påverkats om avdraget togs bort? Hade bankernas vinster gått ner och därmed deras inbetalning av bolagsskatt?

På sikt hade det förstås (förhoppningsvis) lett till lägre priser på bostäder vilket förstås kan dra ner bankernas utlåning i viss mån, i alla fall relativt om ränteavdraget får vara kvar, men bankernas vinstmarginaler på lånen påverkas ju inte av att låntagaren får dra av för räntekostnaden eller ej.

Varför skulle bostadspriser sjunka pga ränteavdraget tas bort?
Har man inte råd med 5% ränta så kan man inte vänta i 12 månader till pengarna kommer...

Priserna sjunker om utbudet ökar, så länge det är bostadsbrist där jobben finns så kommer priserna öka.

Ni som tror att priserna sjunker om avdraget tas bort, ge ett exempel på ett land med samma medellön och standard som Sverige där priserna i storstäder är låga.

Jag tror snarare driftkostnader har fått huspriserna att sjunka, inte ränteläget.

I min förening har vi sålt 4 lgh sedan april (2st från hrf till brf) och priserna är ca samma.
Vi är dock skuldfria som förening, men jag bor i Stockholm.

Edit.
I min kalkyl från 2015 så står inte avdraget med i kalkylen

Precis. Och det hade pressat priserna.

Tja, hönan eller ägget? Priserna hade aldrig varit där de är om räntorna hade legat på mer normala nivåer, men inte heller om man hade byggt mer (rimligt prissatta) bostäder förstås. En följd av bostadsbristen är ju att folk blir mer eller mindre desperata och då är de beredda att betala mer, men man får ju inte låna hur mycket som helst så kostnaden för lånet sätter ju ett hårt tak för varje husspekulant liksom.

Nej jag vet inte vad syftet med denna artikel var riktigt. Var det att skapa sympati för de stackars husägarna som inte tjänar så mycket som de räknade med så misslyckades den i alla fall.

Jo.

Allt påverkar förstås, men räntan innebär ju ganska rejält ökade kostnader över lång tid framåt. Att elen har varit dyr är mycket mer tillfälligt och har sällan samma påverkan. Men det är klart att det har dragit ner priserna för ineffektiva bostäder och ökat dem för mer effektiva, relativt varandra i alla fall. Bergvärme eller solpaneler är värda mer idag än för några år sedan exempelvis, men det är ändå marginellt jämfört med räntan i många fall.

Har man ett lån på säg sex miljoner, vilket inte är jättemycket med dagens priser. Tre procent ränta är då 180K om året, femton tusen i månaden. Om räntan nu hamnar på fem procent istället så blir det tiotusen till liksom. Varje månad året om. Går räntan upp till sju procent, vilket är högt men inte uppseendeväckande så, så blir det 35K i månaden i bara ränta.

Finns inga som bygger rimligt prissatta bostäder, de är inte lönsamma.
De försökte rakt över gatan och de vart 2 sålda av 80 och nu äger svenska bostäder dem istället.
Folk vill inte äga en skokartong utan isolering.

Det som skulle pressa ner priser är ökat krav på amortering/maximal låneperiod på en bostad.

Vad dem 10-20k man får tillbaka varje april gör ingen större skillnad...

Jag hade genomgång över hela kalkylen och de tog inte med den i beräkning.
De tog min lön sen ränta 8% på lånetihop med hyran/avgifter och såg vad jag hade kvar.
Ränteavdraget var inte med.

Huspriserna faller pga osäkerhet på driftkostnader, inte att räntan är 4%...
2% på 8m är 13.3k 4% är 26.6k
Driftkostnader på hus har gått från 5k/månad upptill 25k per månad under vintern. Vad har störst inverkan på folks ekonomi?

Jag förstår att ränteavdraget har spelat ut sin roll för stimulans. Men kostnaden att ta bort den direkt kommer överstiga den nuvarande avdraget.
Folk kommer snarare sitta på sina bostäder och inte sälja så länge de inte behöver, vem vill sälja för 10-20% förlust? Blir mycket avdrag på skattsedeln...

Bostadsmarknaden kommer stagnera, vinstskattens intäkter kommer minska, avdragen kommer öka och många av dem som livnär sig med försäljning av bostäder kommer att försvinna.

För att brf har hyror som också justeras? Dock höjer de flesta vid nyår.
Sen sjunker priser mest där de redan var enorma summor, här i Stockholm verkar åtminstone mitt område inte beröras nämnvärt... Men vi ligger runt 48-55k/kvm.

Men precis som i alla andra länder kommer priserna nå ett tak och sedan breddas utåt mot förortena.

Detta har inget med ränteavdraget att göra, utan hur marknaden fungerar.
Finns det överutbud av lägenheter så sjunker priserna.

Tja, lönsam över hur lång tid är väl frågan. Fastighetsbranschen är lönsam i Sverige, globala riskkapitabolag köper upp hyresfastigheter här exempelvis, det hade de inte gjort om det inte fanns en stor potentiell vinst. En del av problemet är att fastighetsbolag hellre låter bostäder stå tomma än sänker priserna så att de får köpare, och det har förstås att göra med förväntad avkastning. Har de vant sig vid att göra X procent vinst när de bygger ett hus så låtsas de hellre som att det regnar än meddelar sina ägare att X inte är möjligt att uppnå, sannolikt med förhoppningen att marknaden ska vända så de kan få ut X i alla fall, så småningom.

Det finns massa saker som skulle kunna pressa priserna. Ökade krav vid lånetillfället är absolut en sak, men höjda räntor är också absolut en viktig aspekt, precis som ett ökat utbud, eller en minskad efterfrågan.

Men om räntan dubblas så är det ju 20-40K då får tillbaka, tredubblas så är det 30-60, och även om det inte gör någon skillnad för dig så är det rätt många som ser det som en hyfsat stor summa pengar. För de allra flesta så är det ju över en månadslön efter skatt. Hade jag fått en månadslön extra efter skatt bara för att jag skuldsatt mig upp över öronen så hade jag varit ganska glad för det också förstås, men det gör det ju inte mer rättvist eller "rätt".

Så kan man inte säga, vi har ytterst sällan haft ett överskott på bostäder genom den moderna historien oavsett ränteläge. Folk betalar inte extra för att det är kul nu eller förr, men man har ju ändå en budget att ta hänsyn till och ser vad man får för den. Men absolut, hade det varit ett överskott på bostäder så hade priserna gått ner, utbud och efterfrågan, man hade inte behövt lägga lika mycket pengar per månad för att få samma bostad, om man nu inte vill ha en bostad där utbudet inte gått upp. Hade räntorna gått upp så hade priserna också gått ner, men det hade inte berott på att folk betalade mindre per månad utan att räntan tar mer av den totala mängden pengar man vill eller är beredd på att lägga på sitt boende.

Alla är väl mer eller mindre överens om att dagens priser och prisökningar inte är rimliga? En bostad kan inte dubblas i värde var tionde år, om inte lönerna hänger med (vilket de absolut inte gör), för då finns snart ingen kvar som har råd att köpa dem. Men ingen vill heller ha en krasch på marknaden, alltså försöker man försiktigt ställa hårdare krav, öka kostnader och så, succesivt över tid. Nog mer för att bromsa ökningarna än att priserna ska gå nedåt dock.

Ett alternativ till det hade ju varit om staten gick in och styrde upp nybyggnationen så att utbudet ökade mer än det gör idag. Miljonprogrammet exempelvis har fått extremt mycket kritik, men det skapade ju ett överskott av bostäder och många av dem är idag eftertraktade ställen att bo på. Problemet var ju mer att kvaliteten på bostäderna inte höll måttet och att man byggde mycket jätteområden långt utanför städerna utan hänsyn till folks preferenser. Men man kan ju ta lärdom av det och inte upprepa samma misstag. Ett annat alternativ är ju något mer som egnahemsrörelsen, med standardiserade hus och områden och statliga (billiga) lån till "vanliga människor".

Tja fast saknas det bostäder eller saknas det bostäder till rimliga kostnader? Både och är väl svaret nu förstås. Det finns absolut en stor brist, byggandet går inte i den takt som krävs, men att mäklarna nu har svårt att få folk att ens komma på visningar tyder ju på att även priset är ett problem. Bostadsbristen räknas ju fram på olika sätt, till exempel kollar man på hur många som står i kö på olika plattformar, eller hur många som går på visningar, anmäler intresse och så, men alla dessa är ju inte reella spekulanter utan står i kö trots att de trivs rätt bra där de bor för att de hoppas att det ska komma en perfekt lägenhet exempelvis, eller går på visningar för att det är roligt.

Det är jättesvårt att få en lägenhet i mitt område som exempel. Det består till stor del av hyresrätter och kötiden är långt över tio år i snitt för en hyresrätt, vill man ha en fyra är den över 17 år exempelvis. Alltså har man byggt en del nytt, som dock hamnar på priser sådär 70-100% över motsvarande äldre lägenhet, och dessa behöver man knappt stå i kö för. De bostadsrätter och hus som finns säljs snabbt till höga priser, men även här ligger nybyggda lägenheter för högt. Till exempel höll ett fastighetsbolag på att bygga en fastighet med 137 bostadsrätter, fick sålt 40 och la ner projektet för de hade inte råd att låta de stå tomma eller gå ner i pris.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/fa...
Tyvärr avslogs den, iofs var det fortfarande låg inflation 2019. Kanske skulle göra ett försök igen. Nu när räntan är på väg upp ökar även kostnaden för ränteavdragen för staten. (se https://hurvibor.se/avdrag-bidrag/ranteavdrag/ )
Når vi 5% ränta så blir kostnaden ca 60 miljarder. Inte långt ifrån Sveriges försvarsbudget på runt 70 miljarder, men långt över den totala kostnaden för gymnasieskolan som är runt 45 miljarder.