Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Så hur hade det påverkats om avdraget togs bort? Hade bankernas vinster gått ner och därmed deras inbetalning av bolagsskatt?

På sikt hade det förstås (förhoppningsvis) lett till lägre priser på bostäder vilket förstås kan dra ner bankernas utlåning i viss mån, i alla fall relativt om ränteavdraget får vara kvar, men bankernas vinstmarginaler på lånen påverkas ju inte av att låntagaren får dra av för räntekostnaden eller ej.

Jo, men det är poängen. Bostadspriserna idag är extremt höga och mycket beror det på diverse stimulanser, och förstås extremt låga räntor vilket också är en form av stimulans. Men det är ju en svår balansgång. Ingen (well, ingen som äger sin bostad i alla fall) vill ju att bostadspriserna ska krascha utan snarare sakta gå neråt mot mer normala nivåer. Att ta bort ränteavdraget, gärna med långsam nedtrappning, hade kunnat hjälpa med det. Samtidigt är ju räntorna kraftigt på väg uppåt nu så det drar ju ner priserna också, och där är ju taket mycket högre liksom, så risken att marknaden kraschar är mycket större. Hade man trappat ned ränteavdraget när räntan var max tre procent så hade det inte svidit så mycket då förstås, men nu när kostnaderna redan ökar kraftigt för många belånade så är det svårare.

Så hur hade det påverkats om avdraget togs bort? Hade bankernas vinster gått ner och därmed deras inbetalning av bolagsskatt?

På sikt hade det förstås (förhoppningsvis) lett till lägre priser på bostäder vilket förstås kan dra ner bankernas utlåning i viss mån, i alla fall relativt om ränteavdraget får vara kvar, men bankernas vinstmarginaler på lånen påverkas ju inte av att låntagaren får dra av för räntekostnaden eller ej.

Så priserna går ner. De får "inte ens" 100% extra efter elva år, katastrof.

Jag vet inte hur mycket ekonomi du läst men det är inte bara utbudet som påverkar utan också efterfrågan. Bostadsmarknaden är förstås speciell eftersom alla behöver en bostad, så efterfrågan kan inte gå ner hur mycket som helst, men efterfrågan inom vissa prissegment varierar ju beroende på kostnaden för lån och förstås disponibel inkomst hos köparna.

Ett radhus här i närheten exempelvis kostade förra året 11-12 miljoner, i år är det nere på typ 10-11. Det beror inte på att husen eller området blivit mindre attraktivt eller att efterfrågan på bostäder inom kommunen gått ner utan på att kostnaden för att låna pengar har gått upp. Inte för att ränteavdraget minskats förstås utan för att räntorna har stigit, men för låntagaren är det ju samma sak; högre kostnader. Om något hushåll enligt bankens kalkyler behöver X pengar kvar varje månad efter att boendekostnaden är betald så är det ju vad som gäller. Kostar lånet mer så kan man inte låna lika mycket för man måste ha X kvar när kostnaderna för lånet är betalda.

Så om det tidigare fanns en grupp som kunde tänka sig att köpa ett hus för över en viss summa, säg tio miljoner, och den gruppen bestod av 5% (helt taget ur luften förstås) av spekulanterna, och den gruppen nu bara består av 3% av spekulanterna, eller om det totala antalet spekulanter minskar för folk blir mindre benägna att göra fastighetsaffärer när marknaden är mer osäker, så kommer ju budgivningarna inte att gå lika högt. Detta kan innebära att utbudet går ner också förstås, folk är som sagt mindre benägna att sälja sina bostäder när priserna för första gången på länge pekar nedåt. Samtidigt drabbar ju ökade räntekostnader även befintliga husägare när de behöver lägga om sina lån eller så, vilket i sin tur kan göra att en del måste sälja sina hus, vilket kan öka utbudet igen, och så vidare.

Det finns ju flera exempel från "verkligheten", till exempel denna artikel i GP (kan vara paywall så jag citerar).
Så priserna går ner. De får "inte ens" 100% extra efter elva år, katastrof.

Jag tror snarare driftkostnader har fått huspriserna att sjunka, inte ränteläget.

I min förening har vi sålt 4 lgh sedan april (2st från hrf till brf) och priserna är ca samma.
Vi är dock skuldfria som förening, men jag bor i Stockholm.

Edit.
I min kalkyl från 2015 så står inte avdraget med i kalkylen

Precis. Och det hade pressat priserna.
Tja, hönan eller ägget? Priserna hade aldrig varit där de är om räntorna hade legat på mer normala nivåer, men inte heller om man hade byggt mer (rimligt prissatta) bostäder förstås. En följd av bostadsbristen är ju att folk blir mer eller mindre desperata och då är de beredda att betala mer, men man får ju inte låna hur mycket som helst så kostnaden för lånet sätter ju ett hårt tak för varje husspekulant liksom.

Nedgången på marknaden beror helt klart delvis på den ökande räntan, bostadspriserna svänger rätt rejält med räntan vilket är varför vi nått de nivåer vi har nu.

Och bankerna skriver inte ut allt som tas med i kalkylen, när de räknar vad du har råd med använder de helt klart ränteavdraget.

Tja, hönan eller ägget? Priserna hade aldrig varit där de är om räntorna hade legat på mer normala nivåer, men inte heller om man hade byggt mer (rimligt prissatta) bostäder förstås. En följd av bostadsbristen är ju att folk blir mer eller mindre desperata och då är de beredda att betala mer, men man får ju inte låna hur mycket som helst så kostnaden för lånet sätter ju ett hårt tak för varje husspekulant liksom.

Det är med i kalkylen, det är inte de på ditt bankkontor som gör den beräkningen ens utan det finns en modell för det som byggs centralt där de matar in alla siffror för att få godkänt.

Varför faller priserna på lägenhetern också då där driftskostnaderna knappt rört sig? Det är vedertaget att räntan påverkar bostadspriserna så skall du hävda motsatsen får du komma med starka studier som källa, Riksbanken har till och med presenterat nedanstående rapport som visar att bara förväntan om högre boräntor i framtiden påverkar priserna, man behöver alltså inte ens höja räntan för att få lägre priser.

https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ekonomis...

Så kan man inte säga, vi har ytterst sällan haft ett överskott på bostäder genom den moderna historien oavsett ränteläge. Folk betalar inte extra för att det är kul nu eller förr, men man har ju ändå en budget att ta hänsyn till och ser vad man får för den. Men absolut, hade det varit ett överskott på bostäder så hade priserna gått ner, utbud och efterfrågan, man hade inte behövt lägga lika mycket pengar per månad för att få samma bostad, om man nu inte vill ha en bostad där utbudet inte gått upp. Hade räntorna gått upp så hade priserna också gått ner, men det hade inte berott på att folk betalade mindre per månad utan att räntan tar mer av den totala mängden pengar man vill eller är beredd på att lägga på sitt boende.

Alla är väl mer eller mindre överens om att dagens priser och prisökningar inte är rimliga? En bostad kan inte dubblas i värde var tionde år, om inte lönerna hänger med (vilket de absolut inte gör), för då finns snart ingen kvar som har råd att köpa dem. Men ingen vill heller ha en krasch på marknaden, alltså försöker man försiktigt ställa hårdare krav, öka kostnader och så, succesivt över tid. Nog mer för att bromsa ökningarna än att priserna ska gå nedåt dock.

Ett alternativ till det hade ju varit om staten gick in och styrde upp nybyggnationen så att utbudet ökade mer än det gör idag. Miljonprogrammet exempelvis har fått extremt mycket kritik, men det skapade ju ett överskott av bostäder och många av dem är idag eftertraktade ställen att bo på. Problemet var ju mer att kvaliteten på bostäderna inte höll måttet och att man byggde mycket jätteområden långt utanför städerna utan hänsyn till folks preferenser. Men man kan ju ta lärdom av det och inte upprepa samma misstag. Ett annat alternativ är ju något mer som egnahemsrörelsen, med standardiserade hus och områden och statliga (billiga) lån till "vanliga människor".

Tja fast saknas det bostäder eller saknas det bostäder till rimliga kostnader? Både och är väl svaret nu förstås. Det finns absolut en stor brist, byggandet går inte i den takt som krävs, men att mäklarna nu har svårt att få folk att ens komma på visningar tyder ju på att även priset är ett problem. Bostadsbristen räknas ju fram på olika sätt, till exempel kollar man på hur många som står i kö på olika plattformar, eller hur många som går på visningar, anmäler intresse och så, men alla dessa är ju inte reella spekulanter utan står i kö trots att de trivs rätt bra där de bor för att de hoppas att det ska komma en perfekt lägenhet exempelvis, eller går på visningar för att det är roligt.

Det är jättesvårt att få en lägenhet i mitt område som exempel. Det består till stor del av hyresrätter och kötiden är långt över tio år i snitt för en hyresrätt, vill man ha en fyra är den över 17 år exempelvis. Alltså har man byggt en del nytt, som dock hamnar på priser sådär 70-100% över motsvarande äldre lägenhet, och dessa behöver man knappt stå i kö för. De bostadsrätter och hus som finns säljs snabbt till höga priser, men även här ligger nybyggda lägenheter för högt. Till exempel höll ett fastighetsbolag på att bygga en fastighet med 137 bostadsrätter, fick sålt 40 och la ner projektet för de hade inte råd att låta de stå tomma eller gå ner i pris.