Hemmabyggd programmeringsdator har två års batteritid

Kul projekt.

Hans val av skärm undrar mig dock lite. Eftersom energisnålhet är i högsätet, varför då inte välja en E-pappers skärm?

För att det är trevligt att faktiskt se vad man skriver när man skriver det?

En E-pappers skärm är bra mycket tydligare i displayen än ett LCD panel som inte har bakgrundsbelysning.

Det är en sanning med modifikation.

Sanningen är att i loppet av en dag så använder t.ex. en TFT skärm bra mycket mera ström en en e-pappers skärm. Den datorn t.ex. kommer till att användas till programmering, och den tiden du väntar på att skriva in nästa bokstav eller karaktär kommer LCD displayen att vara aktiv, medan E-pappers displayen inte kommer att använda något ström medan programmeraren sitter och läser igenom sin kod på skärmen då displayen kvarstår utan behov av ström eller refresh.

Jag har intryck av att syftet med denna dator är inte att spela youtube videos eller animationer, men att vara en programmeringsdator som håller så länge som möjligt med batteriet.

Jag säger bara - att om det var mig som hade valt display till detta föremål skulle jag välja e-display vilket jag har gjord redan till mina projekten

Jag syftade inte på läsbarheten utan att skärmen behöver uppdateras ofta om man sitter och skriver. Eller om man behöver flytta markören för att ändra stavfel eller annat.

Jag själv och många runt år 1996. Vi satt och kodade på våra miniräknare, t.ex. casio 9700 med upplösningen svartvit 126*64. Vi kodade absolut enklaste basic, inte ens forloop fanns. Jag vill påstå att trots detta så klarade vi av att göra mer funktionella program än vad de flesta av dagens ungdomar kan.

Min poäng i detta är att denna dator i artikeln går det koda riktigt avancerade saker i. Problemet är dock varför ska man idag göra det? Det är nog ytterst få som vill lägga ner tid på detta utan de väljer något bättre. De jag pratade om runt år 1996, ja va tusan annars skulle vi göra på kvällen utan internet, en massa tvkanaler etc?

Att däremot skapa en sådan dator som artikeln handlar om, ja det är ett intressant arbete. Jag tycker också inte det borde vara så svårt, mest tidskrävande. Men visst följande liknelse gäller. Att göra t.ex. ett tetrisspel som kan räknas som ett tetrisspel är inte svårt. Men att göra ett superbra tetrisspel är skitsvårt. Så att få till en riktigt bra dator som artikeln handlar om är svårt.

Själv kör jag mycket Windows och Linux, som är byggda på det nästan lika antika programspråket C från 1972.

Jag tycker inte att du underbyggt dina påståenden alls. Du har just länkat till en clickbait-artikel "11 MYTHS About E-paper Displays" skriven av en Scott Soong, CEO för Pervasive Displays som tillverkar just ... E-ink-skärmar!

Jag förstår givetvis att denna produkt inte är tänkt att användas för videotittande. Skaparen definierar ju tydligt användningsområdet som programmering/ordbehandling och din fråga rör vad skaparen kan ha haft för tanke i att inte använda E-ink. Självklart beror det på hur datorn använd, men skriver du text på en 53 tecken bred display som ofta scrollar innehållet och celler uppdateras i ett kör finns en reell möjlighet att strömförbrukningen blir högre med E-ink. Därtill har du problemen som responstid etc. Sen att E-ink tydligt kan ses i solljus är såklart trevligt. Är du seriöst intresserad av varför skaparen gjort detta val kan du ju skriva till denne då Andreas Eriksen uttryckligen skriver "I'm happy to talk about my project. Ask me anything!" på projektsidan.

Men klarar den Doom?

Cortex M4 är bland de absolut enklaste aktuella Arm CPUerna, endast Cortex M0/M0+/M1 har sämre "IPC".

Men ställd mot MC68k är ändå M4 (och även M0) mer avancerad, d.v.s. utför mer per cykel.

I alla dess fall handlar det om single-issue (Intel/AMDs senaste är 4/5-issue, Apple M1/M2 är 8-issue) designer. D.v.s. maximala kapaciteten över tid är max en instruktion per cykel för Cortex M. För MC68k är det betydligt sämre då den har extremt begränsad pipeline-ing, d.v.s. i många fall kan inte en ny instruktion påbörjas innan den aktuella kört klart.

Vidare har M4F en flyttals-CPU, det saknades i 68000 (från 68020 gick det att lägga till FPU). Ur den aspekten är Cortex M0+ (som bl.a. sitter i Raspberry Pi Pico) mer jämförbar, förutom att den är brutalt kort pipeline (bara två steg) + pipeline-stöd (en ny instruktion kan påbörjas varje cykel) + att den har mer avancerade instruktion + den kör i 125 MHz... (Fun-fact, RPi Pico har också "hjälpprocessorer", inte helt olik "coppern" i Amigan, i RPi Pico handlar det om att accelerera I/O-operationer)

Har aldrig använt Cortex M4, men vad jag läst ska M3/M4 har 30-50 % högre "IPC" ställd mot Cortex M0+ i heltal och med FPU är det heltalsfaktorer högre IPC i M4.

MC68k är med dagens mått mätt horribelt ineffektiv räknat per cykel, sen tillkommer ju att den var klockad upp till max 16 MHz (7,1 MHz i PAL Amiga).