Batteritid är en ständigt het potatis när det gäller bärbara enheter, där den med en fläskig speldator kan räkna med någon timmes batteritid, medan smarta telefoner kan hålla ut ett par dagar i bästa fall. Gemensamt för båda kategorier är dock bred funktionalitet och relativt hög prestanda, men det är långt ifrån nödvändigt för alla användningsområden.
Om prestandakraven skruvas ned ordentligt sticker batteritiden mot skyarna, konstaterar den norske hemmapularen Andreas Eriksen via en projektsida på Hackaday. Namnet på projektet är "Potatop" – en skräddarsydd dator för programmering och skrivande, utan att behöva tänka på batteritiden. Maskinen har ett 12 000 milliamperetimmar stort batteri, en liten solpanel och tillräckligt strömsnål hårdvara för att uppskattningsvis klara två år utan laddning.
På Hackaday kan projektet följas steg för steg, där Eriksen förevigat prototyp-processen och stolt basunerar ut flera framsteg på effektfronten. Under skalet finns den lilla enheten Sparkfun Artemis, som har en ensam ARM Cortex-M4F-kärna med klockfrekvens på upp till 96 MHz. Detta sällskapas av 1 megabyte flashminne och 384 kilobyte systemminne, samt en monokrom skärm på 4,4 tum, som saknar bakgrundsbelysning. Trots litenhet med 53 tecken i bredd, och upplösning på 320 × 240 pixlar förklaras att texten är "förvånansvärt läsbart, särskilt i bra ljus".
It needs to have a good keyboard and a decent programming environment - compatability with existing software is not a priority, nor is powerful hardware - just the minimum required for a LISP environment. Writing a minimal editor, word processor, spreadsheet app or whatever else I want will be part of the fun! – Andreas Eriksen
Skaparen har inga krav på att modern mjukvara ska fungera, utan nöjer sig med en nedbantad variant antika programspråket Lisp, kallat uLisp. Genom detta skapas egna lättviktsprogram för ordbehandling och det klassiska spelet Snake. För att mata in text i Potatop används ett kompakt tangentbord, som är monterat i det 3D-utskrivna skalet och direktanslutet med fastlött kablage. I ett gäng kablar hänger också en minneskortsadapter, som står för extra lagringsutrymme.
För den som är nyfiken på att bygga ihop en egen programmeringsdator tillhandahåller Andreas Eriksen både en komponentlista och stora delar av bakomliggande kod. Via kommentarsfältet och projektloggen på Hackaday finns därtill fler detaljer att förkovra sig i.
