Vad stöter man på för problem idag i en modern Linuxdist?

Om du då skall installera om Fedora kan du ju lika gärna ställa in så att du kan köra TineShift:)

https://github.com/Antynea/grub-btrfs

Inte för att jag har testat men det verkar ju gå att få in sina btrfs-snapshots i grub om man nu vill kunna backa ett system som inte längre bootar. Men det här med att saker inte bootar går ju för det mesta att lösa utan att installera om det. Ett bra första steg är ju t.ex. att ändra commandline och ta bort quiet och splash för att få lite information om vad det är som går snett. I Grub kan man ändra det med ctrl+E när man står på menyn och ska välja vad man vill starta. Det ska ju extremt mycket till att man genom vanligt användande lyckas ta sönder något så pass att det går snabbare att installera om än att lösa problemet.

Fast jag tycker det är lite ironiskt att snapshots är en sån feature på btrfs i och med att btrfs är det enda filsystemet jag har använt som verkligen bara kan spontandö när som helst utan att det går att rädda. Då hjälper det ju inte direkt att ha snapshots.

Skall gräva o se om jag hittar nått liknande för RSYNC vorre ju smidigt.

Rsync är väl en vanlig filbackup så i det läget måste du väl rimligtvis återställa den på riktigt först. Fördelen med att snapshots bara pekar ut diff mellan olika tidpunkter är ju just att det går väldigt snabbt att ta och återställa snapshots, till skillnad från att köra en hel rsync på hela filsystemet till en annan plats.

Ah.
Fick för mig att Snapsen görs med RSYNC , blande nog ihop begreppen lite .

Du kan använda rsync istället för Btrfs i timeshift om du kör ett annat filsystem eller inte har rätt layout på subvolymerna, men det är väl som sagt lite olika saker.

Ah, då är är jag med, var lite ute och cyklade, eftersom jag använder en Arch distro så använder det RSYNC och inte Btrfs, därför jag lixom utick från det. Int kört med TimeShift på något annat system.

Det går ju utmärkt att köra timeshift med Btrfs på Arch med men då ska du väl lämpligtvis konfigurera det korrekt när du installerar. Om jag inte är helt ute och cyklar tror jag du kan få installscriptet att lösa det åt dig, även fast det kanske är nyttigt att göra det manuellt en gång om man vill ha lite bättre koll på hur det fungerar i botten. Det är inte raketkirurgi, det handlar mest om att du (av någon anledning) måste döpa / till @ och /home till @home om Timeshift ska kunna förstå det.

En annan tycker ju att timeshift borde ha en möjlighet att acceptera vilka namn på subvolymerna som helst men det finns väl kanske nån anledning jag är för oinsatt för att förstå.

Jag tror inte att snapper har någon sådan begränsning.

Jag gjorde hur som helst som de ville när jag installerade Gentoo sist men eftersom att jag krypterade disken med LUKS2 som Grub inte kan hantera så får jag köra systemd-boot och kan inte testa grub-makapären jag länkade. Egentligen helt onödigt med för jag har nog aldrig känt att jag behövt återställa en snapshot men det kanske kommer. Om inte Btrfs helt enkelt dör innan dess då.

Exakt, måste ändra på @ home och /home

Inget problem per se men jag saknar verkligen en integration av Onedrive. Nu fungerar det hjälpligt med Onedrive via webbläsaren men det är inte optimalt.

Har du testat abrauneggs Onedrive-klient? https://github.com/abraunegg/onedrive
Använder inte Onedrive själv så vet inte om den är bra.
Sen har jag hört att det ska finnas en till Onedrive-klient eller snarare en app som jag tror ska heta Expandrive

Åh, tack. Nej, den har jag inte stött på. Ska kika på den!
Trodde att det bara fanns script som måste syncas via terminalen.

Abrauneggs Onedrive Client är terminal-baserad som jag förstått det. Mycket krångel även om jag inte är direkt rädd för terminalen. Jag vill gärna ha en onedrive mappstruktur i utforskaren
Expandrive finns tyvärr inte för opensuse.

Utan att ha provat, så kan det bli som du har tänkt.
Jag gissar att klienten skapar en virtuell enhet, om man så vill, likt onedrive blir i utforskaren i windows.

Det är därför vi som kör Linux aldrig stänger av våra system, om något försvunnit så märks det oftast inte förrän strömmen går!

Jag installerar om varje gång jag köper en ny dator dvs inte särskilt ofta(6-10 års mellanrum). Känns som man har dåliga vanor/märkliga hobbies om man installerar om så ofta som du hävdar.

Det finns ju några olika "backup"/återställnings upplägg som kan råda bot på sådant.
Vilket kan vara riktigt smidigt och finurligt, både för erfarna och oerfarna människor.

Om det är Dualbot du är ute efter så är mitt tips att du installerar Windows först. Då gör Linux jobbet helt automatiskt. Enligt löst snack på nätet har det vart krångel om man gör tvärt om. Jag har själv kört Dulabot några månader med Ubuntu som funkade bra men då bör tilläggas att jag mest använde webbläsaren och gjorde aldrig nått med avancerat den gången.

Men skulle jag skulle säga att jag hellre kör linux från en Extern disk som man tar bort när man skall greja med Windows... mest för att undvika problem. Det två systemen har vist lite förmåga att skiva i varandras filsystem har jag "Hört".

I går kom en uppdate som tydligen plockade bort hela Steam och alla spel så det blev till att ladda allt på nytt. Efter den manövern så blir jag kickad för spelet klagar på antifuskprogram saknas. Ljud i samma spel lägger av efter nån 40 minuter så jag kommer nog gå över till Windows igen. Men kan ju hända att jag investerar i en etern disk att köra Linux från eller så ger jag upp det till nu i höst i hopp att problemet fixat till sig.

Förutom det så är ju Linux/Ubuntu full kompetent i dag tycker jag. Som surfdator funkar allt till 100%.

Det är nog bara om du installera Linux bootloader på samma partition som Windows har sin. Gör inte det, gör en egen bootpartition till Linux så riskerar du inte att Windows skriver över den. Att Windows ska in och skriva hejvilt i Ubuntus filer känns osannolikt då Windows inte kan skriva till eller från ext4 (eller vad nu Ubuntu använder som default).

Först: börja med att installera Windows, sen Linux (precis som många redan sagt).

Om man låter Windows installationsprogram partitionera hårddisken så blir det automatiskt 2 partitioner:
En FAT32-partition på 100 mb för windows bootloader.
En NTFS-partition på resten av hårddisken för Windows.
Kort sagt finns redan en separat bootpartition i windows och denna räcker alldeles utmärkt för ett vanligt dualboot-system.

Gör man en nyinstallation av windows på en dator som ska bli dual-boot skulle jag rekommendera att man utökar boot-partitionen från 100 mb till 500 mb, men det är inte nödvändigt.

Gör man sedan en vanlig linuxinstallation vid sidan av windows så kommer GRUB installeras på bootpartitionen och ta hand om både windows och linux (precis som en bootloader ska fungera).

Det vanligaste problemet är att någon windowsuppdatering sedan får för sig att skriva över GRUB på bootpartitionen.
Det "enda" man behöver göra då är att omstallera GRUB, eftersom själva linux aldrig rörts av windows.
Problemet är att de flesta datoranvändare inte har en aning om hur man reparerar GRUB, eftersom de inte ens vet hur hårddiskpartitioner fungerar.
Om nya inuxanvändare lärde sig hur man reparerar GRUB skulle det antagligen minska antalet ominstallationer av linux med 50 %.

Eller, som jag skrev, att installera Grub på en egen partition som inte är samma EFI-partition som Windows använder, eftersom att Windows då aldrig kommer röra den vilket gör att problemet inte kommer kunna uppstå från första början. Sannolikt kommer många Linuxdistributioner välja Windows befintliga EFI-partition när de installerar eftersom att det här problemet uppenbarligen finns för vissa.

Det spelar ingen roll i vilken ordning du installerar dina operativsystem eller vart på disken de ligger om du bara separerar dem på ett korrekt sätt. Grub hittar andra EFI-partitioner oavsett så du har ingenting att tjäna och allt att förlora på att dela EFI-partition mellan Windows och något annat (eller okej, du tappar 100MB diskutrymme eller vad du nu väljer att dedikera till EFI).