Skrivet av Dahle86:
Anledningen till att 2009-2010 var dåliga år är att på grund av det politiska beslutet att stänga kärnkraften 2010. Detta medförde att investeringar som inte behövdes för drift längre än dit inte gjordes. När sen politikerna sedan kom på att "oj vi har inga alternativ" så blev kärnkraften tvungen att göra omfattande investeringar för längre drift vilket ledde till långa avställningar. Vilket givetvis ger dåliga resultat dessa år men det är politikernas eget fel även om de givetvis skyller ifrån sig som vanligt.
Hmm, så följderna av ett beslut gjorde kärnkraften mindre stabil, innan beslutet hade fattats? Får inte ihop det riktigt.
Men kärnkraftens problem är ju inte unika för Sverige, driftstopp är kostsamma och långvariga överallt. Frekvensen varierar av diverse orsaker, men kärnkraften är inte liksom en evighetsmaskin som producerar en jämn output efter de är byggda utan oplanerade driftsstopp är hyfsat vanliga och de kan pågå i veckor.
Skrivet av Petterk:
Tror inte någon sagt det i tråden, själv tog jag enbart upp vätgas i förhållande till VHTR och att helt gå ifrån (vilket inte hela världen kommer kunna göra) fossila bränslen. I personbilar har vätgas ingenting att göra, elbilar kommer kanske förbruka 20 TWh när vi flyttat över hela flottan. 20 TWh går att spara från industri och bostäder. Flyg är ganska ointressant tycker jag, då det är ganska liten andel av transporterna, men för sjöfart kommer något annat än biobränslen och batterier behövas dito för vissa transporter med lastbil.
Men att argumentera mot åsikter som inte finns i tråden förstår jag inte.
Nja, vätgas har nämnts här som en del av lösningen på energibristen, men vätgas är bara en lagringsmetod. Att vätgas skulle vara framtiden för personbilarna har kanske inte tagits upp här men det brukar komma upp i liknande trådar. Jag säger inte att vätgas inte har sin plats, men man kan ju se vätgas som ett batteri ungefär, ett batteri där 30% av energin går åt för att ladda det och ytterligare 30% när man ska få ut energin, ett batteri som dessutom kräver extremt låg temperatur internt för att fungera. Fördelen är ju som sagt att det går snabbt att fylla på, och att energiinnehållet per viktenhet är större även efter förlusterna.
Skrivet av zarkov:
Dagens svenska kärnkraft har en produktionskostnad på ca 25 öre/kWh. I morse var elpriset 249,98 öre/kWh i SE3 och SE4, genomsnittet hittils i år är runt 54 öre/kWh.
Elpriserna går upp och ner men vindkraftsubventionerna består.
Fast all kärnkraft i Sverige har ju redan subventionerats kraftigt av staten vid konstruktionstillfället, och subventioneras konstant genom att de inte står för kostnaden varken för slutförvar eller försäkringspremien för en "olycksfallsförsäkring" som hade kunnat hantera följderna av en allvarligare olycka. Viss kompensation för detta kommer av olika avgifter, skatter och så, men långt ifrån tillräckligt.
Sen är ju produktionskostnaden bara en (liten) del av kakan. Investeringskostnaderna, alltså säkerhetsarbeten, moderniseringar och så, lägger på någonstans runt 50-75 öre/KWh. Spotpriset för el varierar en hel del men snittet per dag når i princip aldrig upp till 100 öre, ens i de dyrare zonerna. Snitt på 54 öre hittills i år betyder ju att man går back på kärnkraften, trots att det är mitt i vintern och en av de kallaste vintrarna på länge.
Sen har priset väldigt lite med kostnaden att göra, speciellt för kärnkraft och liknande elproduktion som inte kan varieras så lätt. Är efterfrågan hög så går priset upp och tvärtom, är utbudet lågt går priset upp och tvärtom. Är priset så lågt att kärnkraft inte lönar sig för stunden så spelar det ingen roll, man kan inte stänga av en reaktor på kort varsel utan man får helt enkelt sälja el med förlust. I längden är det förstås inte hållbart, därav stängningen nu.
Skrivet av Balconette:
Jodå, det är mycket känslor och inarbetade faktoider som ligger bakom rädslan för kärnkraft. En del var sant gällande de äldre reaktorerna men de var fortfarande kraftigt överdrivna.
Kort och gott,
Generation I: Prototypreaktorer, oftast de enda i sitt slag.
Generation II: Standardiserade reaktorer, är säkra så länge de körs inom spec. Risk för härdsmälta 1 på 10 000 reaktorår
Generation III: Förbättrade designer, inkluderar autonoma säkerhetssystem som bromsar reaktorn så fort den går utanför spec. Risk för härdsmälta (uppskattat) 1 på 100 000 000 reaktorår
Generation IV: Det bästa av det bästa. Reaktorerna kan inte ens få härdsmälta eftersom det som krävs för att få en ivägspringande reaktion inte existerar i en sådan. Det existerar även ett primärt säkerhetssystem som ska skydda reaktorn från att gå sönder om den går utanför spec.
https://k1project.columbia.edu/a15
Om Fukushima hade haft en Gen IV-reaktor när tsunamin kom och slog ut kylningen, så hade den först blivit varmare tills dess primära säkerhetssystem gått igång, något som skett av fysikens lagar, därefter hade den bromsats och legat konstant tills tiden var mogen att gå tillbaka och peta igång den igen.
Om nu reaktorn hade gått sönder och innehållet läckt ut så hade bränslet slutat reagera eftersom det kräver reaktorn och aktiv kylning för att kunna fortsätta. I sämsta fall hade bränslet legat smält i en skål under reaktorn, men den hade inte kokat bort som tidigare generationers bränsle hade gjort.
Jo man ska inte överdriva riskerna. Samtidigt kan man förstås inte lita på en beräknad risk för teoretiska konstruktioner. Tidigare generationers reaktorer trodde man också var mycket säkrare än de faktiskt visade sig vara.
En härdsmälta per 10000 reaktorår låter inte så farligt men det betyder ju att, om vi har 500 aktiva reaktorer så kommer vi att ha en härdsmälta var tjugonde år ungefär. Ser man till kommersiella reaktorer så har vi inte haft 500 aktiva i snitt men vi har haft ungefär en härdsmälta per tjugoårsperiod, Three mile Island, Tjernobyl och Fukushima, men vi har haft mängder av andra incidenter och varit nära ganska många gånger. Även i Sverige.
Senare generationer har inte varit i drift så länge, eller alls om vi pratar om fjärde generationen, så vi vet inte riktigt hur det ser ut. Konstruktionerna är mycket säkrare men fortfarande är det ju människor som konstruerar, bygger och underhåller och människor gör ju misstag.
Citat:
Grejen är att det är mycket som är fel i kostnadsberäkningarna för förnybara energikällor, något som gör dem till synes billigare än vad de egentligen är. Det går inte att kolla på dagens elpriser och säga "kolla, kärnkraften är tre gånger dyrare än förnybart". Sedan så är strömpriserna faktiskt inte det dyraste på elräkningen, det är elnätsavgifterna. Och de ska bli ännu större med all förnybarhet. Hade jag kunnat skulle jag bockat i "endast kärnkraft", bara för att visa vad jag tycker är viktigt.
En stor anledning till det är också all subventionerad utbyggnad av vind- och solkraft som virtuellt pressar ner priserna överlag. Detta speglar inte kostnaden att faktiskt bygga dem.
En ytterligare aspekt av det hela är livslängden. Vindkraftverk utstår ganska höga växlande belastningar under sin livstid så jag har svårt att se dem leva mer än de 20 år de är spec:ade för utan att göra dem till en direkt fara. De kraftverk vi har idag är alltså utslitna inom loppet av 15-20 år och det betyder att vi måste satsa pengar på att bygga upp dem igen. Eftersom det tar 10-20 år att bygga ett kärnkraftverk är det alldeles hög tid att börja ta tag i saken nu, då kanske vi hinner innan vindkraften blir för gammal.
Du får gärna ge en källa på det för vad jag har läst (till exempel här) så är subventionerna för vind dels rätt små, mindre än de flesta andra energiproducenters, och dels så är den inte nödvändig för även utan dem så hade vind varit billigare än det mesta. Subventioner gör dock att utbyggnaden går fortare förstås. Hållbarheten är absolut något att titta på, men jag har inte sett något som tyder på att den skulle vara sämre än projekterat (vilket är 25-30 år). Dessutom kan man uppgradera befintliga snurror när de börjar bli för gamla och slitna och på så sätt förlänga livstiden signifikant samtidigt som man ökar effektiviteten långt mycket billigare än att bygga nytt.
Att det tar 10-20 år att bygga ett kärnkraftverk betyder att det är för sent att börja nu om de ska hjälpa oss att uppnå klimatmålen.
