Hur ska vi köra CrashPlan på vår Synology NAS-server?
Vi använder CrashPlan för att säkerhetskopiera valda mappar och filer till molnet. Alla data som backas upp till molnet finns på vår Synology NAS-server. Problemet är emellertid att det tyvärr inte går att köra CrashPlan nativt på NAS-servern. Naturligtvis har många Synology-användare valt att kringgå denna brist genom att köra CrashPlan i en speciell Docker-container. Vi är emellertid lite osäkra på om denna Docker-lösning i det långa loppet går att lita på. Den kan ju sluta fungera vid nästa uppdatering av NAS:en. Givetvis kan vi undvika denna risk genom att montera NAS-hårddisken i Ubuntu som i sin tur körs i en virtuell maskin på NAS-servern. Vi har dock våra egna skäl för att köra Windows 10 istället... och då blir problemet att CrashPlan inte stödjer mappade diskar i Windows-miljön: "Code42 doesn't support backing up NAS on Windows. This is due to an operating system-level restriction built into Windows."
Såvitt vi vet går det fortfarande att lura CrashPlan till att skapa säkerhetskopior av sådana NAS-hårddiskar som man i Windows har mappat som enhetsbokstäver. Förutsättningen är dock att man t.ex. vid uppstart kör följande schemalagda uppgift under användaren SYSTEM som har flest rättigheter i operativsystemet:
@echo off
:Start
timeout /t 15 /nobreak >NUL
if exist Z:\NUL goto End
net use Z: \\NAS\backup /PERSISTENT:YES
if ERRORLEVEL 1 goto Start
:End
CrashPlan kan emellertid försöka täppa till sådana här kryphål eftersom de knappast vill ha särskilt många kunder som endast har ett konto ($120/år) men massor av data (kolla exempelvis denna länk)... Detta är åtminstone fallet om CrashPlan vill sträva efter en "vinstmodell" som är långsiktigt hållbar. Därför kan CrashPlan vid något tillfälle försöka göra det svårare för kunderna att backa upp mappade nätverksenheter, externa hårddiskar, flashminnen och USB-stickor... s.g.s. allt som inte sitter inne i datorn.
Anser ni att den säkraste metoden att förhindra denna typ av obehagliga överraskningar är att använda iSCSI? Något förenklat uttryckt är iSCSI i denna kontext ett protokoll som du kan använda för att dela ut "rått diskutrymme" över ditt nätverk till andra datorer från din NAS-server. På detta sätt är diskutrymmet tillgängligt på din dator som om det vore en lokal hårddisk och inte en nätverksvolym.
Vår NAS-server har stöd för iSCSI och vi har ett nätverkskort och -switch som är starka, snabba och stabila nog för att hantera iSCSI-trafik. Vi skulle kanske kunna följa stegen nedan för att få igång iSCSI på NAS:en.
Skapa och aktivera ett iSCSI-mål (iSCSI Target) som fungerar som en nätverksansluten lagringsenhet.
Skapa en iSCSI LUN-enhet (Logical Unit Number).
Mappa LUN-enheten till iSCSI-målet.
Konfigurera och aktivera Microsoft iSCSI Initiator för att ansluta till iSCSI-målet. I detta sammanhang är iSCSI-initieraren en Windows 10-VM som får åtkomst till iSCSI-lagringsenheten. Kolla denna länk för mer information.
Vi stoppade in lite mer RAM-minne i NAS:en eftersom CrashPlan käkar upp enorma mängder minne... (CrashPlan bygger ju på Java som brukar vara en rejäl minnesslukare.) Vi skulle vilja låta NAS:en sköta alla backuper i bakgrunden för att befria våra datorer från alla säkerhetskopieringsuppgifter.