när den här tråden ändå är uppsläpad till dagens datum kan jag passa på att kasta in ett gammalt resonemang om varför man ska ha motstånd till LEDs så folk kan sluta fråga varför:
När jag satt och mätte på mina nya LEDs från LSdiodes.com, kom jag på en anledning till varför man MÅSTE ha resistorer när man kopplar in lysdioder.
Först tar vi ett gammalt exempel för att värma upp alla som inte har 100% koll på elektronik och halvledare:
Ta en vanlig kiseldiod, den har ett spänningsfall på 0,6-0,7V oavsett om du lastar den med 2mA eller 200A (förutsatt att den klarar strömmen)
Om du vill begränsa strömmen över en sån diod så MÅSTE det göras med ett motstånd i serie.
Säg att du har en reglerad 5V spänningskälla, kopplar du den direkt in i dioden så kommer du att åstakomma en näst intill kortslutning.
Sätter du istället ett motstånd på 20 ohm i serie med dioden så får du ungefär 215mA i kretsen (4,3/20)
Ta nu en lysdiod, nästan alla LEDs (som inte har ett inbyggt motstånd i serie) har ett väldigt litet spann i volt mellan nästan ingen ljus och att den skadas.
Ta en högintensiv blå LED från LSdiodes. Den ligger på 3,12V vid 20mA och 3,22V vid 30mA, den lyser inte särskilt mycket under 20mA och över 30mA blir den för varm. Med ett motstånd är det lätt att få nästan exakt rätt spänning över lysdioden efterssom motståndet både är beroende av den spänning man matar samt den ström man tar ut, jämför detta med att koppla in lysdioden på ett reglerat nätagregat som levererar nästan exakt samma spänning oavsett om man tar ut 20mA eller 20A.
Som skräckexempel kan jag ta en bernstensfärgad LED från LSdiodes, den drar 2,04V vid 20mA och 2,05V vid 30mA, en oerfaren person skulle troligen koppla in 6 st i serie på 12V utan motstånd, men det är lätt att se hur liten skillnaden blir, vid 12,24v lyser dioderna ganska mycket, vid 12,3V ligger dom på max. Med tanke på att ett vanligt nätagregat kan skifta på upp till en halv volt är detta inte en bra idé, 12,5V skulle med största sannolikhet elda upp dioderna.
Nu räknar vi istället på 5 LEDs och ett motstånd för att kompensera för dom 1,8V som "blir över":
Om vi räknar på 20mA (5x2,04=10,2V) (12-10,2=1,8V) (1,8/0.02=90 ohm), vi sätter på ett motstånd på 90 ohm. vid 12,5V har strömmen över dioderna gått upp till 25,6mA (1,8+0,5=2,3V) (2,3/90=25,6mA) istället för att elda upp dioderna som skulle ha hänt utan motstånd.
Vill man ha högre precision får man ta bort en LED till och således ha 4 LEDs i serie samt räkna om motståndet för det.
(4x2,04=8,16V) (12-8,16=3,84V) (3,84/0,02=192 ohm) Nu stoppar vi dit ett motstånd på 190 ohm och provar med 12,5V igen, nu är strömmen 22,8mA istället (3,84+0,5=4,34V) (4,34/190=22,8mA)
Nu börjar vi se att man måste ha ett motstånd i serie med lysdioder, men inte bara det, motståndet bör få ta runt 30% av spänningen (3,84/12=30%) för att få en riktigt bra utjämning, vid mindre än 10% skiftar strömmen så mycket att även ett riktigt bra nätagg kan skapa problem.
Självklart kan man istället använda en strömbegränsande krets för att få ännu exaktare funktion, men detta är knappast nödvändigt med vanliga lysdioder och en vettig stabil spänningskälla.
Hoppas att iallafall någon orkar läsa ovanstående genomgång.