När AMD lanserade processorerna i Ryzen 4000 "Renoir"-familjen för bärbara datorer innebar det en återkomst till prestandamässig relevans efter många års frånvaro. Intel hade under ett årtionde dominerat med olika generationers Core-processorer, som erbjöd bättre balans mellan högsta prestanda och energieffektivitet. Med Ryzen 4000 "Renoir" har AMD börjat få fotfäste bland bärbara datorer igen, men Intel menar att konsumenter och testare bör granska processorernas prestanda.

Intel_AMD_fight-1.jpg
Intel_AMD_fight-2.jpg
Intel_AMD_fight-3.jpg

I samtal med journalister delar Intel med sig av en presentation där bolaget hävdar att AMD:s Ryzen 4000 "Renoir"-processorer drar ned prestanda på batteridrift, rapporterar Wccftech. I dokumentet har företaget testat bärbara datorer med egna processorer i elfte generationens Core-familj och jämfört dessa med bärbara datorer som huserar AMD:s Ryzen 4000-processorer. Testsystemen innefattar processorer från instegsnivå till mellan- och prestandaklassen.

Intel_AMD_fight-6.jpg
Intel_AMD_fight-5.jpg
Intel_AMD_fight-7.jpg
Intel_AMD_fight-8.jpg

Intels slutsatser är här att AMD drar ned prestanda, så kallad throttling, för Ryzen 4000-processorerna för att nå likvärdig batteritid med Intel-motsvarigheterna. Enligt bolagets uppgifter sänks Ryzen-prestanda med så mycket om 38 procent i testsviten PCMark 10, och upp till 48 procent i webbläsartestet WebXPRT v3. I Sysmark 25 blir prestandaförlusten upp till 30 procent. Intel nämner också att testverktyget Cinebench, underligt nog, inte uppvisar samma prestandaförlust vid batteridrift.

Vidare bilder i presentationen anger att AMD:s prestandaförlust vid batteridrift beror på att Ryzen 4000-processorer för bärbara begränsar hur länge processorns kärnor tillåts arbeta i högsta hastighet (eng. burst). Intel anser därför att journalister bör testa prestanda för bärbara datorer även på batteridrift för att ge en realistisk bild av faktisk prestanda i praktiken.

Företagets uppgifter nämner dock inte det faktum att alla datortillverkare bestämmer över aspekter som effektnivåer och kylning, vilket i sin tur påverkar processorernas möjlighet till högsta klockfrekvenser och nivåer för effekttillförsel och värmeutveckling.