El & energi vidare utbildning

Hej Cubenq. Kul att du är intresserad av El & Energi, det är i dagsläget en stor brist på kvalificerad personal inom i princip alla el-relaterade tjänster som är i stil med ingenjörer/tekniker (dvs de som ofta planerar och konstruerar system som elektriker fysiskt kopplar in, underhåller och felsöker (om man nu ska sätta en gräns någonstans). Hur det är på elektrikersidan låter jag vara osagt, men säkerligen finns ett behov även där.

Själv jobbar jag sedan ~8 månader som Automationsingenjör på ett konsultföretag som formligen skriker efter folk med eftergymnasial utbildning. Med eftergymnasial betyder det inte per automatik högskola, och absolut inte civilingenjör. Det som behövs är folk som kan grunderna inom el och fysik, och därefter är det i princip bara viljan att lära sig, vara öppen, framåt och affärsmässig. Själv fick jag jobbet efter en två-årig KY-utbildning inom Elektroteknik och bra referenser/vitsord. Jag och mina kollegor jobbar inom områden som Papper och massa, gruv/stål-industri, kraftvärmeverk och vatten-, kärn- och vindkraft.

Med det sagt, så är El & Energi ett väldigt brett fält, med många olika specialister som fokuserar på sin sak. Jag tror att ju högre utbildning du läst, desto enklare är det att bli "specialist", men samtidigt behövs det mycket praktisk erfarenhet för att bygga upp någon form av helhetsförståelse. Men, innan jag går in på det så är ju frågan lite mer vad är det du tycker är intressant med just El & Energi?

Jag vet att du nämnde t.ex. kärnkraftverk och hur de fungerar, samt även programmering. Läser du något med fysik så är det i princip där du får svar på kärnkraftsfrågan, sedan är hur det fungerar i praktiken enbart ett pussel som består av olika bitar där ena kärnkraftverket inte är likt det andra. Det innehåller samma grundläggande funktioner, men uppbyggnaden, exakt vilka maskiner och hur de fungerar och varför, varierar mellan olika fabrikat(märken) och att ge sig på att försöka förstå alla detaljer fullt ut är omöjligt.

För att försöka bryta upp El och Energi i olika delar så kan man säga att om du arbetar med huvudsak El, så kommer du sitta och kolla i ritningar, där detaljer är spänning, ström och effekt för att sedan pussla ihop ett större system som "någon (se nedan)" har klurat ut helheten på.

Energi är ett mer abstrakt ämne, här ser du saker på en högre nivå och troligtvis är t.ex. effekt (watt), kapaciteter, omsättningar och olika flöden ditt arbetsfält. Du ser på en motor som en klump som kommer kräva så här mycket energi för att fungera. Klumpen i sig kommer kanske utveckla en viss värme som behöver kylning och då behöver du något som kyler detta, och då behöver du ett vattenflöde si och så stort. T.ex. så skulle du kunna jobba som någon form av projektledare, där du arbetar med el-, mekanik- och rörkonstruktörer, där du säger "ungefär såna här saker behöver vi som fungerar ihop", och därefter sätter konstruktörerna igång och börjar göra förstudier och tar fram förslag på olika lösningar. De ser alltså till alla "smådetaljer" inom sitt respektive område, och energikillen ser om resultaten från deras arbeten fungerar tillsammans i det stora hela.

Det är min tolkning av skillnaden. Men, troligtvis går säkert energibiten att dela upp i ännu mindre bitar, men där har jag dålig insikt.

Inom "El" på mitt jobb delas vi grovt upp i "Automationare", "Elkonstruktör" och "Instrumentare".
Själv jobbar jag som ny lite med alla delar, då det är relativt mycket små projekt, men annars så brukar automationare stå för programmering och logik bakom maskinerna, bryr sig inte så mycket om spänning, ström och effekt. Däremot så vet han ungefär vad för hårdvara som behövs. Han behöver också förstå vad det är som ska ske och när. Elkonstruktören får ta hänsyn till detta när han ser till hur och var olika spänningar/strömmar ska vara och vilka komponenter som behöver ingå i ett elskåp. Instrumentaren är killen som förstår lite mer av helheten, och ansvarar i princip för att alla olika mätningar av temperatur, tryck, hastighet osv kan läsas av elektriskt, så att programmet kan få motorer och olika ventiler att röra sig tillräckligt snabbt eller långsamt.

Arbetet i sig är riktigt roligt, men kräver ofta ett stort intresse då inget jobb är det andra likt, och många gånger gör man något man aldrig har gjort förut, och får du mer eller mindre gå tillbaka till läroboken och/eller utnyttja sina mer erfarna kollegor. En ödmjuk inställning och förmåga att veta när man ska säga "Jag förstår inte, kan du hjälpa mig?" är guld värd. Det är i dessa lägen som matematiska och fysiska studier från skolan börjar bli användbara - just för att lära sig hur nya saker fungerar. Har man sedan gjort en sak en gång, så kan du göra det igen utan större problem.

Med det sagt, så finns det många "tvärvetenskapliga" tjänster där du inte behöver kunna särskilt mycket matte eller fysik. Istället kan du behöva ekonomi, ledarskap, marknadsföring, försäljning, företagsekonomi. Då kan det räcka långt om man har mycket grundläggande matematiska och fysiska studier, men ändå är intresserad av tekniken.

Förhoppningsvis har jag kunnat bidra med lite mer inblick och ge lite exempel på vad/hur olika arbeten inom området du är intresserad av ser ut. Som civilingenjör så kommer du troligtvis ha mest nytta av dina djupa studier i forskning och utvecklingssammanhang inom olika teknikföretag där man försöker effektivisera eller ta fram olika produkter.

Jag avrundar här, så får du mer än gärna ställa frågor om det är något som du vill att jag ska förklara tydligare eller så. Om inte, så önskar jag dig lycka till!

Kul att det var av intresse och att du fick mer insikt. Jodå jag skrev den direkt i här i tråden, för dig och eventuella framtida sökningar. Rent generellt så tror jag att många tjänster inom området är sådant som yngre personer som står inför olika studieval inte känner till, så det var lika bra att dela med sig.

Att jobba internationellt skulle vara intressant, det finns många sätt att göra det på. När man är ung och relativt oerfaren så tror jag att det finns olika sommarjobbsliknande saker att söka, iallafall vad jag har hört talas om. Själv har jag bara varit i norge och jobbat, vilket iofs var trevligt bara det :). Jag tror en vanlig väg att arbeta utomlands är att arbeta ett par år i Sverige hos ett internationellt företag, och sedan när man har lite kött på benen är det ganska lätt att söka jobb "internt" på företaget. Om inte annat så kan det finnas olika projekt utomlands som man kan jobba på i allt från veckor till år.

Det jag har svårt att förstå är hur ett El & Energiprogram på gymnasiet inte kan ha någon fysikkurs inlagd. Fysiken gör matematiken användbar och gör det ganska snabbt tydligt mellan olika grundläggande enkla samband vilka är ovärderliga. Det är ju också grunden inom el och energi. Jag får ta och gissa att ni har kurser som innehåller de olika relevanta fysikkapitlen som är användbara för varje kurs och kanske inte läser vissa delar. Men, energi är ju förekommande i princip allt.

Ang. Pneumatik så är det ett sådant där typiskt ämne som är närliggande el, särskilt då automationsbiten då olika pneumatiska ventiler styrs genom elektriska signaler. Även om det är en vetenskap i sig så kommer man i kontakt med pneumatiken väldigt ofta båda praktiskt och teoretiskt.

Programmeringen inom automation kan jag berätta lite mer om. Den vanligaste frågan man får är väl vilket språk man kodar i, och det enkla svaret på det är att det varierar väldigt mycket. Varje fabrikat har sina egna program för programmering, som passar just deras hårdvara. Med det sagt så är logiken bakom densamma. I princip är det olika "IF"-satser som sätts ihop till stora spindelnät. Det vill säga "För att motorn ska starta behöver vi en "Givare-okej"-signal. "Givare-okej" signalen fås i sin tur genom att olika gränslägesgivare (t.ex. små käppar som blir påverkade och då indikerar att någon mekanisk detalj är i en viss position) är i rätt "läge". Om "Givare-okej"-signalen ej finns, så kan det innebära att en annan motor startar för att flytta någon del som kommer att påverka givarna, osv osv.

Denna logik kan sedan skrivas i fem olika standardiserade språk som har likheter med vanlig datorprogrammering, och andra är mer som grafiska flödesscheman . Här är de olika.

http://en.wikipedia.org/wiki/Ladder_logic
http://en.wikipedia.org/wiki/Function_block_diagram
http://en.wikipedia.org/wiki/Structured_text
http://en.wikipedia.org/wiki/Instruction_list
Sequencial function chart - http://www.automationengineering.co.uk/wp-content/uploads/201...

Varje sätt att bygga upp logiken har sina fördelar och nackdelar, och jag tror att ofta hittar man ett som man själv föredrar framför de andra. I princip kan man göra samma sak med alla, men tar olika lång tid eller är olika omständiga. Min programmeringserfarenhet innan jag började jobba med att programmera PLC (dvs särskilda industridatorer för att styra maskiner) hade jag mest suttit i VBA och programmerat relativt enkla saker i Excel. Har väl även provat på python, html och lite sånt, men inte mer än de första nybörjarkapitlen så att säga). Utifrån den erfarenheten kände jag att det inte var någon större utmaning att förstå hur denna programmering gick till.

Programmeringen är i sin helhet enkel, med undantag. En utmaning är att förstå och sätta sig in i en ny programvara. En annan är att förstå det program man arbetar med, som i mitt fall, då man ofta går in i befintliga program för att göra förändringar i samband med olika effektiviseringar eller uppgraderingar ute på företag. Programmeringen kan dock emellanåt vara mycket avancerad, särskilt när man kommer till en "Instrumentares" del, där man kanske ska räkna ut exakt hur stort flöde kallvatten genom en värmeväxlare som behövs för att få en viss temperatur på på något, och räkna ut hur snabbt ventilen ska röra sig och hur mycket det där behövda flödet motsvarar i procent - alltså ska ventilen gå från 25% öppen till 50, 70 eller 100%? Men, i de fallen brukar det kunna finnas programbitar medföljande t.ex. en sådan ventil och man själv behöver alltså bara fylla i önskade värden. Ofta är det också en "processingenjör" eller "rörkonstruktör" som räknar ut mycket av detta och sedan ger dig uppgifter som du matar in i programmet. Däremot så om du är bra på att räkna själv, så är det ju en stor fördel då du kan göra ännu en del självständigt. I vissa tjänster kanske det också förväntas av dig att du ska klara av sådana beräkningar.

Programmeringen i sig är bara ett verktyg för att realisera logiken - vad som ska ske, hur snabbt, när. Sedan är det din egna konstnärliga frihet att skapa något som löser dessa uppgifter utifrån bästa förmåga. Det ska väl nämnas också att databaser är något som används ganska flitigt för att lagra olika värden och sedan hämta dessa vid behov.

Sedan är jag säker på att det finns erfarna programmerare som också sitter och utvecklar dessa mer avancerade programblock som följer med avancerade ventiler mm. Alltså programmerare hos en leverantör av automationssystem. Det finns således även flera sorters automationare också, och hur de jobbar är mycket beroende på arbetsgivare. En automationsingenjör på electrolux och sitter på tvättmaskinsavdelningen tänker säkerligen på andra saker än en automationsingenjör som jobbar med stora pappersmaskiner, även om de i grunden båda sitter och programmerar i samma språk och använder samma sorts logik ;).

(en nackdel och/eller fördel att arbeta som hyffsat "grön" inom konsultbranschen är att man inte alltid har saker att göra på arbetstid. Ungefär som nu när jag sitter och skriver detta :). Däremot om ett par veckor så drar ett stort projekt igång och jag kommer bli placerad hos en kund i åtminstone ett år framöver, så, just nu är det lugnet före stormen.)

Om du är intresserad av området el & energi så får du allt se till att välja IB med inriktning natur (vill minnas att det finns) och läsa så mycket matematik som möjligt. När det gäller fysik så skulle jag faktiskt säga att fysik A är den viktigare kursen då det är där man får lära sig hur viktigt prefix och suffix är, samt att man får lära sig vad energi och effekt är.
Fysik B måste du ha för eftergymnasiella utbildningar på högre nivå (högskole- och civilingenjörsutbildningar) men den tycker jag inte har gett mig alls mycket förutom vidare innötning av suffix, prefix och energi. Det man läste inom ellära under fysik B läser man ändå om helt under den första elkursen på högskolan.

Som sagt, matematik är det viktigaste. Efter det kommer nog engelskan då allt mer högskolor går över till engelsk litteratur, och att öva på mer akademisk engelska tidigt kan ge dig stora försprång då den kan skilja sig en hel del från "vardags"-engelska.

Sedan finns det ju, som Nightcrawl nämner, även KY-utbildningar som jag tror kan vara riktigt intressanta om man snabbt vill komma ut i arbetslivet. Om du är intresserad av högskoleingenjörsutbildningar med en skön blandning av teori och praktik så skulle jag rekommendera en utbildning med CO-OP, då har du möjlighet att varva din utbildning med avlönade CO-OP-perioder där du är anställd av ett företag. Ett mycket lyckat koncept som ofta ger jobb innan du ens avslutat din utbildning. Den enda utbildning inom el & energi jag vet som har CO-OP är Elkraftsingenjör (högskoleingenjör) på Högskolan Väst.

Jag håller med dig gällande naturinriktning och matematik. Ju mer av det man har förstått desto lättare är det att sätta sig in i nya tekniska prylar, vilket leder till att man snabbt växer i sin kompetens och kan ta an sig svårare uppgifter på egen hand. CO-OP utbildningarna tycker jag ser intressanta ut, har för mig att jag har sett något liknande inom något i stil med energiingenjör, men det är jag inte helt 100% på. Det som är intressant är iallafall ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och näringslivet, och att man har möjlighet att tidigt komma ut och se verkligheten så att man kan se samband mellan praktik och teori och att det som ser bäst ut i teorin inte alltid fungerar i praktiken av olika orsaker. En annan viktig del är att arbetsgivarna vet att du finns, och gör du ett tillräckligt gott intryck så finns det stora chanser till ett arbete, efter eller under studietiden. Om inte annat har man en eller flera bra kontaktpersoner som i sin tur har ett kontaktnät. De två KY-utbildningarna (Produktionsutveckling 2 år och Elektroteknik 2 år) har varit riktigt bra på den punkten. Det blir någon form av balans mellan "lagom djup teori för att förstå hur sakerna man använder i praktiken fungerar tillsammans och resultatet av dom", och arbetar mycket med större företag i lokalområdet.

I mitt fall är jag ingen hejjare på att räkna på saker eller kanske få saker helt 100% optimerat då jag ännu inte är helt 100% på det tekniska. Hade jag förstått matematiken och fysiken bättre hade det kunnat göra skillnad där. Istället har jag bred kunskap inom hela industriavsnittet genom den tidigare KY-utbildningen Produktionsutveckling, och kan på så sätt se saker i ett större sammanhang där mina renodlade el-kamrater annars är begränsade. På så sätt kompletterar vi varandra och med det sagt så finns det inte en enskild väg, utbildning eller arbetserfarenhet som fungerar som "skallkrav". Har man grunder i matematik och fysik samt intresset att lära sig så är det lätt för arbetsgivaren att vidareutbilda dig genom att skicka iväg dig på kurser etc. för att komplettera eventuella hål, och hål har man oavsett tidigare utbildning :).

KY (eller nu mera YH, Yrkeshögskola) har ungefär en tredjedel av utbildningstiden förlagd på företag och man får arbeta i skarpa och intressanta projekt, bör nämnas.

Ta också chansen att få lite erfarenhet från sommarjobb. Något som alltid verkar vara vara bristvara är montörer, t.ex. sådana som monterar elskåp eller bygger på kontakter på kablar. Har själv jobbat som montör av slangpaket till industrirobotar ("paket" med kablar innehållande slang för hydraulik, tjocka kraftkablar för spänningsmatning och flerledade signalkablar). Även om jobbet i sig inte är så jättespännande i längden så är det en erfarenhet och det syns i CV samt att du har lättare att förstå ungefär hur och vad olika tjänster på ett företag innebär.

På tal om det också, Elkraftingenjörer är det också stor bristvara på. Alltså de som planerar och konstruerar saker för höga spänningar, t.ex. transformatorstationer, elnät osv. Alltså i princip det mesta mellan elkraftverket fram till "eluttagen" ute på industrierna. Ett område där jag tror att det finns mycket att kolla på inom energieffektivitet. (T.ex. HVDC (högspänd likström) och infrastrukturprojekt).

edit:
På tal om arbetskraftbrist inom elkraft (http://abb.minimedia.se/600_nya_ingenj%C3%B6rer_till_abb)
Och om hur El & Energi går som hand i handske (http://abb.minimedia.se/pumpen_kapar_el)

Intressant att du nämnde just HVDC (där ABB är stora), de pushar nämligen väldigt hårt för att få COOP-elever från Högskolan Västs elkraftingenjörsprogram.

Mycket bra inlägg i övrigt, jag tror att industrijobb överhuvudtaget är bra om man vill arbeta inom den sektorn senare. Jag vet själv att jag innan min utbildning lärde mig en hel del av att se hur saker fungerade inom industrin under sommarjobb även om jag inte kunde grejerna (hade dock intresse, vilket fick mig att snappa upp intressanta lösningar på problem).

Vidare kan jag inte uttala mig något större om än högre utbildningar så som civ.ing men där vill jag minnas att tekniska fysiker (med rätt ämnen) är attraktiva på el & energi-marknaden.

Nu vet jag inte om jag glider ifrån ämnet eller ej, men det är säkert någon som har nytta av det.

Inga problem :). Kul att ni fick koppla och skarva lite och bra att läraren ser att ni gör det rätt. Att skarva kablar hemma i datorchassit hemma halvtaskigt är en sak. I verkligheten finns det olika "standarder" som berättar hur det ska se ut, ofta med "Bra, Godkänt, Underkänt"-bildvisningar och/eller toleransangivelser. Jag har själv arbetat med att tillverka kablage (kablar monterade i kontakter) till bland annat lådorna som sitter uppe på taket av tågen. Iochmed att det är i samband med persontransport är det extra hårda regler och ofta krav från tågtillverkaren att montörerna har särskild utbildning.

Alltså, typ en heldagsutbildning för hur man klämmer kabelskor och olika stift/hylsor (pins, t.ex. d-sub som återfinns på skärmenkabeln) korrekt. Sedan även en två-dagars mjuklödningskurs. Kunden som vi levererade kablage till gjorde stickprov genom att undersöka skarvningar och kabelsko/stift-klämningar med lupp.

Det hela känns ganska absurt på ett sätt - Vem som helst kan ju klämma en kabelsko! Dock så gissar jag att det är ett krav baserat på erfarenhet.

Med den bakgrunden så är det ibland så man nästan mår dåligt när man ser vissa "fältmässiga" installationer på motorer och annat där det är kräm i kablarna och kontakteringen ser ut att ha blivit gjord genom att banka ihop kabelskon med en hammare

Angående servicejobben på olika kraftverk så har jag lite erfarenhet från ABB Service. Där renoverade vi motorer och generatorer av alla olika slag och var även ute och fick montera/installera dessa. Säkerligen finns andra företag än ABB som gör liknande servicearbeten och jag kan rekommendera att söka sommarjobb där om du vill se lite olika saker. Minimumålder är oftast 16 för att få göra någon vettig syssla, men kanske att man kan komma undan yngre som nån liten lager-hjälpreda om man har kontakter. Är man 18 så får man vara med på det mesta som inte kräver särskild utbildning, och när det väl behövs specifik utbildning så kan man ändå hjälpa till med andra sysslor i närheten. Poängen är att man får vara med och se hur sakerna går till och att bara vistas på vissa industrier eller verk är en intressant upplevelse.

Stora elmotorer är också ett vackert hantverk, och att få se hur en gammal sak som snurrat i 30 år någonting komma in riktigt sliten och sedan skeppas ut och se ut att vara i nyskick är häftigt.

[techporn][/techporn]

[techporn]Maffig stator[/techporn]

Så vackert. (turbin)