Arbetspolitiken i Sverige

En början vore att avskaffa LAS för företag med färre än 10-20 anställda. Att ha vetskapen att det är ett jävla meck att sparka inkompetent personal efter provanställningen är över är garanterat något som får många småföretagare att tveka vad det gäller nyanställning. Utöver det så är jag för sänkta eller avskaffade arbetsgivaravgifter för alla.

LAS är som en tidigare skribent sa ett tveeggat svärd. Men att göra sig av med inkompetent personal är inte ett jävla meck, däremot att göra sig av med personal som gör sitt jobb men inte mer (oftast äldre människor som har lång erfarenhet) är ett meck.

Längden på arbetsdagarna är ju inget som ska styras utav politiken utan av arbetsgivaren/arbetstagaren gemensamt. Vissa dagar är jag 5 timmar på jobbet, andra 20. Totalt sett så har man väl gjort årsarbetstiden i slutet av Augusti.

Konsultbolagens vara/inte vara är något som alltid kommer diskuteras, men att rekrytera spetskompetens som endast används ett fåtal gånger per år är inte ekonomiskt för ett bolag/offentlig sektor, då ska man ta in konsulter. Men handlar det om löpande verksamhet som man har ett kontinuerligt behov utav så finns ingen anledning att lägga 12-1700/timme på konsulterna. Tyvärr har ju inte ledning i främst offentlig sektor insett detta, det finns en övertro till konsulter (som en kollega sa, en bra konsult får fler jobb genom sitt engagemang och resultat, en dålig konsult gör sig själv oumbärlig hos sina kunder).

Lönenivåerna är intressant, men det stora felet är att skillnaden mellan förvärvsinkomst och bidrag är för liten. Ergo lägre bidragsdel framför sänkta löner (sen har vi ju inga lagstyrda minimilöner i Sverige). Om någon skulle få för sig att sänka min lön (runt 30'/månad) så skulle i alla fall jag tacka för mig och se mig om efter ny tjänst, vilket inte är ett problem i "min" sektor. Att behålla kompetent personal är väl bland det största problemet en arbetsgivare har som inte kan konkurrera med löner/förmåner.

Intressant trådämne, finns mycket att diskutera här.

Jag stör mig en del på att politikerna verkar ha en så svart vit syn på det mesta här. Antingen är något bra eller så är det dåligt och inget däremellan. I verkligheten finns det ju både fördelar och nackdelar med allt.

LAS :
Detta är en lag som fungerar dåligt i praktiken. "Skyddet" är rätt obefintligt. Det finns många sätt företagen kan bli av med anställda som jobbat där hela sina liv. Det är bara säga att det är arbetsbrist på just precis det området den anställde jobbar.
Eftersom den anställde är den ende som jobbar inom exakt det området så blir han/hon den senast anställde.
De kan också "omplacera" folk, dvs inte ge dem sparken utan ge dem meningslösa tramsuppgifter så att de i princip blir tvungna att säga upp sig själva.
De kan i värre fall direkt börja mobba oönskade personer så de säger upp sig.
Och så vidare.

Det där med äldre personer som är obenägna att lära sig något nytt kan säkert förekomma, men jag tror att det är ett rätt marginellt problem. De flesta äldre har faktiskt lång erfarenhet och är minst lika snabba som yngre på att lära sig nödvändiga nya kunskaper för jobbet.

ARBETSGIVARAVGIFT :
De bör absolut sänkas. Det här tror jag är den absolut viktigaste punkten där politikerna kan förbättra arbetsmarknaden.
Arbetsgivaravgift är en straffskatt på företagarna för att de anställer. Låter det vettigt ?
Ska vi straffa företagare föra att de anställer, när de är just nyanställnignarna som ÄR jobbskapandet.

LÄNGDEN PÅ ARBETSDAGAR :
Det är, som jag ser det, mest arbetsskygga personer som vurmar för denna fråga.
Vi andra tar jobbet på större allvar och ser till att saker blir gjorda, inte att vi ska kunna titta på klockan, se att den är över fem och gå hem mitt i vad vi nu håller på med.

KOLLEKTIVAVTAL OCH FACKFÖRBUND :
Är negativt inställd till detta. Fackförbund har jag mest fått uppfattningen att de sabbar arbetsmarknaden för alla. De jävlas med företagare och även de anställda som de borde skydda och ser mest till sin egen makt som organisation.

KONSULTBOLAG :
Detta är något jag är negativt inställd till. De borde inte behövas i någon större utsträckning om företagen tog ett större långsiktigt ansvar för att kompetensen istället återfanns bland de anställda. Det torde tom spara stora summor i längden.
Konsulter är svindyra och har dålig koll på verksamheten i ett företag. Vem vill dessutom att konsulter har ansvar för vissa delar i ett företag och sedan försvinner ?

ARBETSKRAFTSINVANDRING :
Nja, vi har arbetslöshet i så gott som samtliga områden i Sverige idag. Om ett företag inte så lätt kunde anställa någon genom arbetskraftsinvandring så skulle en person till i landet kunna få jobb istället. Visst, det kanske är svårt att hitta någon med exakt den kravprofil man har, man oftast finns det många som ligger ganska nära. Genom att importera arbetskraft istället så ser man till att dessa personer aldrig får chansen att jobba, utan får fortsätta att gå arbetslösa.
Vi ökar arbetslösheten genom att importera ännu mer arbetskraft.
Men visst, vi gör en god gärning för de som invandrar och får jobben och det känns ju inte heller helt rätt att förbjuda det hela..

FAS3 :
Fullständigt åt skogen som det ser ut idag, enligt mig.
Folk tvingas in i meningslösa åtgärder bara för att de ska kunna fortsätta att ta ut bidrag. Det är en loose-loose situation för alla.
Staten förlorar pengar och de arbetslösa förlorar självkänsla och tid som de hade kunnat använda till att faktiskt göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Mitt förslag är att skrota FAS3 helt och hållet och låta de arbetslösa göra sådant som faktiskt kan öka deras chanser att få jobb.
Det skulle kunna vara att få tillåtelse att studera sådant som arbetsmarknaden efterfrågar (givetvis hårt styrt så att man inte ska få studera vadsomhelst för "självförverkligande" och dylikt).
Vettig subventionerad praktik på företag skulle också kunna vara något. Dock ytterst kontrollerat så att företag inte bara utnyttjar Fas3 or ett tag och sedan dumpar dem för att det blir billigt. De måste lära sig något vettigt på praktiken.

JOBBCOACHER :
Det är bra att de finns, även om det där gått till överdrift. Det är bra för en arbetslös att ha någon att diskutera sin situation med och kanske få lite tips.
Jobbcoacher skapar dock inga fler jobb. De förändrar möjligen lite vilka som får de jobb som finns (om de gör att bra jobb för klienterna). Dock tycker jag att politikernas tanke bakom det hela är direkt kränkande. De verkar ofta tro att folk är för lata för att jobba och att coacher därför skulle skapa mer jobb genom att sätta igång dessa lata personer.
Verkligheten är ju snarare den att jobben inte räcker åt alla. Dock blir det lättare för politikerna att skylla sitt misslyckande för detta på de arbetslösa. Detta finner jag ytterst kränkande.

SKOLVÄSENDE :
Här finns så mycket fel att man knappt vet var man ska börja. Lärarna är ofta kassa, okunniga och oinspirerade, eleverna ofta lata och framförallt så lär de sig för lite och fel saker.
Högskoleutbildningarnas längd tycker jag inte att det är något fel på, men däremot borde studenterna ha lärt sig mycket mer i grund och gymnasieskolan så att man inte behöver ägna första året åt gymnasiekunskaper som det nästan blivit idag.
Framförallt matematikundervisningen skulle kunna förbättras något oerhört.
Det lilla man lär sig under högskolenivån är sådant som en normalbegåvad elev utan större problem skulle kunna lära sig på ett halvår med en vettig lärare. Dessutom "lär" de flesta sig mest att helt hjärndött stoppa i tal i formler, när de skulle behöva lära sig resonera istället.
Instoppandet av tal kan dator eller en smart schimpans göra lika bra..

Angående konsultbolag så tror jag bud_bundy menade egentligen bemanningsföretag. Konsultbolag jobbar med spetskompetens. Bemanningsföretag är ren och skär personaluthyrning. De flesta företag behöver ju någon form av spetskompetens ibland, typ IT, Ekonomi osv. Det går ju inte att anställa en IT-Tekniker och ha en egen IT-avdelning på en frisörsalong för att de måste uppdatera ekonomiprogrammet 4ggr per år.

Ifrågasätter inte ditt resonemang, utan vill bara hålla isär de olika de olika begreppen.

Att "anställa" konsulter på heltid (personaluthyrning) är ju däremot helt vrickat och branschen borde inte finnas i en fri arbetsmarknad.

Verkligen. Det är ett ämne som jag ägnar mycket tid åt, då jag både läser statsvetenskap och numera arbetar extra för facket.
Jag känner dock att debatten är litet missriktad, eftersom att den är mer inriktad mot "vad är bra?" snarare än "vilka värden tycker jag att borde prioriteras?". Vad som är "bra" utifrån olika perspektiv är nämligen oerhört lätt att fastställa, bara man vet vad det är man vill uppnå. Det är inte i huvudsak det som är den politiska frågan - det är vilken vision man har för samhället. En åtgärd kan vara dålig för A och bra för B - om den är önskvärd eller ej beror på om man är ute efter att förbättra just A eller B. Många av de punkter du lyfter finns det utförliga studier och omfattande statistik på, så det är tämligen klarlagt vilka effekter de har. Vad man inte är överrens om på politiskt håll är synen på människan (d.v.s. utgångspunkten) och samhällsidealet (d.v.s. målbilden). En och samma färdväg kan därför tyckas bra eller dålig beroende på var man startar och var man vill sluta.

Nu är ju LAS en ganska omfattande lag, som täcker in allt från vad ett anställningsavtal skall innehålla till uppsägningsförfarande och uppsägningsförmåner. Det du nämner är bara en del av den - och som du säger är den ju inte helt rigid. Det är ju heller inte meningen, dock, och den är inte fullt så godtycklig som du påstår. Man måste ha "saklig grund" för uppsägning (på juridiska är det en mycket stark formulering), och vad gäller exempelvis arbetsbrist är det alltid en förhandlingsfråga mellan fack och arbetsgivare enligt MBL. Arbetsgivaren måste med andra ord bevisa att det faktiskt råder arbetsbrist inom det området för att få använda det som skäl - och om så är fallet så inte bara kan de omplacera, de skall omplacera om det är överhuvudtaget är möjligt. Om det inte är möjligt har man ändå företrädesrätt vid återanställning till företaget när man blir uppsagd p.g.a. arbetsbrist - d.v.s. att företaget aldrig kan ersätta dig med någon annan utan at först tillfråga dig om du vill ha jobbet tillbaka. Angående att ge folk meningslösa tramsuppgifter - arbetsgivaren får inte omplacera dig till arbetsuppgifter som ligger utanför ditt arbetsområde (eller till uppgifter som innebär markant sänkta anställningsförmåner), så det fungerar inte. Eventuella omplaceringar måste även alltid vara sakligt grundade. Vid mobbning vill jag åter hänvisa till facket, som ju finns till för just sådant. Skulle den lokala fackklubben inte vilja ta tag i ärendet kan man antingen vända sig till facket centralt, eller föra sin egen sak i tingsrätten.

Långtidsutredningens huvudbetänkande från 2011 (SOU 2011:11) påpekar att sänkta arbetsgivaravgifter inte tycks ha någon egentlig effekt på sysselsättningen, enligt de utredningar och utvärderingar som gjorts på området. Företagarnas VD sade även uttryckligen att den senaste sänkningen inte skulle leda till några nya jobb. Regeringens egna uppskattningar säger att ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifter skapat 3900 jobb - till en kostnad av 16 miljarder kronor. Alltså litet drygt fyra miljoner per arbetstillfälle. Per år. Visst känns det som om det finns effektivare åtgärder? Typ att anställa dem rakt av inom vården, och få sex gånger så många arbetstillfällen - plus bättre vårdinrättningar? Därtill kan läggas att inte ens finansdepartementet ställer sig bakom regeringens bedömning, det trots att finansdepartementet ju är regeringens ekonomisk-politiska tjänstemannaorgan - de anser nämligen att man inte kan påvisa att ett enda jobb skapats genom ungdomsrabatten.
Den samlade bedömningen från all expertis är alltså att sänkta arbetsgivaravgifter är meningslösa för sysselsättningen. Regeringens egna bedömningar säger istället att de bara är hutlöst dyra och ineffektiva.

Det är nog en sund inställning för tjänstemannayrken, som ju oftast behandlar uppgifter som lämpar sig väl för flextid. Det fungerar inte lika bra för kassapersonal på ICA eller bilmekaniker på OKQ8 - de måste vara där vissa tider för att kunderna skall kunna veta när man kan åka dit och handla. På samma sätt blir det svårt för en lastbilschaufför att bestämma sig för att kvällsjobba litet, när anrikningsverket som han kör malm till stängt portarna sedan timmar tillbaka. Vissa yrken, främst arbetaryrken, kräver att man har samordnade arbetstider för att de skall kunna fungera.

På vilket sätt sabbar fackförbunden för arbetsmarknaden? De jävlas inte med företagare - arbetsgivarorganisationerna i Sverige är alla rörande överrens om att fackförbunden är jätteviktiga för landets ekonomi och arbetsmarknad (det är inte en fråga om fack mot arbetsgivare, det är en fråga om fack och arbetsgivare som gemensamt försöker hitta goda lösningar enligt sedvanlig förhandlingsteori (Putnam, 1988)), och nationalekonomiska studier har visat att en hög facklig anslutningsgrad och stort medbestämmande för arbetstagare är gynnsamt för såväl nationens ekonomi som för företagens produktivitet. Det senare är dessutom mer markant ju större konkurrensen är inom en viss sektor - hög anslutningsgrad hos arbetskraften stärker företagens konkurrenskraft gentemot konkurrenter med låg anslutningsgrad (Metcalf, 2002).
Vidare är de i princip odelat positiva för både sina medlemmar, och icke-anslutna arbetare - eftersom att de orsakar säkrare och bekvämare arbetsmiljö, högre löner och mer omfattande internutbildningar. Kollektivavtalen ger för övrigt arbetsmarknaden en oerhörd flexibilitet i jämförelse med de flesta andra arbetsmarknadspolitiska modeller, samtidigt som de ger bättre villkor och högre säkerhet för de anställda. Den svenska arbetsmarknadsmodellen - med starka parter och kollektivavtal i centrum - har visat sig oerhört framgångsrik ur ett internationellt perspektiv.

Fast nu är arbetskraftsinvandringen reglerad på så vis att man i första hand måste försöka erbjuda arbetet till inhemsk arbetskraft innan arbetskraftsimport får förekomma. Per definition sker alltså arbetskraftsinvandringen endast till sådana jobb som ingen inhemsk arbetare kan utföra eller vill ha. I stor utsträckning sker detta t.ex. inom sjukvården, där vi har fenomenal brist på utbildade läkare - varför vi hämtar de flesta från utlandet istället. Invandrarna som utför jobben skapar sedan ett ekonomiskt mervärde genom produktion och konsumtion, som vidare skapar nya arbetstillfällen som den inhemska arbetskraften kan utföra.

Jag är tveksam till värdet hos jobbcoacher. Dels så kan man, åter igen, inte se att de gjort någon statistisk skillnad för arbetslösheten. Detta är för övrigt ganska naturligt, eftersom att de som du säger bara syftar till att stärka individuella arbetssökandes konkurrenskraft på arbetsmarknaden - vilket ju bara leder till att någon annan stackars sate blir arbetslös istället. Om de har någon effekt så är den bara att flytta runt arbetslösheten till andra grupper, vilket är tämligen meningslöst om det inte specifikt riktas mot högriskgrupper. Din poäng, att det är bra att man har någon att diskutera arbetslöshetssituationen med, håller jag med om - men det finns ju redan. Arbetsförmedlare, kallas de. Jobbcoacherna tillför alltså inget mervärde.

För övrigt är det ju inte "politikernas" syn som ligger bakom jobbcoacherna. Det är specifikt allianspolitikerna. Oppositionen är i huvudsak emot jobbcoacher. Det är viktigt att komma ihåg att "politiker" inte är ett stackmedvetande - kanske mer än någon annan yrkesgrupp i samhället är de värderings- och åsiktsmässigt delade, eftersom att just åsikter och värderingar ligger i själva centrum för deras existensberättigande.

Moms kan ses, och faktiskt inte bara ses utan faktiskt är, en straffskatt på att de säljer, ja.
Sedan kan man ju ha åsikter om just ordet "straff" är lämpligt, men faktum är ju att de straffas ekonomiskt för att de säljer (respektive anställer om det rör sig om arbetsgivaravgift). Det har självklart en negativ inverkan på det man "straffar".
Sedan skulle det givetvis inte gå att ta bort alla "straff"skatter bara sådär över en natt. Det är så inbyggt i systemet och staten är beroende av inkomsterna man får att alla eventuella förändringar måste ske under längre tid.

Arbetsgivaravgiften är dock ett steg mer absurd än tex momsen. Momsen tas som en procentsats på en intäkt. Arbetgiften är en "straff"skatt på en företagare för att han anställer någon, dvs han betalar stora summor för något som ännu inte genererat någon intäkt. Högre skatt på den faktiskt genererade inkomsten vore mycket mer rättvist och moraliskt försvarbart tycker iallafall jag.
Att göra det dyrare att anställa är en så direkt kostnad det kan bli när det gäller att anställa och kostnaden är bland det viktigaste att tänka på vid anställningar. Desto lägre kostnader desto troligare att man anställer.
Genom denna straffskatt så signalerar man att samhället ser allvarligt på anställningsförsök.

Ja, folk har olika förutsättningar beroende på person och jobb. Just därför tycker jag inte att man borde dra alla över en kam och tvinga in alla i samma 9 till 5 mall, eller så.

Visst, allt är relativt och det är ju en definitionsfråga, men i stort sett i alla områden (med ett fåtal undantag) är det kärvt att få jobb idag.
Jag har svårt att tro att det, i många fall, skulle vara så omöjligt att låta någon av de som inte har exakt rätt kompetens att lära upp sig på det specifika området. Har man möjlighet att istället snabbt få hit någon från Indien så kanske man inte ens anstränger sig för att hitta någon här om inte kompetensen matchar till 100%. Vi får då ett fortsatt problem med många välutbildade som står utanför arbetsmarknaden och inte få chansen för att de inte har 10 års erafernhet, är under 25 och är specialiserade i just de obskyra krav varje enskild arbetsgivare har.

Men visst, håller med om att riktigt seniora programmerare inte är helt vanliga.

Ok, låter ju bra att någon kan få ut något av det iallafall.
Väldigt många tvingas dock göra meningslösa saker bara för att kunna få ut sitt bidrag (Uppdrag granskning hade ju förresten reportage om detta).
Den tiden hade kunna användas till något betydligt bättre.

Jo, personerna utbildas ju lite i marknadsföring skulle man kunna säga och eventuellt kan någon bli så imponerad av en spontanansökning att någon anställer någon fast de egentligen inte planerat att anställa någon.
Dock är jag, som sagt, verkligen irriterad över hur politikerna(ja, jag menar allianspolitikerna. Skriver jag politikerna menar jag indirekt politikerna som är ansvariga för det jag pratar om) försöker få det att framstå som att det finns en massa jobb, men folk bara är för lata och kräsna för att söka dem.
Dels är det en helt felaktig bild av hur det faktiskt ser ut med många fler jobbsökande än jobb, dels är det en grov förolämpning mot alla arbetslösa som sliter hårt med att få jobb och dels försöker de vältra över sin egen skuld här på de arbetslösa.

Nu beror det lite på vilken nivå vi pratar. Pratar vi om vad de lär sig på högskolan så kan jag nog hålla med dig en hel del.
Pratar vi om skolan upp till och med gymnasiet så anser jag att matten är(eller borde vara) det viktigaste ämnet för att utveckla logiskt/resonerande tänkande. En bra grund i matematik gör det så mycket lättare att snabbt komma igång med "tänket" på högskolan. Det blir en hjälp även för övriga ämnen.
Där jag jobbar har vi dock stor användning för matematik i olika former, det anställs nästan bara matematiker och civ. ing. från Teknisk fysik och data (gärna med matteinriktning).

Jo, att diskutera vilka värden man vill uppnå kan också vara minst lika intressant.
Jag håller däremot inte riktigt med dig i vad du skriver sedan. Speciellt socialdemokraterna och vänstern resonerar ofta på liknande sätt för att kunna måla upp halmgubbar över att högern har som mål ett samhälle med stora klassklyftor med överklass vs en fattig underklass som arbetar för kapitalisterna som sitter på resurserna i samhället.
Jag tror faktiskt inte att de mål gemene man eller ens politikerna ser framför sig är så olika varandra. Däremot råder det ju vitt skilda åsikter om hur vägen dit ser ut. Målet för "alla" är väl ändå ett samhälle med god ekonomi, där både medborgarna och företagarna känner sig nöjda och lever i fred osv.

Sedan måste jag säga att jag inte håller med dig om att det skulle vara "oerhört lätt" att förutsäga olika åtgärders effekter. Tvärtom skulle jag säga.
Vissa åtgärder kan man man säkert säga genom olika studier att de tenderar att leda i vissa riktningar, men samhället i stort är ett för kaotiskt och komplext system för att man ska kunna dra några tvärsäkra slutsatser vad en viss åtgärd leder till. En situation är inte den andra lik. 00-talets Sverige är inte detsamma som 2010 talets Sverige. Mängder med lagar och andra saker i samhället skiljer sig åt.
I ett kaotiskt system, som vårt samhälle faktiskt kan beskrivas som, kan samma åtgärd i situationer som bara skiljer sig lite grann åt få stora effekter på slutresultatet. Det går inte att mäta och fastställa orsak och verkan ens i närheten av den precision som gäller tex inom naturvetenskapen.

Politiker (av alla färger) använder sig gärna av studier hit och dit för att tvärsäkert säga saker som "Det där har skapat 35000 nya jobb".
Ofta har då givetvis politiska motståndare olika studier som visar att just deras åsikt är "korrekt".
Sådana exakta siffror är inte vettiga och det förstår nog också gemene man.

Skulle du kunna genomföra tusen superavancerade simuleringar av alternativa historier där en viss åtgärd gjorts (vilket i sig är science fiction) och inte gjort så kanske man skulle få något som man kunde dra vissa statistiska slutsatser ifrån. Som det är nu har man bara en verklig historia där åtgärden genomförts att utgå ifrån och sedan sitter man teoretiskt och försöker gissa sig fram till hur det kunde sett ut om åtgärden inte genomförts. Dessa gissningar blir mycket grova, även om den som gissar har mycket djupa kunskaper i hur ett samhälle fungerar, på grund av den komplexa och kaotiska natur ett helt samhälle har.

Samtliga åtgärder politiker(av båda sidor) inför har mängder med bieffekter, som ingen hade kunna förutsäga på teoretisk/gissningsväg innan.
Det kan vara såväl positiva som negativa.

Man vet aldrig på förhand vad en viss åtgärd kommer att leda till. Däremot kan man givetvis i stora drag säga att "det här brukar hända oftast när man genomför denna åtgärd under dessa förutsättningar".

Moms är en skatt på konsumtion som betalas av slutkund, inte företagen.

Ja, det har du ju helt rätt i.
Tänkte mig inte så noga för där. Den drabbar dock försäljningen utan att förtagaren får något extra för det, så det blir lite som att ta från företagaren iallafall.
Men du har såklart rätt.

Jobbboacher

Enligt arbetsförmedlingen så gör jobbcoachning varken till eller från.

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddela...

Helt otroligt. Branschen omsätter hundratals miljoner kronor och ger inget resultat överhuvudtaget. Genom åren har vi säkert lagt ner miljarder på detta om man ser till granskningar, arvode, overhead kostnader etc. Sjukt. Sjukt.

Ja min syster som räknas som arbetslös får nästan full A-kassa samtidigt som hon jobbar som vikarie, ibland nästan 100% och givetvis med OB tillägg. Orsaken är att hon är med i jobbgarantin, saknar anställning och inte extraknäcker mellan 0800-1630 samt är med i kommunal A-kassa. Inte dåligt att vara "arbetslös" men ändå ha en inkomst på 25-30k i månaden. Till och med handläggarna tyckte detta var konstigt och min syster har även påpekat att detta inte kan stämma, men allt är tydligen i sin ordning. Så ja, det är lönsamt att vara arbetslös, med anställning så lär hon få mindre inkomst.

Hennes motivation att få fast anställngen tills dess att hon kommer på polishögskolan får nog anses mycket låg.

edit: Möjligt att hennes handläggare gör helt fel då detta låter helt knäppt, men jag skulle inte vara förvånad om allt faktiskt stämmer, kanske missuppfattade något också när hon förklara för mig. Men hur som får hon ut en jävla massa A-kassa som inte är i helt i propotition varje månad.