ger chassi mer värme om den är svart färg?

jag kan intyga detta då jag har en SVART "ökenklädnad" hängande bara ett par meter ifrån datorn

@Baleur: Tänk efter först, sen svarar du tvärt om. Då kanske du kan få rätt!

@MBY:
Där ser man! Man lär sig något nytt varje dag.

Hur menar du? Det är alldeles självklart att vi med färg i fysikalisk mening inte avser kulör, utan emissivitet med avseende på våglängd. För att slippa introducera fler termer i en tråd där folk hakar upp sig på högstadiefysik (uttryck som "[av] alla färger är svart den som absorberar ljus bäst", etc) så förklarade jag helt enkelt (underförstått) att om man säger att något är mörkt eller svart i dessa sammanhang avser man strålningsegenskaper, inte kulör. Vi säger att en kylfläns är svart, och då menar vi att den är en bra svartkropp. Fundera på vad "svart" faktiskt avser i själva begreppet "svartkropp". Det är långt ifrån inredningsdesignern eller konstnärens syn på färg.

Alltså, enligt all konventionell nomenklatur jag stött på i sammanhanget, är "krylon flat white" alltså svartare än "krylon flat black", vad nu dessa färger är för något (jag antar att de är material med roliga egenskaper som gör att de har diametralt olika emissivitet med avseende på våglängd, precis som vitmålade vattenelement inte alls nödvändigtvis är vita där det är relevant, dvs IR).

Men om jag får besserwissra lite om besserwissern så kan jag ju tillägga att emissivitet är knutet till färg på samma sätt som det är knutet till temperatur (och detta är själva kopplingen mellan temperatur och färg i ord som "färgtemperatur"). Det är ju en kvot över hur bra svartkropp ytan är jämfört med en ideal svartkropp vid specificerad temperatur (vanligen, om jag minns rätt en våglängd om 1 eller 10 µm). De färger du nämner har alltså den egenskapen att de råkar vara "vita" vid en färgtemperatur (eller helt enkelt "temperatur") vi råkar se, men mörkare i (förmodligen lägre) temperaturer som vi inte ser. För detta är egentligen den enda skillnaden. Jag vet att du vet att även synligt ljus är "värmestrålning" och att själva begreppet "värmestrålning" är oegentligt.

Men, som sagt, för nivån på tråden så duger det - tycker jag - alldeles utmärkt att tala om färger i fysikalisk mening. Inte bara kopplar det enkelt till det som folk redan tror sig veta (svart absorberar, vitt reflekterar, etc), utan det är även den jargong som faktiskt används av de fysiker och ingenjörer åtminstone jag träffat i yrkesliv etc och haft professionella diskussioner med i optiska sammanhang. Man kan höra saker som "oj, det var nattsvart" om en yta vars kulör i RGB-mening kan vara något helt annat.

Men kan ju gå hur djupt som helst egentligen. Hur behandlar vi ideala speglar. Tänk dig en ideal spegel i samtliga våglängder, som själv håller 0K (att vår spegel inte kan existera skiter vi i). Har den emissivitet 0 eller 1? Å ena sidan bör den ha 0, den kommer själv inte absorbera eller emittera något. Å andra sidan kommer den kunna svara vilken förskjutning av termodynamisk jämvikt ögonblickligen, och det vittnar om en emissivitet som är 1 (och en termisk massa som är 0... ). Transparens och ytors glatthet (blankpolering, etc) och annat som påverkar emissivitetskonstanten för materialet går inte att förstå utan att ta en rad andra fenomen i anspråk, som bandgap och mer eller mindre fraktala modeller över ytor (en ruggad yta är ju förslagsvis större än en blankpolerad).

Det jag försöker säga är att jag ändå anser att man kan uttrycka sig precis som jag gjorde, med rätt typ av förbehåll som gör att man kan förenkla utan att förfela. Förbehållen i mitt tidigare inlägg var ju färg i "fysikalisk mening" och "allt annat lika" (dvs vi påverkar bara en enda variabel - materialets svärta så att vi utan vidare kan använda Stefan-Boltzmanns lag) och ingenstans har jag nämnt kulör, just därför att kulör är något annat, allra minst färg i vardaglig mening. "Färg" är mycket inrotat som begrepp i sammanhang som berör strålningslagar, termodynamisk jämvikt, färgton och våglängd (vi säger t.ex. att en monokromatisk ljuskälla har en färg). I dessa sammanhang betyder "svart" något som absorberar/emitterar (hög emissivitet) och "vit" något som reflekterar (låg emissivitet). En yta kan alltså göras mer svart genom att göra den mer matt, utan att ändra vad en färgprob skulle rapportera för RGB-värde. För mig är detta sätt att använda ordet "färg" helt okontroversiellt. Och talar vi IR är det dessutom underförstått att allt begagnande av ord som "svart", "grå" eller "vit" avser emissiviteten (eller ibland temperaturen) och inget annat. Och, som sagt, det fina är att man gör sig förstådd eftersom "alla" vet att svart "är varmare än vitt", typ.

Edit: Dessutom är det så att även om det finns gott om undantag, så speglar den synbara svärtan många gånger emissiviteten i IR (vid rumstemperatur och uppåt), så svart färg är oftast tämligen svart. Exempelvis är ju svarta kylflänsar. De råkar vara svarta för ögat, men det väsentliga är ju att de är svarta i IR. De färger (nu i betydelsen "produkter") som används för datorchassin torde vara snarlika, även om det inte är en garanti. Det är klart, ett svart chassi som har lägre emissivitet än ett vitt vid rumstemperatur kommer ju värmas upp mycket mer av solen än vad det kommer stråla i skugga. Vit elementfärg har jag förstått ska vara rätt mörk i IR. Har inte kunnat bekräfta det, eftersom elementen tycks råka vara påslagna varje gång jag kan fingra med en värmekamera, bildförstärkare eller IR-prob, eller så har jag inte haft en bra IR-ljuskälla till hands. Coca Cola är tydligen mer transparent i IR (vilket kan ses på youtube), men när det gäller många "normala" ytor kan man nog få en god hint av hur de ser ut visuellt. Har man en vanlig IR-termometer där emissivteten kan ställas in kan man också räkna ut saken baklänges om man bara kan få temperaturen på något annat sätt (ytprob, t.ex.). Men, "allt annat lika" så brukar man ju likt de IR-termometrar med fix emissivitetskonstant, räkna med 0,90 eller 0,95 (vilket säkert stämmer bättre på matta ytor än blanka. Tyvärr är chassin ofta blanka).

Exakt! I rymden är strålningsvärme ofta det enda sättet att bli av med värme. För kortare uppdrag eller vid väldigt låga värmeenergier används också använda ett fenomen som kallas för "advektion" (jämför med konvektion och konduktion/ledning). Advektion är besläktat med evaporationskylning och går ut på att helt enkelt kasta bort massa och därmed leda bort värme. För rymdteleskop som behöver mycket låga temperaturer (lägre än solsystemets strålvärme och bakgrundsstrålningen på 2,8 K) så använder man detta, genom att evaporera eller advektera (är det ett ord?) flytande helium eller liknande.

Ytterligare en form är ablation, som bara är en "tredje sida av samma mynt" som advektion och evaporation, nämligen när material slits bort och för med sig värme. Värmesköldar som ska återinträda i en atmosfär, här eller på annan himlakropp, kyls genom att atmosfären "slipar" bort material. En slags forcerad evaporation där massaförlusten är en form av advektion, ungefär.

Men, i normalfallet är strålning det enda gångbara. Det blir en avvägning mellan matthet och reflektivitet, för ett material som gärna emitterar, kommer absorbera i samma våglängd också, så precis som du säger kan farkosten orienteras så att den har olika termiska egenskaper på de delar som är exponerade för solen och de som är vända bort från solen.

Fast, som jag försöker säga är det dels självklart för den som vet att "svart" avser strålningsegenskaper givet kontexten och de som inte vet ändå förstår via grundkunskaperna att svart absorberar, vitt reflekterar. Så jag förstår fortfarande inte vad du menar exakt. Dvs, jag förstår inte hur det kan missförstås. Alls. De som inte tänker så mycket på saken utan bara känner till ungefär att "svart absorberar värme" har ju ingenting att missförstå och den som du och jag som känner till mer om saken, vet ju att vi använder "svart" på detta sätt. Ja, man skulle nog kunna säga att båda grupperna faktiskt använder "svart" och "vitt" på precis samma sätt, bara det att den senare gruppen har en mer stringent definition av "svart" (eller "färg").

Så, båda grupperna refererar till strålningsegenskaperna när de nämner "färgerna" svart och vitt (och somliga påpekar att svart och vitt egentligen inte är färger, men då har man hamnat i fel disciplin). Jag upplever det tvärt om som så att jag aldrig sett någon referera till strålningsegenskaperna utan att tala om "svart" (eller vitt), om det inte är mycket specifikt så att själva emissionskonstanten diskuteras.

Jämför med det där om "snabbhet" i mitt tidigare inlägg (där jag ändå kände mig tvungen att använda en fotnot). Alla som vet, förstår att jag inte menar att strålningen är "snabbare" utan avser att det oavsett emission handlar om en jämvikt som kan inställa sig med olika hastighet och att saken diskuteras makroskopiskt. Om vi måste vara så stringenta att vi ska tala om saker "som sig bör" och samtidigt besvara halvsanna inlägg, så behöver vi diskutera så mycket annat, från "temperatur" (som många oegentligt ser som "värme") och vad som faktiskt gör en yta svart eller inte (vilket [som jag vet att du] minsann inte är så enkelt).

Återigen, jag menar att det helt enkelt inte går att missförstå det jag skrev, om man inte gör det med flit. Jag aktade mig noga för att skriva något om kulör, jag skrev förtydligande parenteser som "(i alla våglängder där ytan är mörkare än en "ljus")" med både hängslen och svångrem (mörk i stället för svart, "ljus" inom citattecken, etc). Jag skrev att färg inte är något som i fysikalisk mening bara finns där det finns synligt ljus (vi har t.ex. bandgapsbegreppet av "färg" och "kromatofor"). Och "svarta ytor - allt annat lika" KAN bara inte betyda något annat än vad jag menade!

Självklart kan man alltid vara tydligare, men jag trodde helt enkelt inte att det kunde missförstås av någon. Vare sig denna någon inte vet ett vitten om saken eller har en tämligen god förståelse.

Edit: När jag skriver längre inlägg brukar jag läsa dessa efter några dagar när jag glömt vad jag skrivit. Då är det lättare att se konstigheter och det händer att jag editerar inlägg som är dagar eller veckor gamla. Jag kanske lägger till något förtydligande (eller tar bort något) senare i helgen eller så!

Nej