Böshantering och gamla produktkartonger? När slänger ni?
Som teknikintresserad så blir det ju lätt att man köper på sig en del prylar som inte bara är dyra, utan även ganska skrymmande. Och eftersom man gärna köper nytt långt innan någon pryl dött av ren ålder så blir det ju att man får planera för att sälja vidare i framtiden. Detta ger ju vissa följdproblem, framförallt för oss i lägenhet, vad gör man med alla produktkartonger och packmaterial?
Halva mitt förråd tas just nu upp av TV-kartong, högtalarkartonger, kartonger till datordelar osv. Tanken slog mig att jag såklart inte är den ende som har det såhär. Hur gör ni när ni väljer vilka kartonger ni ska ha kvar eller inte?
Var drar man gränsen för produktvärde, återförsäljningschans, retrovärde osv? Hur resonerar ni när ni köper begagnade produkter?
Är det ett stort minus ifall man köper en fem år gammal 55" TV utan kartong? 10 år gamla högtalare i 20000:--klassen? Begagnade datordelar? Är det värt att bränna dyra kvadrat- och kubikmeter utrymme på sånt?
Har vänner som sparar precis allt till döddagar. Andra vänner slänger precis allt de inte tänker använda själva så fort de packat upp, även om de ska sälja vidare. Jag har svårt att hitta mellanvägen känner jag. Men någonstans börjar man luta mer åt det senare. Det är ju med viss avundsjuka man tittar på folks lättstädade cleana hem och halvtomma förråd. Det verkar rätt skönt att vara befriad från tänk om framtida behov eller affektionsvärde, befriad från det tänk som leder till att man har så mycket bös.