Gentoo är bra om man vill trixa och konfigurera allt som man själv vill, samt förmodligen den bästa distron (LFS inräknat) för att lära sig Linux. Vad som sänker Gentoo är att man måste krångla med onödiga saker och lösa konflikter hela tiden, samt att skit lätt går sönder. Sen går inte utvecklingen alltid så snabbt och börjar du ge dig in på saker som inte är färdigtestat, gärna från diverse layman-repos, då får du snart en riktig soppa. Ta exempelvis Gnome som varit fast på version 3.24 hur länge som helst, och först för en månad sen började 3.30 testas. Nyare versioner har funnits i olika layman-repos men det är att be om problem. Ska du ge dig utanför de stora skrivbordsmiljöerna börjar det bli experimentellt på riktigt och det tar ju bort en del från hela grejen med att kofigurera saker som man själv vill.
Jag antar att det helt enkelt är en fråga om resursbrist men det gör ju inte saken bättre.
Arch verkar kunna erbjuda ungefär samma sak, fast med binärer och bra script för att bygga saker från git. Hur stabilt det är återstår att se men det verkar ha större användarbas och fler utvecklare, så jag misstänker att det kommer funka bättre.
Snart ska jag väl ge mig på att konfigurera kärnan. Fick för mig att göra det ett par dagar sen, efter några öl för mycklet med polarna. Tänkte jag skulle börja på en ren installation och råkade formatera fel disk. Och där försvann min boot och installation av macOS...
Jag vet inte varför jag tyckte det var en bra ide att installera Linux på fyllan.