Här samlar vi ombudsmän som kan lösa twister i Swec's marknad.

Vad exakt är det som dessa personer ska göra? Ska de få produkten hemskickad för att sedan testa den själva ifall det fungerar? Vad förhindrar att produkten ska bli skadad i frakten dit osv osv?

Kanske funkar bra i teorin, vet inte riktigt hur väl det kommer fungera i praktiken däremot..

Vet inte om jag förstått det hela rätt men är tanken att säljaren först ska skicka säg en cpu till ombudet för att ombudet sedan ska skicka cpu´n vidare till köpare?

Nja känns overkill, vi kan väl vara glada att det finns schyssta personer som är villiga att hjälpa till ibland bara :)?

Förstår tanken men i praktiken är detta nog väldigt rörigt. Hur vet vi att någon är opartisk mellan båda parterna? Måste vi ha en lista över vilka som är vän med vilka?

Jag gillar grundidén, att det ska finnas en lista med Sweclockers-medlemmar som är villiga att hjälpa till med att ställa upp och testa och felsöka hårdvara! Det är ju användbart i andra sammanhang också, inte bara köp och sälj-tvister. Jag tänker mig att det ibland är svårt att felsöka vad det är som är fel på en dator. Datorn visar inte bild. Är det datorn, skärmen, CPU:n, minnet, eller nätdelen som strular? Omöjligt för någon som inte har åtkomst till andra delar och mätinstrumen att ta reda på.

Jag röstade därför "ja", även om jag ser lite problem med ditt förslag till upplägg och namn.

Att kalla det för en "ombudsman" för ju dock tanken till att de ska vara någon slags medlare som ska avgöra vem det är som har rätt i en sån situation, vilket inte alls stämmer. Det är fortfarande säljare och köpare som ska lösa sina egna tvister. Ett opartiskt utlåtande kan vara en ledning till hur man löser en tvist, särskilt om man kommer överens i förväg vad som ska gälla. Men en sådan "testare" ska aldrig föreslå hur man löser en sådan tvist.

Till sist: Vi behöver absolut inte krångla till det angående opartiskhet. Det är upp till säljaren och köparen att gemensamt välja en oberoende testare de båda känner sig bekväma med. Det är inte upp till någon annan att bestämma eller avgöra.

Fallet som inspirerade denna tråd innehåller en välvillig säljare och en välvillig köpare. Problemet kunde lösas på grund av att köparen lät en fysiskt närbelägen tredje part testa kortet och konstatera att den är felfri -- något som han accepterade och riktade sitt fokus till andra komponenter som eventuella felkällor.

Det kan bli mycket svårare om ena parten har onda avsikter eller om någondera hävdar att felet absolut inte ligger hos dem. Om man även inkluderar de olika begränsningarna som kompetens, hårdvarutillgänglighet, transportering och kostnader så är jag ganska skeptisk till att det här kommer att fungera.

Bra tanke i teorin men som de flesta andra här ser jag för många problem för att det ska kunna införas praktiskt utan väldigt mycket förarbete.

Fast om du skickar en fungerande del till en ombudsman som du vet funkar men den säger att den inte funka?

Om du inte testar delen men antar den funkar, skickar till en ombudsman som säger att den funkar men personen som köper får en del som inte funkar?

Vem bär ansvar vart och till vilken gräns?

Missbruk av systemet om ombudsmannens kompis ska sälja en defekt del och sedan blir köparen då automatiskt misstrodd på SweC?

Säg teoretiskt att säljaren har ett ombud som säger att delen funkar, köparen har ett annat ombud som tog emot delen som säger att den inte funkar?

Vad ska funktionen faktiskt göra om något går fel? Kommer ombudsmännen samlas i grupp utanför den som "har fel" och tvinga den att göra något åt saken? Ska folk som inte vill gå genom något ombud inte få sälja? Eller automatiskt antas vara bedragare? Ska SweC själva då lägga in någon form av verifierings markering på marknaden för de som "Verifierat sina delar" som fungerande?

Många intressanta frågor. Så här känner jag.

Säljaren och köparen bär ansvaret, och det är också de som ska komma överens om det är en tvist. Blir det en tvist i frågan "funkar delen eller ej" så kan man skicka den till en oberoende tredje part, som inte egentligen ska komma med något mer än "delen funkar" eller "delen funkar ej". Det är alltså att ses som ett slags felsökning, ett sätt att samla in fakta. Ombudsmannen/testaren bär inget ansvar i frågan.

Varken säljaren eller köparen får några utökade förpliktelser genom detta. Båda parterna måste komma överens om att använda detta system för att lösa sin tvist.

Säljaren och köparen kommer överens om en obereoende testare som båda kan acceptera. Finns det ingen testare/ombudsman som båda kan acceptera så får de lösa sitt problem på ett annat sätt.

Normalfallet som jag ser det är att säljaren och köparen kommer överens om ett ombud/testare som testar produkten, inte flera stycken. Då bör man också ha tänkt på i förväg vad som händer om båda testarna kommer fram till olika resultat. Man kan rent teoretiskt t.ex. sätta upp en nämnd med tre testare, men det förutsätter att alla testarna accepterar trippelarbetet. Jag tror dock inte det är rätt vettigt i normalfallet.

Ingenting alls. Säljaren och köparen är de som ska lösa tvisten sinsemellan. Testaren/ombudsmannens enda roll är att ta fram ett oberoende utlåtande om huruvida en del är hel eller inte. Vad parterna sedan väljer att göra med det utlåtandet och hur de väljer att lösa tvisten är upp till dem.

Nä, ska man behöva förlita sig på att det både finns ett digert utbud med ombudsmän samt behöva vänta på dessa herrar och damer för att genomföra ett köp? Det är en fin idé i grunden, precis som med kommunism :>

Är det någon som föreslagit att alla affärer ska gå genom dessa testare/ombudsmän då?

En praktisk aspekt som måste lösas är att alla kan inte testa alla komponenter. Skulle någon t.ex. skicka en Intel i5-2500K på mig och fråga om den funkar så har jag inget sätt att testa det så jag inte har ett moderkort som passar denna plattform.

En ren lista på möjliga testare är alltså inte komplett utan att dessa personer också listar vilken slags utrustning de kan testa. Det kan bli lite av en utmaning att hålla en sån databas igång på forumet.

Ingen bra ide.

Enligt köplagen tar köparen över risken för varan när den avlämnats till transportören (7§ 2st, 12§, 13§). Det spelar alltså inte så stor roll om varan fungerar eller inte, det som spelar roll juridiskt är när varan slutade fungera. Det kan ingen "ombudsman" reda ut på ett opartiskt vis.

Om man redan när köpet inleddes kommit överens om något slags skiljeförfarande är det helt OK, köplagen är dispositiv. Men att i efterhand komma överens om det bygger helt på säljarens välvilja, i synnerhet om betalningen redan är gjord, vilket den ju nästan alltid är.

Låt oss säga att Kalle bor i Kalix och att du bor i Malmö (eller Nol )....

Läs en gång till
"Kan du inte ta dig till säljaren så får du vänta tills det dyker upp något närmre ditt hem"

Inte ett problem som kommer hända för ofta men... Vad skulle gälla om en ombudsmans dator går sönder vid testning av en datorkomponent? Vem står för det?

Har inte tid med sådant

@Wasp: Detta är som kommunismen fast ännu bättre i teorin och förmodligen klart sämre i praktiken Kan omöjligt se att detta skulle fungera och vilka som skulle vilja vara dessa ombudsmän.

Gjort en pytteliten rensning av lite oseriösa inlägg, plz don´t hit me.

/Vzano, Moderator

Fin tanke i sig men jag vet ändå inte... Jag har gjort över tusen affärer med privatpersoner genom internet och det ska strula mycket innan jag börjar blanda in en tredje part. Kan inte komma tänka på ett enda tillfälle av min erfarenhet där ett system med ombudsmän skulle lösa något, och om det i så fall skulle ske tänker jag att det är bättre om man ordnar något som funkar just för stunden.

Annars blir det väl mest ett koncept som tar en massa tid att införa och göra i ordning men som sällan används. Fast om någon/några verkligen känner att de vill bli ombudsmän på Sweclockers så har jag inga problem med det förstås.